Partiledarförtroende

Förtroende för partiledare

Ulf Kristersson går i den här undersökningen om Stefan Löfven med knapp marginal.

Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. I rapporten redovisas förtroendet för samtliga riksdagspartiers partiledare.

Undersökningen genomfördes i Novus Sverigepanel med 1056 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 – 79 år den 14 – 19 januari 2021. Deltagarfrekvensen var 59%.

Vid osäkerhet kontakta Novus för hur en siffra skall tolkas.

Kort sammanfattning och kommentar

Ulf Kristersson och Stefan Löfven tävlar om förstaplatsen i förtroende. Ulf Kristersson går i den här undersökningen om Stefan Löfven med knapp marginal. Det skiljer 1% mellan Ulf Kristersson som har ett förtroende på 37% och Stefan Löfven som har ett förtroende på 36%. Skillnaden mellan Kristersson och Löfven är inte statistiskt signifikant. Jimmie Åkesson ligger på en tredjeplats och Annie Lööf på en fjärdeplats. Både Åkesson och Lööf ligger kvar på nivåer som de legat på i den senaste undersökningen från december 2020. Ebba Busch glider dock ner från tredjeplatsen till femteplatsen med ett förtroende på 25% av väljarna, hon tappar många positioner trots en minskning med endast 2 procentenheter. Nooshi Dadgostar ligger på en 6e plats, Per Bolund på en 7e plats, och i botten likt senaste undersökningen hittar vi Isabella Lövin på en 8e plats och Nyamko Sabuni på plats 9.

Värt att fortsatt notera är att förtroendet är lågt för de flesta partiledarna och orsaken är främst en ökad polarisering som skett de senaste 10 åren. Förr kunde en socialdemokrat ha förtroende för en M ledare och vice versa. Men nu likställs sympati och förtroende. En polarisering som understöds av partierna i sin retorik. På många sätt har inte valrörelsen 2014 slutat. Vilket måste vara ganska unikt ut ett historiskt perspektiv. Med så hårda ord som det sker mellan partierna är det inte konstigt att förtroendet för ”motståndarens” företrädare är så lågt. Det är heller inte konstigt att man inte kan komma överens för i politiska frågor då det ju skulle kunna uppfattas som ett svek mot den retorik man själv har. En stark demokrati kräver förtroende för de förtroendevalda. Och väljarna bör kunna se skillnad mellan förtroende och sympati, men det går inte nu på grund av politikens retorik. Det låga förtroendet är också en viktig förklaring till den snabba väljarrörlighet vi ser nu, något som inte heller är en bra grund för ett demokratiskt samhälle. Tvärtom är det ett stort hot mot en framtid baserad på en stabil demokrati.

Ladda ned senaste rapporten här: Rapport_Novus Förtroende_Partiledare_jan 2021

Torbjörn Sjöström

VD
Novus

{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.closedcontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.buttonlabel }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}