Läs hela rapporten här: Novus Väljarbarometer september 2025

Analys

Med ett år kvar till valet pågår två parallella race, ett om regeringsmakten och ett kring 4%-spärren.

M, S och SD vinner på frågan kring regeringskonstellation, även om M har den största utmaningen och SD och S mest uppsida. Framför allt för att M leder regeringen nu, med SD som del av regeringsunderlag men inte sittande i regeringen.

Den som leder regeringen när medborgarna ser fler problem än lösningar har en mycket svår uppgift att säkerställa att man kan få tillräckligt många röster för att bibehålla regeringsmakter. En del av detta är så klart hur man förvaltar landet, men den största utmaningen är att allt som händer blir regeringens ansvar att lösa. Samspelet mellan politiken och media gör att fokus hela tiden blir på de folkvalda i stället för de operativt ansvariga, myndigheterna. Det är inget isolerat svenskt fenomen utan sker överallt i väst, vilket också leder till att det oftast blir regeringsskifte varannan gång. Att Sverige har åtta partier i riksdagen gör det mindre tydligt. Men det hårda debattklimatet leder till att sakfrågor och lösningar kommer i skymundan i förhållande till vem som föreslår dem. Oppositionen kan inte bjuda regeringen på en ”seger” även om det är en fråga man är överens om. Detsamma gäller från regeringen mot oppositionen.

Den mediala dramaturgin i väst leder också till att medieutrymmet premierar två tydliga val, en debatt, det blir stökigt med fler än två parter, redan här är valet mellan S, M och SD en för många. Men det leder också till att alla andra partierna helt kommer i skymundan.

Det är fortfarande så att man måste ha mycket medieutrymme för att vinna val, det är en bestående sanning. Traditionell media är helt central, medan sociala medier tenderar mer att stärka räckvidden till likasinnade och inte når tillräckligt med väljare.

När diskussionen handlar om vilket regeringsalternativ man har så blir det då ett fokus på M, SD eller S, en mycket intressant och spännande diskussion så klart. Men vad händer då med de andra partierna som är nära 4%-spärren? Om de bara blir en möjliggörare för en S-, M- eller kanske t.om. en SD-ledd regering? Vi ser redan nu effekten av hur väljare resonerar. SD och S är de som är vinnarna. SD har nu ett väljarstöd som är rekordhögt och S likaså. M är inte lika svaga som innan pandemin. De största förlorarna är de andra partierna eftersom de bara blir statister i kampen om regeringsmakten. Vem röstar på statisten?

För att säkra sin existens måste de övriga partierna komma bort från statistrollen och få en ledande roll i historien om Sveriges framtid. Det är faktiskt det väljaren röstar på. Man vill inte rösta mot något, man vill rösta för en bättre framtid. I brist på det röstar man emot något. SD är den största vinnaren i denna motreaktion mot en negativ samhällsutveckling. Men även S vinner nu på detta då de är oppositionsledaren.

Detta är den högst uppmätta nivån för SD sedan februari 2020, precis innan pandemin, då SD var större än S. Orsaken då var en rädsla och oro för de grova brotten och skjutningarna. Men sen kom pandemin, och SD tappade och S rusade i väljarstöd.

SD är nu med ganska god marginal statistiskt säkerställt större än M. Nu när M leder regeringen sker SD:s uppgång mer i förhållande till den M ledda sittande regering. Vi kunde konstatera att SD vann den politiska sakfrågan lag och ordning från M i Novus undersökning i augusti, men också att SD anses vara bättre i flera sakfrågor jämfört med innan sommaren.

Att SD är regeringsunderlag men inte sitter i regeringen, och på så sätt visar att de håller överenskommelser samtidigt som oron för samhällsförändringen ökar, gör att fler ser SD som partiet man skulle rösta på om det vore val idag. En hel del av politiken regeringen genomför är ju i samråd med SD, medan M, KD och L får klä skott för de saker man oroar sig för kring samhällsutvecklingen.

SD kan lugnt sitta i baksätet och samtidigt få igenom sin politik tillsammans med regeringen, medan kritiken från oppositionen och oron riktas mot regeringen. Förutom SD:s ursprung och vissa individers utspel, som inte skadar partiet, för det är som det alltid varit – SD är lite vildare, men är inte ensamma om en hård ton. Hårda ord och anklagelser skickas åt alla håll, samtidigt som svensken överlag är orolig för samhällsutvecklingen och inte ser att Sverige utvecklas åt rätt håll.

SD är också det enda stora riksdagspartiet som inte suttit i regering. Även om de är regeringsunderlag är de inte direkt ansvariga.

S har fortfarande historiskt starkt stöd och ökar något, men nu är vi mer tillbaka till 2020, där det kanske står mellan S och SD, men till skillnad från då är det inte S som är ansvarig för att förvalta landet.

V tappar två procentenheter statistiskt säkerställt, främst till S och ”soffan”, men också lite till M. Kan den uppslitande diskussionen om Israel och Palestina ligga bakom detta? Svenska folket känner generellt att det inte finns några vinnare där, och nu när det ett år kvar till valet finns det en önskan om leverans i Sverige.

Svenskarna har tålmodigt väntat på lösningar för Sverige, men omvärlden har hela tiden stört. Nu när det är valår förväntar sig väljarna att man adresserar de frågor som man själv oroar sig för: sjukvård, brottsligheten, skolan och jobben, och så klart också privatekonomin, där inflationen och även energipriserna är en parameter.

Väljarna vill alltså inte ha en kamp om statsministerposten eller vilket ”lag” som regerar. De vill ha en bättre framtid, i ett land där vi själva kontrollerar utvecklingen och att man slipper vänta på att det är vår tur. Jag tror alla väljare känner att det är vår tur nu.

Sakfrågorna är centrala för valet av parti, så det är upp till partierna att bygga förtroende för sina sakfrågor och det Sverige de vill vara med att bygga. Med en kulturkanon färskt i minne är kompromiss en typiskt svensk sak, något som är värt att minnas. Svenskarna kan kompromissa, men man vill inte lämnas utanför.

Torbjörn Sjöström, VD Novus

Om undersökningen

Novus väljarbarometer genomförs varje månad. Undersökningen ger svar på frågan om hur svenska folket skulle rösta om det vore val till riksdagen idag.

Novus väljarbarometer för september 2025 genomfördes under perioden 8–19 september 2025. Undersökningen besvarades av totalt 2197 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022. För ytterligare information, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. Vid osäkerhet om hur en siffra ska tolkas, vänligen kontakta mikael.ohlsson@novus.se.

Andelen som skulle rösta på annat parti är 2,0 procent (±0,0) och andelen osäkra väljare, d.v.s. de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, är 3,1 procent. Om det vore val till riksdagen idag skulle mandaten fördelas enligt följande: M 65; L 0; C 20; KD 0; S 131; V 25; MP 17; SD 91.

Läs hela rapporten här: Novus Väljarbarometer september 2025