5 lärdomar från Novus klimat-och energirapport 2023

1. Tilltron till sol, vindkraft till havs och kraftvärme har sjunkit

I år ser vi en nedgång för flera energikällor. Det är färre i år som uppger att man bedömer sol (solceller på hus resp. solparker) samt vindkraft till havs som energikällor som är en del av en hållbar utveckling. Vi ser motsvarande nedgång även för kraftvärme som energikälla.

2. Fortsatt stark polarisering kring kärnkraft som energikälla

Huruvida kärnkraft är del av en hållbar utveckling eller inte, är en fråga som fortsätter polarisera. I år ser vi att andelen som inte tycker att kärnkraft är del av en hållbar utveckling har ökat. Vi fortsätter även att se stora skillnader mellan män och kvinnor, men även gällande partisympati. En av tre som sympatiserar med någon av oppositionspartierna (S, V, MP, C) anser att kärnkraft är en del av en hållbar utveckling, att jämföra med åtta av tio bland de som sympatiserar med något av de regerande partierna (M, L, KD).

3. Politisk ideologi, kön och ålder fortsätter ha stor påverkan på synen på klimat- och energifrågor

Det är inte bara i kärnkraftsfrågan som åsikterna mellan olika undergrupper är splittrad. Klimatfrågan får generellt större gehör hos kvinnor, yngre, storstadsnära, samt de som sympatiserar med oppositionspartierna. Män är generellt mindre oroliga för klimatet, och tror att våra klimatmål kommer påverka ekonomin mer negativt än positivt. Även SD-sympatisörer sticker ut betydligt –  det är den undergrupp som är minst orolig för klimatet, och tror i lägst grad på att vi når våra klimatmål.

4. Låg tilltro till ett energisystem rustat för kris

En stor fråga i energibranschen just nu är hur man ökar resiliensen inom energisystemet, dvs hur väl energisystemet skulle kunna klara en kris i samhället (t ex vid händelse av krig). Över hälften av svenska folket tror inte att Sveriges energisystem är rustat för en större samhällskris. Allmänheten kan ha snappat upp denna diskussion, och/eller påverkas av medierapportering från Ukraina-kriget där energianläggningar varit måltavlor för attacker.

5. Forskning och utveckling upplevs fortsatt ha störst möjlighet att påverka att vi når våra klimatmål

Det är fortsatt låg tilltro till olika aktörers roll i att påverka att vi når våra klimatmål, och fortsatt låg kännedom om hur olika aktörer (staten, energiföretag, transportsektorn) arbetar för att nå de uppsatta klimatmålen. Forskning och utveckling upplevs ha störst möjlighet att påverka att vi når klimatmålen – men har minskat i betydelse jämfört med föregående år. Även här finns stora skiljelinjer mellan olika åldersgrupper gällande vilken typ av aktör man upplever har störst eller minst möjlighet att påverka att vi når klimatmålen.