Novus klimat- och energirapport 2022

Tappad mark för klimatfrågan – och ökat fokus på plånboksnära beteendeförändringar

Fler svenskar är pessimistiska till att klimatmålen kommer nås och det individuella engagemanget kring klimatfrågan har minskat. Samtidigt ökar kunskapen om specifika energifrågor kraftigt och framtidstron på tillförsel av energi är stark. Detta visar Novus och Kraftringen i en rapport om svenskarnas inställning till klimat, hållbarhet och energi.

Novus har tillsammans med Kraftringen under hösten genomfört en uppföljning på en undersökning som tar sin utgångspunkt i den svenska allmänhetens relation till klimat, hållbarhet och energi. Undersökningen tar grepp om svenska folkets kunskaper, attityder och relation till områdena klimat, hållbarhet och energi. Detta är tredje året undersökningen genomförs.

Tappad mark för klimatfrågan och klimatmålen – ökat fokus på det plånboksnära

I årets klimat- och energirapport ser vi en ökad klimatpessimism bland allmänheten. Endast 19 procent av svenskarna bedömer det som troligt att Sverige kommer lyckas nå målet att ha noll nettoutsläpp av koldioxid till 2045, en minskning från de 26 procent som svarade troligt 2021. En ökad andel, nära två av tre svenskar, bedömer att det inte är troligt att Sverige kommer nå målet. Även svenskarnas dåliga samvete över att det egna beteende skulle påverka klimatet negativt har minskat: det är mindre viktigt att minska sitt eget klimatavtryck och man tror i större utsträckning att uppnådda klimatmål kommer leda till sämre privatekonomi.

I år ser vi också ett lyft för mer plånboksnära beteendeförändringar, dvs förändringar som kan ha en direkt påverkan på det egna hushållets ekonomi. Vi ser t.ex. ett ökat stöd för framtida självförsörjning av el och i år är det också fler som uppger att de idag producerar egen el via till exempel solceller. Vi ser även att det är fler som försöker få ner sina energikostnader genom att i större utsträckning tänka på hur mycket el och varmvatten man förbrukar.

• Det långsiktiga perspektivet kopplat till klimatfrågan verkar ha fått ge vika för det mer kortsiktiga och plånboksnära. Vi ser att åtgärder som har en direkt påverkan på hushållens ekonomi, t.ex. att lyckas minska sin elkonsumtion, verkar vara en starkare drivkraft till förändring än att nå mer indirekta, långsiktiga nationella eller globala mål. Vi har under perioden även sett ökade kostnader för hushållen gällande energi- och matpriser, och en ökad inflation. Detta har sannolikt förstärkt denna utveckling, säger Peter Blid rådgivare på Novus och ansvarig för undersökningen.

• I undersökningen kan vi följa hur vissa frågor har utvecklats över tid. När det gäller till exempel inställningen till att vara självförsörjande på energi har vi sett ett relativt starkt stöd på attitydnivå över en längre tid, men nu börjar också många fler gå från ord till handling. Intresset för produkter som solceller och batterilösningar är rekordstort säger Charlotte Karlberg, Customer Insight Manager på Kraftringen.

Elbrist, reduktionsplikt och grönt stål – tre begrepp där allmänhetens kunskap ökat kraftigt under året

Allmänhetens kännedom om begreppen elbrist, reduktionsplikt och grönt stål har ökat enormt det senaste året. 59 procent av svenskarna uppger att de känner till eller har hört talas om reduktionsplikt – en uppgång med 51 procentenheter (!) från föregående år. Närmare 90 procent av Sveriges befolkning känner till eller har hört talas om elbristen, jämfört med 62 procent året innan. De enorma kunskapslyften kring vissa områden kan ses som en tydlig effekt av valrörelsens fokus på mer specifika energifrågor.

Trots det stora fokuset på elbristen, finns det en fortsatt stark tilltro bland allmänheten till svensk energiproduktion – både idag och i framtiden. 64 procent av svenskarna tror att Sverige idag kan producera så mycket energi som Sverige behöver – en uppgång med 9 procentenheter från föregående år. Detsamma gäller för elnätets kapacitet. Trots att färre tror att elnätet idag har kapacitet att förse svenskarna med den mängd el som efterfrågas, är det fler som tror att elnätets kapacitet kommer kunna leverera i framtiden.

• Valrörelsen, och medias fokus, har sannolikt bidragit till det extremt stora kunskapslyft vi ser runt vissa begrepp och frågor kopplat till klimat och energi. Det märks att det här är frågor som gjort stort avtryck ute i stugorna och tagit stor plats i det vardagliga samtalet under senaste tiden. Det är också intressant att notera att det ur allmänhetens synvinkel inte råder någon brist på energi i Sverige – utan handlar mer om utmaningar kopplat till elnätets kapacitet, säger Fanny Göterfelt konsult på Novus och ansvarig för årets undersökning tillsammans med Peter Blid.

Valrörelsen och den politiska debatten har sannolikt även påverkat synen på olika energikällor. Svenskarna har en fortsatt stark tilltro till energikällor baserade på sol, vind och vatten, som en del av en hållbar utveckling. I år kompletteras detta med en starkare tro på kärnkraft som en del av en hållbar utveckling. 54 procent uppger i år att kärnkraft är en energikälla som är en del av en hållbar utveckling, en ökning med 14 procentenheter från föregående år. Kärnkraft är dock fortsatt något som polariserar, där vi ser stora skillnader i uppfattning mellan män och kvinnor.

Minskade möjligheter för medborgare att påverka att vi når klimatmålen – och fortsatt stor okunskap om hur olika aktörer arbetar för att nå sina klimatmål

Samtidigt som kunskapen och framtidstron runt energitillförsel ökar, ser vi en minskad tilltro till att medborgare har stora möjligheter att påverka att Sverige når sitt klimatmål om noll nettoutsläpp av koldioxid till 2045. Det upplevs också saknas en tydlig klimat-politik som visar vägen. Färre känner t.ex. i år till eller har hört talas om regeringens färdplaner för ett fossilfritt Sverige. Det är även stor spridning gällande synen på vilken aktör svenskarna tror har störst möjlighet att påverka att Sverige når sitt klimatmål. De yngre lägger störst ansvar på företagen, att jämföra med äldre personer som i högre grad uppger att forskning och utveckling måste leda vägen. Medborgarna anses generellt som den aktör som har minst möjlighet att påverka att vi når målet.

• Sammanfattningsvis, så har klimatfrågan gjort avtryck som en mer nationell, hushållsnära här-och-nu fråga – där förändrade beteenden som kan ge en direkt, synlig effekt på t.ex. hushållsekonomin, har varit mer i fokus. Det globala och långsiktiga perspektiven kopplat till klimatfrågan har hamnat mer i skymundan. Dessa upplevs svårare att påverka och där ser man inte heller de direkta effekterna på samma sätt. På ett mer strukturellt plan ser vi även en förskjutning bort från att individen har ett ansvar att lösa klimatfrågan, till förmån för att andra aktörer, eller lösningar, som upplevs ha större möjligheter att lösa frågan säger Peter Blid.

• Vi som energibolag ser att förståelsen för energirelaterade frågor ökar något enormt. Vi har en helt annan dialog med våra kunder nu, än för bara några år sedan. Vi ser också att man pratar timpriser, energispartips och andra frågor i olika kanaler, vilket också avspeglar sig i undersökningen, säger Charlotte Karlberg. Vi skulle dock önska att ännu fler har en kännedom kring hur energiföretagen i Sverige arbetar för att Sverige ska nå sina klimatmål.