Årets klimat- och energirapport visar att klimatengagemanget ligger kvar på en relativt hög nivå: sex av tio tycker att det är viktigt att minska sitt eget klimatavtryck och två av tre känner oro för klimatförändringarna. Samtidigt är kunskapen fortsatt låg om vilka åtgärder som faktiskt genomförs för att Sverige ska nå sina klimatmål. Rapporten visar också att svenskarna i hög grad tror på energislag som solceller på hus och vattenkraft, men att förtroendet för energisystemets robusthet är svagt, där många tvivlar på Sveriges förmåga att säkra el och värme vid en större störning.

Klimatengagemanget är stabilt men verkar ha nått en platå

Andelen som uppger att det är viktigt att minska sitt eget klimatavtryck ligger kvar på 60 procent, vilket tyder på att klimatengagemanget i befolkningen är relativt stabilt men inte växande. Samtidigt har klimatfrågan varit högt på agendan under flera år. Det kan indikera att opinionen nu befinner sig i ett mer stabilt läge där ytterligare mobilisering kräver nya typer av incitament eller konkreta lösningar i människors vardag.

Ett tydligt kunskapsgap kring klimatpolitik och åtgärder

Samtidigt som klimatfrågan engagerar många är kunskapen om vad politiken, industrin och energibranschen faktiskt gör för att nå klimatmålen relativt låg. Detta pekar på ett möjligt kommunikationsgap mellan genomförda åtgärder och allmänhetens uppfattning. Om människor inte känner till vad som görs riskerar det att påverka både förtroende och acceptans för omställningen.

Energiomställningen uppfattas olika beroende på värderingar och politik

Resultaten visar fortfarande tydliga samband mellan energisyn, partipreferenser och inställning till olika energislag. Exempelvis är stödet för kärnkraft högre bland grupper som generellt är mindre oroade för klimatförändringar, medan stöd för förnybara energikällor är starkare bland dem som uttrycker hög klimatoro. Detta tyder på att energifrågan inte enbart handlar om teknik eller klimat utan också om politiska och värderingsmässiga skiljelinjer.

Energilösningar som människor kan påverka själva eller se direkt nytta av i sitt eget hushåll har en bredare acceptans

Solceller på hus är det energislag som flest är positiva till och som också flest vill se mer av framöver. Det tyder på att decentraliserade och individnära lösningar kan ha en särskilt stark legitimitet i opinionen. Energilösningar som människor kan påverka själva eller se direkt nytta av i sitt eget hushåll kan därför spela en viktig roll i acceptansen för energiomställningen.

Oro för energisystemets robusthet kan påverka energidebatten

Samtidigt som många tror att Sverige kan producera tillräckligt med energi är förtroendet betydligt lägre när det gäller systemets robusthet vid kriser eller störningar. Att en majoritet inte tror att energisystemet är tillräckligt rustat kan bidra till att frågor om försörjningstrygghet och beredskap får en allt större betydelse i energidebatten framöver.

Här kan du att ta del av årets rapport: