Arkiv 2013

Hur är det? Gick inte SKOP i konkurs?

11 november, 2013

Vi var många som såg nyheten om SKOPS konkurs för ungefär ett år sedan. Bland annat skrev Dagens Media om detta

http://www.dagensmedia.se/nyheter/pr/article3543702.ece

Nu har jag anställt personal som var med om en tidigare SKOP konkurs, så jag var kanske inte så förvånad.

Men när dammet lagt sig så visade det sig att det fanns två SKOP, förvillande lika uppsättningar i styrelsen, alla med samma efternamn, och man får känslan av att det är samma ägare.

Det som gick i konkurs var:
Skandinavisk Opinion SKOP Aktiebolag (556248-086) Ordförande: Birgitta Hultåker
De hade 8 anställda enligt ALLA bolag
Registreringsår 1984

Detta SKOP hade en kund som enligt vad man kunde utläsa från konkursförvaltarens uttalande man tappade, att kunden inte längre beställde undersökningar var orsaken till konkursen.

Konkursade SKOPS enda kund heter:
SKOP Research AB (556654-2932) Ordförande: Lars Hultåker
2 anställda
Registreringsår 2004

Konkursförvaltaren drev vidare den konkursade ”underleverantören” ett tag, och det publicerades förvånandsvärt många SKOP undersökningar, för att vara ett bolag som inte hade någon kund och därför tvingades ansöka om konkurs…

Nu verkar återigen SKOP leva och frodas, på deras hemsida finns det inga spår om det som hänt, utan där kan man läsa att SKOP grundades 1985.

Förutom små detaljer som att man inte kan läsa ut organisationsnummer och bolagets företrädare på hemsidan, så gör man allt man kan för att ge intrycket av att det är ett seriöst företag.

SKOP har under våren även vunnit ett antal upphandlingar, jag tittade på offerten som SKOP skickade til trafikverket, och vann. Där man refererar till sin anrika historia. I offerterna refereras till referenser som genomförts sedan 2002.

Länken till deras offert är här

Vänta nu här, en sak glömde jag nämna det SKOP som nu inte gått i konkurs bildades 2005. Hur är det möjligt att referera till referenser som genomförts av ett bolag som antingen inte ens existerat vid referernstillfället, eller har gått i konkurs?

Nästa konstighet är personalen som refereras till. Chefsstatistikerna har jobbat på SKOP sedan oktober 2008, nästa person har varit heltidsanställd på SKOP sedan 2007. Sedan kommer vi till grundaren Örjan Hultåker, han grundade SKOP 1985…

Förutom det faktum att det enda SKOP som existerar idag registrerades 2004 så har det bara 2 anställda.

Att man i en upphandling inte nämner en sådan central del som att bolaget som verkar haft all personal och genomfört uppdragen sedan 1984 gick i konkurs ett år innan, och att man nu jobbar vidare som om inget har hänt är väl rätt konstigt?

Låt oss då kgå tillbaka till orsaken till konkursen. Om det nu var så att SKOP-Research inte längre beställde undersökningar från Skandinavisk Opinion SKOP Aktiebolag. Varför verkar de fortfarande?

Skall det vara så lätt att kunna fortsättta som om inget har hänt?

Var det ett sätt att skuldsanera?

Hur är det möjligt att upphandlande myndigheter inte ser att företaget som vinner en upphandling förlitar sig på referenser från ett bolag som gått i konkurs?

Många frågor. Tyvärr verkar svaret vara ja det går att göra lite hur som helst. Bara man inte bryr sig om detaljerna.

skandinavisk_opinion_skop_aktiebolag1
skandinavisk_opinion_skop_aktiebolag_styrelse2
skop_research_ab3
skop_research_ab_styrelse4

Nej Aftonbladet och United Minds sysslade inte med forskning

25 oktober, 2013

I natt kom domen från ERM, Etiska Rådet för Marknadsundersökningar kring en anmälan som Novus gjort mot Aftonbladet och United Minds sexundersökning.
Det gjordes en stor sak kring det faktum att det skulle vara forskning.
Men det var två saker som jag reagerade på, ett att man refererar till statistiskt säkerställda förändringar mot en seriös forskning från 1996, den var genomförd mot ett slumpmässigt urval av svenska folket och via en postal enkät.
Det Aftonbladet och United Minds gjorde var att genomföra en webundersöknig i en självrekryterad panel och sedan jämför med studien från 1996.

Aftonbladet och United minds skriver att förändringen är statistiskt säkerställd, det kan man inte göra.

statistiskt_s_kerst_lld_aftonbladet_united_minds

Utöver det så kan man i deras grafik klicka sig ned på individuella svar, något som jag reagerade på. Det finns en risk att man som respondent kan identifiera sina egna svar. Något som jag anser ligger farligt nära vad som kan anses vara etiskt försvarbart och ev ett brott mot ESOMARs riktlinjer.

Syftet med anonymiteten är att man som respondent skall känna sig helt trygg i att vad han eller hon har svarat aldrig går att härleda tillbaka till personen. Även om det bara är du själv som respondent som kan få fram det så kan de långsiktiga konsekvenserna bli att man känner sig utpekad. Det får man inte enligt min uppfattning känna. Anonymiteten är helig inom undersökningsvärlden.

I natt kom då ERMs dom, där fälls United Minds kring uttalandet om statistiskt säkerställd förändring.

Däremot anser inte ERM att det är något brott att man som respondent kan hitta sina egna svar på aftonbladets hemsida.

Sammanfattningsvis är detta väldigt bra.

Det visar att vi som undersökningsföretag måste följa de riktlinjer som är uppsatta enligt ESOMAR, vi är ansvariga för första publiceringen, och vi måste säkerställa att det blir rätt.

Det är därför som Novus ber om att få granska alla pressreleaser och rapporter där våra undersökningar omnämns. För blir det fel så är det vårt ansvar att korrigera detta.

Våra publiceringsregler ligger här

Det visar också att det inte var rätt av Aftonbladet och United Minds att jämföra sin undersökning med seriös forskning från 1996.

Sedan har jag fortfarande den bestämda uppfattningen att respondentens anonymitet är ännu viktigare än vad ERM anser. Det är inte bra att man kan hitta sina egna svar på en av Sverige största nyhetssiter.

Dagens Opinion skriver om det här

Och tyvärr så har Carl Melin inte koll på faktan där tex detta är uppenbart fel:
”Carl Melin kritiserar samtidigt Novus.

– Man kan tillägga att anmälaren själv valt att gå ur branschorganisationen Smif för att slippa lyda under ERM.”

Det är direkt felaktigt ERM lyder under ESOMAR och ICC (internationella handelskammaren)

Då Novus är medlemmar i Esomar så lyder vi under ERM precis lika mycket när vi inte är medlemmar i SMIF som när vi var det.

ERMs hemsida

Däremot så finansieras ERM av SMIF och SÖK, något som jag gärna ändrar på. Då det får denna typ av effekter att ledamöter som inte individuella SMIF medlemmar gillar verkar sparkas ut ur ERM pga påtryckning från SMIF. Läs Dagens Opinions artikel här

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

ERMs dom är ännu inte publicerad på deras hemsida, men den finns att ladda ned här

Slussen

16 september, 2013

Den mätning som Novus genomförde på uppdrag kring nya slussen möttes av skarp kritik från ett antal individer.

Att undersökningen skulle vara riggad och styrd att få ett visst svar. Framförallt så centrerades kritiken kring denna fråga:

Kostnaden för Stockholms Stads förslag ”Nya Slussen” beräknas bli ca 8 miljarder. Många anser att det är dyrt och menar att man kan göra det billigare. Ett förslag är att riva slussen och bygga upp den ungefär som den ser ut som idag, och därmed få pengar över. Dessa pengar skulle kunna användas till annat, tex att bygga ut tunnelbanan exempelvis till Karolinska Sjukhuset/Hagastaden, eller liknande. Vilket av följande alternativ skulle du föredra?

Meningen ”Många anser att det är dyrt och menar att man kan göra det billigare” ansågs styra värderingen i en viss riktning. Att allmänheten tenderar att välja det billigare alternativet.

Först en kort utläggning om varför frågeformuleringen såg ut så över huvud taget.

Vad kostar en bro?

Hur mycket pengar är en miljard kronor?

Är 8 miljarder prisvärt för att bygga om slussen?

Detta är frågor som väldigt få kan svara på. Genom att försöka sätta det i relation till något annat så var det ett försök att göra frågan begriplig.

Men det betyder inte att frågan fungerar som en del i en publik debatt kring Nya slussens vara eller inte vara. Det går inte att läsa ut hur många som är för eller emot nya slussen utifrån detta. Man måste vara försiktig i sin tolkning och basera det utifrån frågans formulering och även vad man vill få fram. Som budskapstest eller koncepttest fungerar frågan, då man får en bild av hur svaren blir på den exakta formuleringen, men att dra större slutsatser än så blir i sakfrågan blir missvisande.

Det man kan utläsa från denna fråga är att om man pratar om kostnaden och även öppnar upp med ett påstående om att det finns ett billigare alternativ så är en klar majoritet mot att nya slussen byggs.

Novus var inte medveten om exakt hur undersökningen skulle användas och då publiceringen gav en skev bild av vårt arbete så fann vi det bäst att publikt snabbt säga att frågan i sitt syfte inte var bra.

Men om vi nu går vidare, vad hade hänt om man ställde om frågan utan att prata om 8 miljarder och om det anses vara dyrt eller inte?

Vi är också nyfikna och vill uppfattas som att vi gör ett bra jobb. Man skall kunna lita på våra mätningar och vi tar ansvar för de saker vi kan kontrollera. Kring denna mätning så dök det upp ett par frågor, både publikt men det öppnade också upp en intern diskussion kring frågekonstruktion. Hur mycket påverkade själva frågan här? Vad händer om vi försöker tona ned den?

Därför genomförde vi hela undersökningen igen. Vi ändrade formuleringarna lite där det var relevant, vi la till en fråga och vi korrigerade några svarsalternativ.

Fråga 1

En fråga som inte ställdes i vår första mätning var kännedomen, men visst vore det intressant att få reda på vad invånarna i Stockholms län känner till om Slussen:

Hur väl känner du till det förslag som finns för att bygga om Slussen? Totalt:
Antal intervjuer 1000
Aldrig hört talas om 3%
Hört talas om men känner knappt något 24%
Känner till lite 46%
Känner till ganska väl 21%
Känner till mycket väl 6%

Kännedomen måste anses vara låg, bara 6% anser att de känner till förslaget mycket väl. 73% känner i bästa fall till förslaget lite.

Fråga 2

Denna fråga var med i vår ursprungliga mätning, men samtidigt kändes det som det saknades ett alternativ, framkomlighet borde vara en relevant fråga för invånarna i Stockholms län, vi ändrade också svarsalternativet ”Att trafiken begränsas” till ”Att biltrafiken begränsas”. Vi gav möjlighet att svara vad som var viktigast och vad som var näst viktigast, något som inte heller fanns i ursprungsfrågan, slutligen gav vi möjlighet att ange ett annat skäl där respondenten fick skriva helt fritt, om det var så att vi missat något uppenbart.

Vad av följande är det viktigaste för dig när man ersätter Slussen? Första hand Andra hand
Antal intervjuer 1000 968
Bättre framkomlighet 29% 19%
Så få störningar för pendlare som möjligt 17% 19%
Att nuvarande utseende bevaras 17% 10%
Att byggtiden blir kort 10% 20%
Att biltrafiken begränsas 7% 7%
Annat, nämligen: 7% 4%
Ökade ytor för butiker, caféer/restauranger 6% 11%
Så låg byggkostnad som möjligt 3% 8%
Vet ej 3% 1%

Det svarsalternativ vi la till ansågs vara det viktigaste, hela 29% tyckte att det var viktigast, och 19% av de som ansåg att något annat var viktigast valde det som det näst viktigaste.

Efter det kom vill man få så få störningar som möjligt för pendlare, på tredje plats kom en önskan att nuvarande utseende bevaras.

Jämför vi detta med vår första mätning så är resultatet detsamma förutom att framkomligheten tillkommer som det viktigaste alternativet.

Om denna fråga korskörs med kännedomen, vad händer då?

De som angett att de känner ganska eller mycket väl till Slussenbygget prioriterar i första hand även de bättre framkomlighet, följt av så få störningar som möjligt för pendlare och att nuvarande utseende bevaras. I andra hand prioriterar de, kort byggtid, bättre framkomlighet och så få störningar för pendlare. Med andra ord så verkar inte åsikterna i denna fråga skilja sig åt nämnvärt mellan den mindre skara som vet mycket om bygget och de som vet lite.

Fråga 3:

Denna fråga gjorde vi inte om, utan det var samma fråga som innan. Resultatet blev också likvärdigt som den ursprungliga:

Vad tror du är den beräknade kostnaden för Stockholms Stads förslag för Nya Slussen.
Antal intervjuer 1000
Under 500 miljoner 10%
501 miljoner – 1 miljard 8%
2 miljarder 5%
3 miljarder 3%
4 miljarder 2%
5 miljarder 2%
6 miljarder 0%
7 miljarder 1%
8 miljarder 2%
9 miljarder 0%
10 miljarder eller mer 11%
Känner ej till förslaget och har därmed ingen uppfattning 3%
Vet ej 52%

 

Kännedomen kring priset måste anses vara mycket låg. Det visar också hur svårt man har att relatera till denna typ av projekt och vad det kostar. 52% kan inte ens svara på frågan, och av de som svarar så tror 30% att det kostar max 5 miljarder.

Fråga 4:

Först den kritiserade frågan:

Kostnaden för Stockholms Stads förslag ”Nya Slussen” beräknas bli ca 8 miljarder. Många anser att det är dyrt och menar att man kan göra det billigare. Ett förslag är att riva slussen och bygga upp den ungefär som den ser ut som idag, och därmed få pengar över. Dessa pengar skulle kunna användas till annat, tex att bygga ut tunnelbanan exempelvis till Karolinska Sjukhuset/Hagastaden, eller liknande. Vilket av följande alternativ skulle du föredra? Ursprunglig
Totalt
Antal intervjuer 1000
”Nya Slussen” för 8 miljarder 19%
Riva och bygga upp slussen som idag plus bygga ut 60%
Det spelar ingen roll 13%
Vet ej 8%

Denna angav att en klar majoritet valde alternativet att riva och bygga upp slussen som idag.

Istället testade vi nu två alternativa frågor. En utan att referera till kostnader över huvud taget:

Vilket av följande alternativ stämmer bäst överens med din uppfattning? Totalt
Antal intervjuer 1000
Bygg ”Nya Slussen” enligt Stockholm stads förslag 31%
Riv och bygg nytt som ”Slussen som idag” 27%
Det spelar ingen roll 11%
Vet ej 32%

Då är det ganska jämnt mellan ”Nya slussen”, ”Slussen som idag” och ”vet ej”. Det finns ingen klar majoritet för ”slussen som idag”.

Utifrån detta kan man ju dra slutsatsen att den ursprungliga frågan var ledande. Men det kan också vara så att då kännedomen är så låg kring vad ”nya slussen” faktiskt innebär så kan det ju betyda att många bara går på magkänsla.

Den grupp som känner ganska eller mycket väl till planerna skiljer sig inte nämnvärt åt från totalen, osäkerheten är mindre, ca 15%, men det är relativt jämnt mellan de som stödjer ”nya slussen” och de som stödjer ”slussen som idag” även inom denna grupp som känner till planerna.

Kostnaden har ju trots allt en viss relevans, om det stämmer att det går att spara stora pengar genom att riva och bygga slussen som den ser ut som idag. Men samtidigt vill vi tona ned skillnaden och komma bort från problemet med att allmänheten inte har en känsla för vad slussen kostar och att man inte kan relatera till 1 miljard kronor, eller vad som anses billigt eller dyrt när det kommer till Slussenbygget.

Frågan är här mycket mjukare i sin framtoning, men refererar ändå till möjligheten att det ena alternativet kan vara billigare än det andra.

Om det är så att ”Nya Slussen”, enligt det förslag som finns, blir dyrare att bygga än vad det blir att riva och bygga upp ”Slussen idag” på nytt, vilket alternativ föredrar du då? Totalt
Antal intervjuer 1000
Bygg ”Nya Slussen” enligt Stockholm stads förslag 27%
Riv och bygg nytt som ”Slussen som idag” och använd de pengar som blir över till andra investeringar i staden 48%
Det spelar ingen roll 10%
Vet ej 15%

Helt klart finns det en grupp som påverkas av priset och vill ha det billigare alternativet. Främst ser man att de som var osäkra nu anser att ”slussen som idag” är alternativet som föredras

Tittar vi endast på den gruppen som känner till planerna ganska eller mycket väl så är skillnaden i åsikt mindre mellan de två förslagen, men referensen till prisskillnaden gjorde även bland dem att åsikten tippade över till ”slussen som idag”, dock är skillnaden mindre inom denna grupp.

Samtidigt skall man komma ihåg att den grupp som anser sig känna till planerna ganska eller mycket väl endast består av en fjärdedel av invånarna i Stockholms län. (ca 250 stycken i denna undersökning på 1000 respondenter).

Vad säger då mätningen om slussenbygget? Vi kan konstatera att priset är relevant och påverkar allmänhetens åsikt om frågan. Kännedomen kring projektet är mycket lågt, framkomligheten verkar vara den viktigaste frågan. Det finns en opinion för att renovera slussen, den opinion är utifrån denna mätning minst lika stor som att bygga en ny. Men framförallt så verkar det som Stockholmarna prioriterar de praktiska aspekterna, framkomlighet och så få störningar som möjligt.

Längre än så vill vi inte analysera utifrån denna mätning. Vi skulle väldigt gärna göra en större mätning som en gång för alla tar reda på Stockholmarnas åsikter i frågan, vad jag kan se så har det inte gjorts. Alla mätningar som gjorts kring slussen öppnar upp för frågor, får kritik för bristande metodik eller att den är för snäv. Med denna publicering hoppas dock vi att vi tystat kritiken om vår mätning. Men syftet med mätningen är inte att täcka in alla aspekter kring slussenbygget. Då behöver man göra en mer omfattande mätning.

Torbjörn Sjöström
VD Novus