Fyra lärdomar från Klimat- och energirapporten 2025

Ökad oro bland svenskarna över klimatförändringar – samtidigt som tron på att Sverige kommer nå nettonoll utsläpp 2045 fortsätter att dala.

I årets klimatrapport ser vi att tron på att Sverige når nettonoll utsläpp till 2045 fortsätter att minska. I årets mätning tror endast 1 av 10 svenskar att vi kommer nå målen och bland de unga ser vi det största tappet jämfört med föregående års mätningar. Det är även fortfarande en låg andel som tror att Sveriges ekonomi kommer påverkas positivt av att bli ett fossilfritt land. Samtidigt ökar oron över klimatförändringarna där hela 70 % av svenskarna är oroliga.

Svenskarna tycker det är viktigt att bidra och försöka minska sitt eget klimatavtryck på de sätt man kan, men ser fortfarande medborgaren som den med absolut minst påverkan på att Sverige når klimatmålen.

Det har blivit viktigare att minska sitt eget klimatavtryck. 6 av 10 svenskar vill försöka minska sina egna klimatavtryck, vilket är en signifikant ökning från föregående års mätning. Trots detta så tror man fortfarande att medborgaren är den med minst påverkan på att klimatmålen nås. Istället ser vi att forskning, följt av företagen, är fortsatt de aktörer som tros ha störst påverkan på att klimatmålen nås. Samtidigt är kunskapen bland allmänheten om hur de olika aktörerna jobbar för att Sverige ska nå sina klimatmål låg. Endast 27 % av allmänheten uppger sig känna till vilka beslut och initiativ som tas av politiker för att Sverige ska uppnå sina klimatmål. 23 % uppger att de känner till regeringens färdplaner för ett fossilfritt Sverige, och endast 17 % av allmänheten uppger sig känna till hur företagen i Sverige jobbar för att Sverige ska nå sina klimatmål. Dessa siffror har varit fortsatt låga över åren som mätningen gjorts.

Polariseringen är stor i frågor kring energislag och energiförsörjning – Vi är oense om vad som ska bygga vår hållbara framtid, men överens om att Sverige kan producera nog energi för vad vi behöver idag.

Klimat- och energifrågor fortsätter polarisera. Åsikter skiljer sig beroende på ålder, kön och kanske framför allt politisk ideologi. Detta ser vi fortsatt i frågan om hållbara energislag där sympatisörer av de olika blocken är tu-delade, framför allt i frågan om kärnkraft som hållbart energislag där de som sympatiserar med sittande regeringspartier är mer positiva. I årets rapport ser vi däremot att tron på kärnkraft som hållbart energislag överlag har minskat signifikant jämfört med föregående mätningar. Störst minskning ser vi bland gruppen unga.

Sol, vind och vatten fortsätter att toppa listan som mest hållbara energislag, trots att synen på solceller på hus som hållbart energislag fortsätter att minska. Svenskarna är fortfarande överens om att Sverige kan producera nog energi för landet idag.

Fortsatt låg tilltro till ett energisystem rustat för kris.

Ökad resiliens inom energisystemet; hur väl energisystemet skulle klara av en kris i samhället, är fortsatt en stor fråga i energibranschen. Årets mätning följde upp frågan om hur väl svenskarna tror att Sveriges energisystem är rustat för en större samhällskris och likt 2023 års mätning så ser vi att majoriteten av svenskarna inte tror att Sveriges energisystem är rustat för en större samhällskris. Trots att det har varit fortsatta diskussioner om hur man rustar Sverige för kris och krig, så verkar det som att frågan om just energisystemet inte riktigt rört sig framåt.