Novus svensk väljaropinion april 2018
Kommentar
Fortsatt mycket små förändringar bland väljarna. Alliansen är fortsatt lite större än de rödgröna, samtidigt är KD kvar en bra bit under 4 % spärren. Det kommer politiska utspel regelbundet och en del av valrörelsen har kommit igång, men väljarna ser mer ut att sitta kvar i den båt de valt för tillfället. Är det för att man börjar tröttna? Är det för att det har varit en extremt stökig mandatperiod, där en minoritetsregering fått styra trots högljudda protester från oppositionen? Att väljarna tappar tilltron till politiken och politikernas förmåga att lösa dom problem man ser i samhället? Är det för att man avvaktar den faktiska valrörelsen? Jag funderar mycket på detta, men har inte landat i några svar ännu på vad som är orsaken till tredje månaden med relativ stiltje. Däremot vet jag att väljarna har lägre förtroende för politikerna. Att många anser att politikerna är mer intresserade av makten än att styra landet. Att oron för samhällsutvecklingen är stor, att många saknar tilltro till politiken som lösning på de problem man ser i samhället.
Jag vet också att väljare efterfrågar politiska ledare, någon som kan lösa de svåra problemen. Att väljarna har en mer pragmatisk syn på samarbete och är mer lösningsorienterade än politikerna ser ut att vara.
Jag vet också att det krävs tilltro till politikerna för att man skall tro på deras politik. Jag är allvarligt orolig för att man inte arbetar med att öka förtroendet för sin egen politik och politiker mer. Att tala om att den politiska motståndaren är dålig gör inte den egna politiken bättre. Står man inför ett val mellan pest eller kolera så gör man helst inget val alls, den utvägen finns faktiskt i en demokrati, man måste inte välja mellan enbart dåliga alternativ. Det är upp till politikerna att få oss att rösta FÖR något i detta val och det är inte för sent än. Men man kanske måste börja med att tro på demokratin själv som politiker, 4 av 10 riksdagsledamöter anser att demokratin är hotad. Det kan bli en självuppfyllande profetia om man inte själv ser till att förtjäna förtroendet för det man gör. Det är ett förtroendeuppdrag, utan förtroendet bland väljarna så är det inte mycket kvar av uppdraget. Det är också få människor som vill följa en ledare om man inte vet vart man skall, då kan man lika gärna stanna där man är, eller gå åt ett eget håll.
Torbjörn Sjöström
VD
Novus