- Nyhetsbrev

Novus nyhetsbrev maj 2022

Opinionsundersökningar, en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Och ett viktigt styrmedel för företagen Det är lätt att raljera över opinionsundersökningar i massmedia och att politiker tar beslut baserat på undersökningar. Invändningar som att lyssna på opinionsundersökningar är populism och inget som politiker ska hålla på med. Men en förståelse för- och respekt för folkviljan är själva grunden i en demokrati. Man pratar mycket om politikerförakt, men om politikerna inte lyssnar på folket kan man snarare börja prata om väljarförakt. Det är ingen slump att oberoende undersökningsföretag är förbjudna i diktaturer. Den verkliga folkviljan kan inte vara synlig i en diktatur, utan de styrande vill ostört fortsätta sin propagandaapparat. Allt detta har blivit väldigt tydligt i det tragiska som hänt den senaste tiden i Ukraina. Men det här gäller självklart även företag, även om pendeln har svängt fram och tillbaka. I början av industrialiseringen var det ett tydligt fokus på ny teknik och utveckling som skapade produkter som man sålde till folket. Det var ett tydligt ”inifrån och ut” perspektiv som senare, under 80-talet började ifrågasättas då man styrde mer mot vad kunderna efterfrågade och anpassade sina erbjudanden utifrån det. På senare tid har dock pendeln svängt tillbaka i att ett företag ska ha sin tydliga vision och mission och att en tydlig kompassriktning kommer attrahera rätt målgrupp. Vi såg med häpnad att CNN lanserade sin streamingtjänst, CNN+, i slutet av mars 2022 för att redan en månad senare ta beslutet att stoppa satsningen. Hade man gjort en bra undersökning som man analyserat grundligt hade man förmodligen kommit fram till att man inte borde gjort den satsningen. På Novus är vi övertygade om att det lönar sig att lyssna på sina kunder och väljare. Att göra undersökningar, men inte bara titta på siffrorna, utan att verkligen försöka förstå. Först när man gör en grundlig analys, och adderar det sunda förnuftet kan man sätta in ett undersökningsresultat i rätt kontext, och faktiskt få ett underlag för att fatta smarta beslut framöver. I månadens nyhetsbrev: Hur gör man en tillförlitlig undersökning? Mitt liv, en undersökning om mångfalden inom näringslivet. Livsmedelsbarometern, läs om de senaste mattrenderna. Varumärken, segmenteringsanalyser. Hur mår E-handeln? Trevlig läsning! Tillförlitlighet, så gör du en bra undersökning. Undersökningar är ofta det enda ”facit” vi har kring vad som händer i vår omvärld. Utan undersökningar får vi en gissningsbaserad värld i stället för kunskapsbaserad. Novus ”reason to be” är att beskriva och förklara nutiden vi lever i, och med det kommer ett stort ansvar. Vi är måna om att göra undersökningar som stämmer och här kommer en liten provkarta att ha som grund när du beställer en undersökning. Slumpmässigt urval Den allra viktigaste första grundbulten är att jobba med ett obundet, slumpmässigt urval. Många jobbar idag med paneler som är självrekryterade, det betyder att vem som helst kan söka upp panelen och gå med för att delta i undersökningar. Det ger direkt en skevhet i panelen, den måste i stället vara aktivt rekryterad av undersöknings-företaget för att den ska representera befolkningen.Välkänt varumärke Det underlättar enormt om ett undersökningsföretag är välkänt, det borgar för en högre deltagarfrekvens. Om respondenten känner till, och har förtroende för dem som gör undersökningen så blir man mer motiverad att svara, och att svara noggrant.Kort undersökning Frågeformuläret ska helst inte vara längre än att det tar 5-6 minuter att svara, vi brukar tänka ”den tid det tar att dricka en kopp kaffe”. Blir det längre än så börjar kvaliteten i svaren att sjunka.Neutrala frågor som är lätta att förstå Använd aldrig ledande frågor. Är du ute efter den verkliga sanningen ska frågorna vara så neutralt hållna som möjligt. Frågorna ska dessutom vara lätta att förstå. En bra övning är att fundera på olika målgrupper, skulle din farmor på 87 år förstå frågan? Skulle din 18-årige son förstå den etc.Inte samma typ av undersökningar varje gång Att använda en panel för samma typ av undersökningar flera gånger innebär en risk. Panelen kommer ofrånkomligt fundera kring ämnet, kanske läsa lite mer nyheter kring ett visst ämne, och på det viset bli något av en ”expertpanel”.Se gärna vårt 5-minuters inslag där Novus vd Torbjörn Sjöström förklarar hur man gör bra och tillförlitliga undersökningar... Mitt liv, en undersökning om mångfalden inom näringslivet Novus har genomfört en undersökningen på uppdrag av organisationen Mitt Liv, som verkar för mångfald och inkludering på arbetsmarknaden. Syftet var att se hur många företag som bedriver ett aktivt arbete i frågan, förstå deras drivkrafter och utmaningar samt vilka verktyg de behöver för att öppna för fler talanger och perspektiv. En övervägande andel, 78%, anser att det är viktigt med ökad mångfald och inkludering på svenska arbetsmarknaden. Ännu fler, 83% av cheferna, ser frågan som en del av sitt chefsansvar. Samtidigt uppger bara hälften (49%) att företaget har en strategi och en knapp tredjedel (31%) har satt upp specifika mål. Få av företagen har dedikerade resurser i högsta ledningen. Endast 15% av de svarande uppger att det finns en mångfalds- och inkluderingsansvarig i högsta ledningen. Medan 60% av cheferna uppger att attrahera och behålla talanger är största vinsten med mångfald, så anger 37% att det största hindret är att personer som skulle bidra till ökad mångfald saknar rätt kompetenser eller helt enkelt inte söker de utlysta jobben (24%). Generellt har offentlig sektor och större företag kommit längre i arbetet för mångfald och inkludering. Det är en större utmaning för mindre och medelstora privata företag. Rapporten baseras på svaren från 544 chefer inom privat, ideell och offentlig sektor i företag och organisationer med fler än 25 anställda. Om du vill veta mer om hur ditt företag eller organisation kan kartlägga hur bra ni är på att skapa en ökad inkludering, kontakta katrin.jansson@novus.se. Läs hela rapporten här... Livsmedelsbarometern 2022 del1 är här Vi lever i en tid då mat diskuteras mer än någonsin förr. En ny kokbok kommer ut dagligen och vi omvärderar ständigt vår kost. Vårt beteende ändras kontinuerligt eftersom trender och dieter styr, liksom nya kostråd tillsammans med en ständigt närvarande oro som får sin näring från alla debatter om kost. Vi har fått nya uttryck som ”hållbar kost”, ”flexitarianer”, ”matsvinn”, ”matskam” och ”närodlat”. Men hur påverkar detta oss som konsumenter? Lever vi som vi lär? Novus Livsmedelsbarometer tar upp aktuella fenomen, trender och intressanta områden inom livsmedelssektorn. Syftet är att förstå och lära känna konsumenterna. Första året Novus Livsmedelsbarometer lanserades var 2020. En del av frågorna är återkommande, så att vi kan följa utvecklingen över tid, andra frågor ställer vi för att följa upp en specifik trend eller liknande. För prisuppgift och beställning kontakta anna-lena.wihlborg@novus.se. Vid beställning av rapporten ingår även en föreläsning med möjlighet att ställa frågor. Här får du ett smakprov från rapporten... Novus segmenteringsmodell, skapa struktur för er marknadsbearbetning Alla lyssnar inte på samma argument, alla har inte samma behov och alla har inte samma triggers för att lyssna. Genom en segmentering av din målgrupp tar du dig från en masskommunikation till en relevant kommunikation för individerna. En målgrupp är ofta heterogen och består av personer som är i olika livsfaser, har olika behov och olika beteenden. En segmentering ger dig möjlighet att prioritera och anpassa kommunikation och budskap till din målgrupp. Genom Novus segmenteringsmodell får du en sortering av din målgrupp utifrån bland annat behov och beteenden. Några skäl att segmentera: Ger effektiv marknadsbearbetning. Segmenteringen ger dig möjlighet att anpassa erbjudanden, bygga egen strategi, egen handlingsplan och egna mål för varje segment. Säkerställer att du når fram med ditt budskap. Segmentering ger dig möjlighet att anpassa kommunikation och budskap utifrån behov och beteenden i de olika segmenten. Effektivt utnyttjande av marknad/kommunikationsbudgeten. Masskommunikation är kostsamt och inte särskilt effektiv när det gäller att nå en heterogen målgrupp. Segmentering skapar möjlighet att arbeta selekterat och kostnadseffektivt med dina resurser. Du kan prioritera vilka grupper du kommunicerar med. De med låg sannolikhet, att bli kunder, prioriteras bort. De med hög sannolikhet får därmed mer av dina resurser. Kontakta gärna Novus varumärkesexpert Ieva Englund (ieva.englund@novus.se) om du vill veta mer! Läs mer om vår segmenteringsmodell här... Hur mår E-handeln? E-handeln fick som alla vet ett rejält uppsving under pandemin, men vart är vi på väg när branschen går in i en mognadsfas? Mer än varannan e-handelskonsument uppger att de har någon gång avstått från ett köp på nätet på grund av risken att behöva returnera en vara. Det största hindret är att behöva själv betala returkostnaden eller att returprocessen upplevs som krånglig. Reclaimit har anlitat Novus för årets upplaga av State of Returns för att undersöka svenskars attityder till returer av varor som de handlat på nätet. Läs hela rapporten här: State of Returns 2022. Är du intresserad av e-handel, vill vi även tipsa om E-handelsindikatorn som Novus genomför på uppdrag av Svensk Handel. Det är en månatlig mätning av hur svenska konsumenter e-handlar. Undersökningen skattar omsättningen för e-handeln i Sverige och från utlandet, samt visar utvecklingen i olika varukategorier. Nästa publiceringsdatum är den 19 maj, men de tidigare rapporterna finns tillgängliga. Här hittar du Handelsindikatorn. Läs- och lyssningstips! Novus undersöker synen på Ukraina och säkerhetsläget Här samlar vi Novus egna undersökningar som vi gör i samband med invasionen av Ukraina. Det har uppstått ytterligare en kris där vi ser att det är viktigt att ta reda på vad vi som bor i Sverige tycker i aktuella frågor som rör Ukraina och säkerhetsläget. Ta del av undersökningarna här... Debattartikel i Resumé om det obegripliga i Orvestos gigantiska enkät, skrivet av Jan Berkö Efter att läst Resumés granskning av Osvestos gigantiska enkät lägger Jan Berkö, marknadschef på Novus, ut sina tankar i ämnet i en debattartikel i Resumé. Läs mer här... Kontakta oss… …om du vill ha mer information eller har frågor om oss eller en undersökning du vill göra. Tveka inte att kontakta din kontaktperson på Novus alternativt maila till info@novus.se, peter.blid@novus.se, lena.roden@novus.se eller jan.berko@novus.se. Kontakta oss... Är du inte prenumerant än? Har du fått brevet vidarebefordrat till dig, men vill ha det direkt i din inkorg nästa gång? Klicka för att prenumerera på våra nyhetsbrevutskick...

- Väljarbarometer

Novus/SVT väljarbarometer maj: SD fortsätter tappa lite

Återigen små förändringar efter kriget bröt ut i Ukraina. Svenska väljare avvaktar i stort. Ladda ned rapporten här: Novus Väljarbarometer 2022 Maj [infogram id="vb-tids-maj-2022-1h7j4dvy0w7qv4n" prefix="MV0"] [infogram id="vb-tabell-maj-2022-1hxr4zxlm0ego6y" prefix="MUp"] Om det var val idag skulle mandaten fördela sig enligt följande: Moderaterna 79, Liberalerna 0, Centerpartiet 26, Kristdemokraterna 22, Socialdemokraterna 120, Vänsterpartiet 34, Miljöpartiet 0, Sverigedemokraterna 68. Novus har för den här undersökningen sökt 6943 personer. Av dessa har 3541 personer svarat per telefon, SMS och post under perioden 4 april – 1 maj 2022. Deltagarfrekvensen var 51%. Andelen osäkra väljare 6,9 procent. Kommentar Återigen små förändringar efter kriget bröt ut i Ukraina. Svenska väljare avvaktar i stort. Nationell politik blir inte riktigt lika intressant. Inte ens upplopp under påsk har någon större förändring på väljarnas syn på de svenska politiska partierna. S är fortfarande det dominerande partiet även om de tappar lite. SD fortsätter nedåt även denna månad och sedan krigsutbrottet i februari har de tappat statistiskt säkerställt. Det är ett parti som har svårt att vinna när faktiska kriser kommer. Rädslan för krisen ökar deras stöd, men när en kris infaller tappar de väljare. Men de är fortfarande Sveriges tredje största parti, så det är inte så att de är ett litet parti. Men det är ändå en tydlig trend att de tappar i faktiska kriser jämfört med när det endast finns en rädsla för en kris. KD är intressant att titta mer på nästa månad. Det är det parti som har högst väljarflöde kring sig och vi ser att de under sista veckan i mätperioden ökade kraftigt. Men då de hade två riktigt svaga veckor innan dess så innebar den ökningen att de primärt räddade en kraftig nedgång under mätperioden som helhet. Om KD har en uppåtgående trend vet vi i nästa väljarbarometer. Det är säkert så att Ebba Buschs uttalande i lördagsintervjun har haft en stor inverkan på detta. Och det ser ut som KD vunnit mer än tappat på det på kort sikt. Men om det håller i sig och blir en synlig förändring är det för tidigt att säga något om. Men Kriget i Ukraina och frågan om Sverige och Finland borde gå med i Nato har den största inverkan på inrikespolitiken som sagt och därför följer Novus också synen på Ukraina och säkerhetsläget. Just nu är det en majoritet för ett Nato medlemskap och en klar majoritet vill att Sverige går med om Finland också gör det. Dessa undersökningar publiceras här: https://novus.se/ukraina-och-sakerhetslaget/ Torbjörn Sjöström VD Ladda ned rapporten här: Novus Väljarbarometer 2022 Maj

- Nyheter

Debattartikel i Resumé om det obegripliga i Orvestos gigantiska enkät, skrivet av Jan Berkö

Efter att läst Resumés granskning av Osvestos gigantiska enkät lägger Jan Berkö, marknadschef på Novus, ut sina tankar i ämnet i en debattartikel i Resumé. Det är för Jan en gåta att professionella kommunikatörer inte ifrågasätter Orvestos årliga enkät, som tar ungefär två och en halv timme att besvara, för att få fram underlaget för att planera sin kommunikation. "En planner på en byrå vet precis hur kort tid man har på sig att tränga igenom bruset och nå fram med sitt budskap. Samma planner bortser alltså helt från detta när det kommer till den input man använder för att planera kampanjen, Orvesto används i stort sett i varje kampanjplanering i Sverige idag." Säger Jan i artikeln. Läs artikeln i Resumé här.

- Sida

Ukraina och säkerhetsläget

Novusundersökningar i samband med invasionen av Ukraina. 20220505: Natoopinionen Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus nato 20220505 Från att en majoritet var för Nato två veckor i rad minskar nu andelen till att vara precis under varannan. Orsaken till det är att andelen osäkra ökar statistiskt säkerställt till att vara 27 % av svenskarna. Ökningen av vet ej beror främst på att det ökat inom S och SD har andelen som svarar VET EJ på bekostnad av JA Inom S är denna uppgång statistiskt säkerställd. Åldersgruppen som tvekar mer nu jämfört med föregående vecka är främst den äldsta, 65-79 år och främst bland kvinnor i den åldersgruppen. [infogram id="nato-tidsserie-20220503-1h7z2l85w7k8x6o" prefix="YRK"] [infogram id="20220503-rosta-om-medlemsskap-i-nato-1hxr4zxlm3lgo6y" prefix="fw3"] 29% anser att man bör folkomrösta kring ett NATO medlemskap. Framförallt är det dom som är emot att vi går med i NATO som vill ha en folkomröstning. Bland de som inte vill gå med i NATO anser 50% att man bör folkomrösta. Bland de som är för ett NATO medlemskap anser endast 17 % att man borde folkomrösta. Intressant är att de som inte bestämt sig är det endast 29% som anser att det skall vara en folkomröstning och 52 % även där anser att man inte skall folkomrösta om frågan. Intressant att en majoritet av vet ej-arna inte vill rösta om det tänker jag. De accepterar sannolikt ett svenskt beslut helt enkelt. Det är också tydligt att JA sidan litar på att det blir ett ja eftersom de inte vill rösta. Men nej vill inte acceptera ett ja och hoppas att en omröstning skall leda till ett nej istället för det jag man tror kan komma. [infogram id="nato-psymp-20220503-1h8n6m350pkxj4x" prefix="XTE"] Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus nato 20220505 Undersökningen genomfördes i Novus Sverigepanel med 1010 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 - 79 år den 28 april -3 maj 2022. Deltagarfrekvens 59 %, för att få 1003 svar har vi frågat 1700 personer. Torbjörn Sjöström 20220430: Natoopinionen [infogram id="nato-tidsserie-20220427-1h7j4dvylzd194n" prefix="0ra"] Ökningen består av en statistiskt säkerställd uppgång bland S sympatisörer där idag 45% är för ett medlemskap jämfört med 36 % förra veckan. Som jag nämnt tidigare är S sympatisörer mycket lyhörda till vad partiet säger i frågan, när bl.a. Hultqvist och Andersson tidigare tydligt sade nej till ett medlemskap sjönk viljan att gå med bland S sympatisörer. Att flera personer med anknytning till S har gått ut och talat för ett medlemskap har säkert haft en påverkan på detta. Vilket säkert inte är en slump. Det pågår en tydlig kommunikation till de egna väljarna i det offentliga rummet utan att samtidigt behöva säga det rakt ut i partilinjen. Trots att inte Magdalena Andersson sagt något blir steget till ett JA inom S närmare på grund av detta. [infogram id="nato-psymp-20220427-1h7g6k05rpnlo2o" prefix="R11"] Även SD sympatisörerna är nu mer positiva där nu 64 % är för ett medlemskap, men uppgången inom SD är inte statistiskt säkerställd.  Även inom L och C är fler positiva, från 68% jag förra veckan till 75 % ja nu men inte heller den uppgången är statistiskt säkerställd. Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus nato 20220427 20220421: Natoopinionen Ladda ned hela rapporten här: Rapport_Novus nato 20220420 Nu är det för första gången en majoritet som är för ett svenskt medlemskap i NATO. Finlands besök av statsminister Sanna Marin i Sverige och det som av många tolkades som ett kommande finskt ja till ett NATO medlemskap ökade andelen som sade ja till 51 % och det är statistiskt säkerställd uppgång. Andelen som är emot minskade ännu mer och är även den statistiskt säkerställt. Jag nämnde också i förra veckan att det inte fanns något som tydde på att stödet om NATO går med skulle påverka opinionen i det fall Finland går med i NATO, det stämde och andelen som nu är för ett NATO medlemskap om Finland går med är på samma nivå som den var när vi undersökte senast 23 mars 2022. 64 % av svenskarna vill gå med om Finland går med. [infogram id="nato-tidsserie-20220420-1hxr4zxlpxngo6y" prefix="KGb"] Detta kan tolkas som att Sanna Marins besök i Sverige och pressträffen tillsammans med Magdalena Andersson visar att Sverige och Finland tydligare gjorde detta till en gemensam sak. Så den svenska NATO opinionen ökar för fler tror att det kommer att bli en gemensam sak tillsammans med Finland, och är då mer positiv till ett svenskt medlemskap. Svenskarna är mycket lyhörda för de signaler regeringen sänder och detta uppfattades som en positiv signal till NATO tillsammans med Finland helt enkelt. Men de socialdemokratiska väljarna har inte ökad i andel som är för ett medlemskap, dock har andelen som är mot minskat och fler är nu tveksamma. Skulle regeringen uttryckligen säga att de är för ett NATO medlemskap så skulle opinionen sannolikt öka ytterligare. Vi såg nämligen att S sympatisören blev mer emot ett medlemskap när S tydligt sa att de inte ville bli medlemmar i NATO. Även om andelen som är för ökat lite sedan lägstanivån vecka 12. [infogram id="copy-tryggare-om-grannen-kan-skjuta-1h7z2l85p8emx6o" prefix="YRT"] Varannan svensk (50%) anser att ett NATO medlemskap ökar säkerheten. 19 % att det skulle vara oförändrat och 16 % att det skulle minska säkerheten. Ytterligare ett bevis på att reaktionen på Rysslands anfall mot Ukraina inte hade en avskräckande effekt hos svenskarna utan resulterade i ilska. Något jag rapporterat om i tidigare undersökningar. Vi frågade också om svensk vilja att skicka militär till Ukraina. Inte för att debatten kring det funnits, men också som ett sätt att mäta Svenskarnas vilja att stötta Ukraina i detta krig, och viljan att stoppa de händelser vi dagligen ser i nyheterna på grund av kriget. [infogram id="20220420-sverige-skicka-militar-1h7k230po0kgv2x" prefix="AeL"] Så det är ändå nästan var femte svensk som vill skicka svensk militär till Ukraina. Men var tredje svensk vill att NATO skall ingripa militärt. [infogram id="20220420-nato-skicka-militar-1ho16vozlo0584n" prefix="oyG"] Ladda ned hela rapporten här: Rapport_Novus nato 20220420 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ Undersökningen genomfördes i Novus Sverigepanel med 1010 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 - 79 år den 14–20 april 2022. Deltagarfrekvens 58 %, för att få 1010 svar har vi frågat 1741 personer. 20220412: Natoopinionen I slutet av mars rapporterade vi att stödet för ett medlemskap i NATO var 63 % om Finland också går med. Men utan Finland är stödet för Nato ungefär detsamma sedan början på mars och Rysslands invasion av Ukraina. Jämfört med föregående vecka har dock nej sidan ökat statistiskt säkerställt. Men framförallt är det vet ej som minskar, ja sidan har minskat några procentenheter, och nästan varannan svensk är nu för ett NATO medlemskap. Uppgången för Nej sidan beror på att andelen bland SD, L, C och bland de som idag inte vet vilket parti de skall rösta på är det statistiskt säkerställt fler som är emot ett medlemskap. Men inom SD, L och C är ändå en majoritet för ett medlemskap. Men andelen som inte vet har minskat till förmån för nej. Regionalt är stödet som lägst i Norrland, där bara 27 % är för ett medlemskap. I Småland och öarna är varannan invånare för ett medlemskap. Men utifrån dessa undersökningar är det ändå tydligt att stödet för ett svenskt NATO medlemskap skulle öka till en klar majoritet om Finland bestämmer sig för att skicka in en ansökan. Det finns inget som tyder på att den lilla ökningen på nejsidan skulle påverka detta. Om också S säger att de är för så kommer det öka ytterligare. S väljarna backade i sin vilja att gå med när S ledning så tydligt sa att de inte ville gå med för några veckor sedan. [infogram id="nato-tidsserie-20220412-1h7k230wzxwqv2x" prefix="qe7"] [infogram id="nato-psymp-20220412-1hd12yxykdydx6k" prefix="KZg"] Om Finland går med i NATO är en klar majoritet, 63 % för att gå med i Nato. [infogram id="nato-finland-20220325-1h7z2l8llzmqx6o" prefix="Urs"] Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus nato 20220412 20220407: Natoopinionen Det är inga större förändringar i svenskarnas syn på ett Natomedlemskap, 47 % är för ett medlemskap och 28 % är emot. Var fjärde svensk (25%) vet inte. Det är alltså fortsatt nästan varannan svensk som är för ett medlemskap, något som första gången skedde den 3 mars. Det har varit fler för än emot ett medlemskap sedan 25 februari. [infogram id="nato-tidsserie-20220407-1hdw2jpv71mdp2l" prefix="WCR"] Tidsserie över de olika partiernas sympatisörer, uppdelat på Ja, Nej och Vet ej [infogram id="nato-psymp-20220407-1hxr4zxe17gmq6y" prefix="1WY"] De mindre partierna är sammanslagna för att antal intervjuer är för få. Undersökningen är genomförd under perioden: 31 mars-6 april. 1018 intervjuer. Resultatet är åsiktsmässigt representativt för svenskar i åldern 18-79 år. 20220403: Novus-Gallup international undersökning i 24 EU länder [infogram id="eu-worried-1hd12yxyy8gxw6k" prefix="Zj7"] Sverige är oroligast för ökad inflation, men är i regel mindre oroliga än EU genomsnittet för alla frågor förutom risken för Cyberattacker. [infogram id="view-of-army-1h7j4dveeqrmv4n" prefix="373"] Finland sticker ut kraftigt jämfört med Eu genomsnittet och Sverige då deras tilltro till försvaret är extremt mycket högre. 90 % i Finland anser att de har ett bra försvar jämfört med EU 43 % och Sverige 39 %. The research in Sweden was conducted by Novus Group. As part of Gallup Internationals coordinated European research. 24.509 interviews in total 23.004 interviews in 24 EU-countries (per country: representative of the (web-active) population 18+)* 1.505 interviews in 2 Non-EU-countries: Serbia and Switzerland (per country: representative of the (web-active population 18+) 20220331: Stora förändringar i NATO opinionen bland partiernas sympatisörer [infogram id="220331-radd-for-ryssland-vs-usa-vs-kina-1h7z2l8lqljdg6o" prefix="JXu"] 71 % av svenskarna är rädda för Kina som en stormakt. För första gången frågar vi även om Kina. Innan har vi frågat om Ryssland och USA. Men Kina har vi inte undersökt förut. Dock aktualiserades även detta av kriget i Ukraina. Det är lika många som är rädda för Kina som en stormakt som är rädda för Ryssland som stormakt. Vilket ändå är ganska sensationellt. Men att Kina inte tagit ställning mot Ryssland har säkert haft en stor påverkan på detta utöver misstron mot kinesisk teknik och diskussionen om deras produkter får vara i t.ex. 5G nätet och på andra känsliga ställen. Men att nivån var lika hög som kring Ryssland är överraskande ändå. Men rädslan för USA som stormakt fortsätter att sjunka och är nu på en rekordlåg nivå från att under 2019 med Trump som president att ligga på nästan samma nivå som rädslan för Ryssland som stormakt. Men Rysslands aggression mot Ukraina ändrade detta mycket fort. Förra veckan kunde vi rapportera om att stödet för ett medlemskap i NATO var 66 % om Finland också går med, men utan Finland var stödet lite lägre. Denna vecka ser vi att det går upp igen och 48 % anser att Sverige skall gå med i NATO. Uppgången är statistiskt säkerställd. Och bara nu bara en procentenhet under toppnoteringen som var 49 % den 4 mars i år. [infogram id="nato-tidsserie-20220331-1hdw2jpvq5xqj2l" prefix="FnC"] Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus nato 20220331 20220325: Stora förändringar i NATO opinionen bland partiernas sympatisörer Om Finland går med i NATO är en klar majoritet, 63 % för att gå med i Nato. [infogram id="nato-finland-20220325-1h7z2l8llzmqx6o" prefix="Urs"] Om inte Finland går med är opinionen för att gå med i Nato mer tveksam. Andelen osäkra ökar och är nu fler än de som inte vill gå med. [infogram id="nato-tidsserie-20220325-1hd12yxyyq3dx6k" prefix="vJD"] Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus nato 20220325 20220317: Stora förändringar i NATO opinionen bland partiernas sympatisörer Den största skillnaden är inte på totalen utan bland partisympatisörer. S sympatisörerna har tydligt gått från osäkerhet till att det är fler negativa. M har fler gått till JA från Nej och vet ej. Bland SD:s sympatisörer har fler tydligt gått från nej till ja. Dessa förändringar mellan sympatisörerna gör att det på totalen ger en stabil Nato-opinion. Fortsatt är nästan varannan svensk för ett medlemskap i Nato, nästan var tredje är emot och var fjärde kan inte svara. Jämfört med veckan innan ökar andelen som är emot lite och de som är tveksamma minskar. Men det är relativt små förändringar. Mätperioden var från torsdag den 10:e till onsdag den 16:e så en del av svaren kom efter den kraftigt ökade viljan i Finland att gå med i Nato, men bara en del [infogram id="nato-tidsserie-20220317-1hzj4o3exxrqo4p" prefix="NdZ"] Nedbrytning partisympati föregående vecka jämfört med denna: [infogram id="nato-jamf-psymp-20220317-1h7z2l8lx1w3x6o" prefix="YUr"] S sympatisörer har tydligt blivit mer negativt inställda till ett medlemskap från 32 % emot till 42 % emot på en vecka, även V och MP. Men bland M och SD:s sympatisörer är det ännu fler som blivit positiva jämfört med föregående vecka. Det som dämpar sympatisörer inom S, V och MP:s vilja är garanterat att regeringen är så pass avfärdande, att ett medlemskap inte gynnar svensk säkerhet. Precis som med andra frågor så vet vi att det politiker och myndigheter säger påverkar opinionen. Frågan kring munskydd, att de inte var bra minskade tydligt svenskarnas tilltro till munskydd. Flyktingfrågan under Syrienkriget blev inte viktigast förrän regeringen agerade och stängde gränsen. Då var frågan bevisligen så pass allvarlig att det var den viktigaste frågan. Bara för att ta några exempel. Så är det säkert också kring NATO frågan. Om regeringen säger att det inte är bra så påverkar de som litar mest på regeringen. S, V och MP:s sympatisörer till att bli mindre intresserade av att gå med i NATO. 1018 intervjuer genomfördes under perioden 10-16 mars i Novus slumpmässigt rekryterade panel och åsikterna är representativa för svenska folket i åldern 18-79 år. Torbjörn Sjöström 20220310: Vi fortsätter att titta i gårdagens undersökning med lite mer resultat. Regeringens uttalande idag kring att Sveriges försvar skulle vara ett försvar för och av folket gör hemvärnet intressant. [infogram id="hemvarnet-1h7k230wlm9nv2x" prefix="FVd"] 14 % av svenskarna har funderat att gå med i hemvärnet. Det är enligt försvarsmakten idag 20 000 hemvärnssoldater, och de rapporteras om att det fått in rekordmånga ansökningar. Men 1 miljon svenskar funderar alltså nu på att gå med i hemvärnet. Svenskarna är mer arga än rädda som jag tidigare noterat. Det är fortfarande 60 % av svenskarna som vill försvara sig. Vi har ändrat lite på frågan för att se om det förändras när den får ett ännu tydligare fokus på väpnat motstånd och att det handlar om Ryssland. Men andelen är fortfarande 6 av 10 svenskar. [infogram id="vapnat-motstand-1h7k230wljvyv2x" prefix="gbO"] Bilden av beväpnad civilbefolkning i Ukraina som kämpar för sitt land är stark. Då är det också intressant att titta på svenskens värdering av skjutskicklighet. [infogram id="viktigt-med-skjutskicklighet-1hd12yxyj1j1w6k" prefix="J9T"] 55 % av svenskarna anser att det är ganska eller mycket viktigt att många i civilbefolkningen kan skjuta för att försvara Sverige. Hur många kan skjuta då? Vi vet att vi har en stark jägarkår och skyttesporten ser ut om man tittar på statistik att vara en av Sveriges största individuella sport. Skyttesportförbunden är också precis som hemvärnet en del av civilförsvaret, plus att vi hade en historik av allmän värnplikt och nu startat igång den. [infogram id="skjutskicklighet-1ho16vovqdj8x4n" prefix="B3Q"] Nästan varannan svensk har skjutit åtminstone några gånger. 6 % har tillgång till vapen men tränar inte regelbundet, här har vi många av Sveriges jägare, där träningsmöjligheten är rätt begränsad. Antalet skjutbanor är få och blir färre för varje år som går. Men har man vapen och jagar kan man ändå räknas som en ganska god skytt, det krävs en viss nivå för att ta jägarexamen. Sedan har vi 3 % som regelbundet tränar skytte. Det är drygt 200 000 svenskar som regelbundet tränar skytte. Utöver det har vi 16 % som vill lära sig, alltså nästan 1,2 miljoner svenskar som skulle vilja lära sig skjuta. Lite fler än som funderat på att gå med i hemvärnet. [infogram id="tryggare-om-man-kan-skjuta-1h7j4dveljdm94n" prefix="7vY"] 37 % av svenskarna skulle känna sig tryggare om de kunde skjuta. [infogram id="tryggare-om-grannen-kan-skjuta-1h7z2l8ldqwlx6o" prefix="dEU"] Nästan var tredje skulle känna sig tryggare om grannen kunde skjuta. En fråga som nog varit helt orimlig att ställa för några veckor sedan, eller för den delen ens fundera på att ställa. Så viljan hos väljarna att ha ett försvar av och med svenska folket finns. Frågan är kanske snarare om möjligheten ens kan komma i närheten av folkviljan. Utmaningen här är att vi har under många år sett flera trender som visar på ett minskat stöd från det offentliga samhället. Allt mer ansvar läggs på individen att klara sig. Beredskapsförråden är borta. Svensken skall nu klara sig en vecka själv. Under pandemin skulle man INTE söka vård utan stanna hemma och vänta på att man blev frisk. Försvaret skulle inte ens klara sig en vecka för inte så länge sedan. Så denna reaktion på självförsörjning, att man vill kunna skjuta själv kan lika gärna tolkas som att man inser att man inte kan lita på det offentliga alls lika mycket längre. Något som faktiskt regeringen också i det mesta av sin kommunikation bekräftar. Men då kommer man till andra delen i detta. Hur kommer viljan att finansiera det offentliga se ut om man ändå måste skjuta till varje dag? Hur kommer acceptansen för en hög skatt se ut? Det vi lärt oss från pandemin och även Ukrainakriget, elbilsköpande i klimatets namn osv är att svenskarna är solidariska, vill ha en bättre värld för våra barn och kan inte anses vara egoistiska. Men frågan som snart kommer bli ännu mer aktuell är. Vad är det staten och det offentliga gör? Vem bestämmer egentligen över vem? Och för vems skull gör man vad? Det är mycket viktiga frågor för politiker att adressera under ett valår. Oavsett om det är krig i Europa eller inte. För även en extrem situation kommer snart att anses vara normal. Vardagen kommer finnas i någon form och det är till råga på det ett valår. Torbjörn Sjöström VD Novus 20220309:  Stödet för ett medlemskap i Nato backar lite, även om nedgången är inom felmarginalen är det alltså inte en fortsatt uppgång. Fortsatt är nästan varannan svensk för att gå med i Nato, andelen som inte vill vara med är oförändrad och de osäkra ökar lite. [infogram id="nato-tidsserie-20220309-1hzj4o3eyr0eo4p" prefix="ORW"] De som är osäkra följde vi upp med en fråga åt vilket håll de lutade åt, och de lutar inte åt något håll utan de balanserar precis på mitten och vet verkligen inte. Beredskap Endast varannan svensk har förstått att man bör kunna klara sig en vecka själv. Så här har MSB inte nått fram med sitt budskap. Var femte svensk tror fortfarande att det är 72 timmar. Kanske inte så konstigt eftersom kommuner tillsammans med MSB bedrev kampanjer som de kallade 72 timmar. [infogram id="klara-sig-sjalv-1ho16vovqqjpx4n" prefix="1Ev"] Drygt varannan svensk anser att deras hushåll har så de klarar sig en vecka vid en kris. Fyra av tio har det inte. [infogram id="har-sa-man-klara-sig-sjalv-en-vecka-1hd12yxyjjo9x6k" prefix="Pz5"] Men om bara varannan svensk förstår att man skall klara sig en vecka är det inte så konstigt att det inte är fler som har tillräckligt hemma. 100 % borde ha förstått att det är kravet idag. Det räcker ju inte att bara dela ut en broschyr och prata om att man inte behöver inreda skyddsrummen ännu. Den yngre åldersgruppen har sämst beredskap för att klara sig en vecka vid en kris. Där är det en majoritet som inte har det. Om undersökningen: Novus har under perioden 2022-03-08 och 2022-03-09 gjort en ny undersökning med anledning av invasionen av Ukraina. Undersökningen är genomförd i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger en åsiktsmässigt representativ bild av svenska folkets åsikter. 1018 svenskar har svarat på denna undersökning. 20220307: Novus har under perioden 2022-03-03 och 2022-03-04 gjort en ny undersökning med anledning av invasionen av Ukraina. Undersökningen är genomförd i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger en åsiktsmässigt representativ bild av svenska folkets åsikter. 1269 svenskar har svarat på denna undersökning. Kort sammanfattning: 56 % av svenskarna oroar sig för att den egna privatekonomin påverkas negativt på grund av kriget i Ukraina. Högst oro bland SDs sympatisörer (70%) och lägst bland V:s sympatisörer (25%), den låga andelen inom V är extremt låg jämfört med andra partiers sympatisörers oro. 94 % anser att kriget är Rysslands fel. 0 % att det är Ukrainas fel och 2 % anser att skulden ligger på NATO. Så det är ingen tvekan om att svenskarna anser att skulden ligger på Ryssland. 89 % anser att svenska företag skall sluta göra affärer med Ryssland. Så stödet för de bolag som lämnar Ryssland på grund av kriget är massivt. Oro för privatekonomin [infogram id="paverkas-ekonomiskt-pga-ukraina-1hdw2jpvp738p2l" prefix="CPi"] 56 % av svenskarna oroar sig för att deras privatekonomi kommer att påverkas negativt på grund av kriget i Ukraina. Oron är störst bland kvinnor och alla åldersgrupper förutom den yngsta (18-29 år). Bland de yngre är den ekonomiska oron extremt mycket lägre. [infogram id="paverkas-ekonomiskt-pga-ukraina-psymp-1hxr4zxexqgeo6y" prefix="7OM"] Tittar man på partisympati är oron absolut högst bland SD:s. Bland V:s sympatisörer är den extremt låg. Bara vara fjärde sympatisör inom V är oroliga för sin egen ekonomi. Jämfört med närmare varannan inom alla andra partier, och 56 % av alla svenskar. Ansvarig för Kriget [infogram id="ansvar-for-kriget-1h7g6k070vjjo2o" prefix="TLu"] 94 % av svenskarna anser att Ryssland är ansvariga för kriget i Ukraina. 2 % anser att det är NATO, 0 % anser att det är Ukrainas fel, 2 % anser att det är någn annans fel och 2 % kan inte svara. Så det är ingen tvekan om vem svenska folket anser är ansvarig. Och resultatet kommer säkert inte som någon större överraskning men samtidigt ser vi att de som inte tycker att det är Rysslands fel får oproportionerligt mycket luft på sociala medier, kanske inte lika mycket som kring antivaxning, men tendenserna är desamma och därför ville vi undersöka omfattningen, för att förhoppningsvis få detta överstökat, så inte fokus läggs på vems felet är. Bland SD:s sympatisörer finns det dock överrepresentation bland de som anser att det är NATO:s fel, 7 % av SD:s sympatisörer anser att det är NATO som är ansvariga. Men även inom SD är det en överväldigande majoritet som anser att det är Rysslands fel.  Andelen osäkra är störst bland de som inte vet vad det skall rösta på om det vore val idag "osäkra" (11%) men även bland SD:s sympatisörer (6%). Företag sluta göra affärer med Ryssland [infogram id="foretag-lamna-ryssland-kon-ald-1hd12yxyxz9kw6k" prefix="UfF"] 89 % av svenskarna anser att svenska företag skall sluta göra affärer med Ryssland. Så de företag som idag klipper banden gör det med stöd av Svenska folket. Männen är mer bestämda än kvinnor. De äldre mer än de yngre. Men oavsett åldersgrupp eller kön så är det nästan alla som anser att det är rätt. [infogram id="foretag-lamna-ryssland-psymp-1hdw2jpvp7dwp2l" prefix="ovH"] Om man tittar på partisympatitillhörighet är även där stödet massivt bland alla partier. Dock är andelen som säger säkerställt fler bland SD:s sympatisörer (8%). Just denna avvikelse bland SD:s sympatisörer är en påminnelse om att SD kom från en mer extremistiskt håll och den historiska kärnan är kvar. MEN de är en liten minoritet även bland SD:s sympatisörer. SD är nu mer ett "motparti". Som jag skrivit om tidigare kan läsas här: Nytt på bloggen: Om för och motpartier, ett sätt att försöka förklara populismens framfart 20220302: Novus har under perioden 2022-02-28 och 2022-03-01 gjort en ny undersökning med anledning av invasionen av Ukraina. Undersökningen är genomförd i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger en åsiktsmässigt representativ bild av svenska folkets åsikter. 60 % av svenskarna är beredda att aktivt försvara sig själv och Sverige. Detta är förvånande högt antal tycker jag. Men bilden av ukrainare som tar till vapen och försvarar sitt hemland är kraftiga signaler. Det kom väldigt nära hem och från en aktör som vi själva under lång tid sett som det största säkerhetshotet och som nu igen visat att de inte bara är ett teoretiskt hot. Vi har sett att rädslan för Ryssland som en stormakt skjutit i höjden. Intresset för NATO medlemskap är högre än någonsin och nu att en majoritet av svenskarna är beredda att försvara Sverige personligen. Om Sverige invaderades av en utländsk makt, skulle du vara beredd att aktivt försvara dig och Sverige? [infogram id="aktivt-forsvara-sverige-1hdw2jpknq3yp2l" prefix="A5r"] [infogram id="aktivt-forsvara-sverige-psymp-1h8n6m3kmqm0z4x" prefix="4qx"] Bland Män, SD samt M & KD sympatisörer flest att de vill försvara Sverige. Andelen är lägre i de yngre åldersgrupperna, men det är ändå nästan varannan även där. Så den är inte obefintlig. Men med tanke på att den allmänna värnplikten inte funnits under en lång period så känns det säkert längre bort för stora delar av svenskarna i de åldersgrupperna. Med tanke på Magdalena Anderssons tal igår anser vi det var intressant att också släppa resultatet på synen på svenskt försvar, om det är tillräckligt idag. Anser du att Sveriges satsar tillräckligt på vårt försvar i dagsläget? [infogram id="satsar-pa-forsvaret-1ho16vo37nl3x4n" prefix="9FE"] 59 % anser att Sverige inte satsar tillräckligt på försvaret idag. Så en överväldigande majoritet även där för ett förstärkt försvar. Men bland S och V sympatisörer är det signifikant färre. Högst andel bland M, SD och KD sympatisörer. Osäkerheten är också störst bland S, V och MP sympatisörer. 20220301: Novus har under perioden 2022-02-28 och 2022-03-01 gjort en ny undersökning med anledning av invasionen av Ukraina. Undersökningen är genomförd i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger en åsiktsmässigt representativ bild av svenska folkets åsikter. 31 % är ganska eller mycket oroliga för att Sverige skulle attackeras militärt idag. [infogram id="oro-for-anfall-1hzj4o3v0jn534p" prefix="PXT"] Varannan svensk tror att risken för att Sverige skulle attackeras ökar på grund av biståndet. [infogram id="risk-for-anfall-pga-bistand-1ho16vo37g8l84n" prefix="yMQ"] Men varannan svensk anser att biståndet är lagom. mindre än en tiondel anser att det är för mycket. Var femte svensk anser att det militära biståndet är för litet. Så trots att man anser att risken för en attack mot sverige ökar så anser de flesta att det är värt det. [infogram id="humanitart-bistand-1h7z2l8kywzog6o" prefix="X2G"] [infogram id="militart-bistand-1hd12yxp8nzdw6k" prefix="J4g"] 20220227: Synen på flyktingar från Ukraina Novus gjorde en undersökning på uppdrag av Svenska nyheter kring synen på ¨flyktingar från Ukraina: [infogram id="flyktingar-fran-ukraina-1h7j4dvnkdm394n" prefix="Cw4"] Programmet kan ses här: Svenska nyheter – Avsnitt 5 | SVT Play Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus flyktingar SVT Svenska nyheter För första gången är det fler som är för ett NATO medlemskap än som är emot [infogram id="nato-tidsserie-20220225-1hxr4zxj8zwdq6y" prefix="Rcm"] Andelen som är rädda för Ryssland som en stormakt ökar kraftigt [infogram id="tidss-radd-for-ryssland-vs-usa-1hdw2jpkoz91j2l" prefix="xVj"] Ladda ned rapporten här: Rapport_Novus nato 20220225 Och se mer grafer på denna sida: Fler för än emot NATO-medlemskap för första gången

Vi vet hur dina kunder eller medlemmar tänker

Just nu kan inget tas för givet eller göras av gammal vana. För att nå framgång krävs uppdaterad kunskap och fakta. Det är här Novus kommer in. Vi är det undersökningsföretag som står i fronten för tillförlitliga undersökningar och ger svar på vad er målgrupp tycker, varför de tycker så, och hur ni kan agera. Novus levererar kunskap åt företag och organisationer inom alla sektorer över hela världen.

Läs mer om hur vi kan hjälpa er.

 

Novus Stories

Novus podd

Novus Sanity Check är vår egen talkshow där vi vrider och vänder på dagsaktuella fenomen. Novus Möter är vår nya lillebror till Novus Sanity Check.

Rapport
Novus Klimatrapport hösten 2021
Novus har under hösten gjort en klimatrapport där vi undersökt vad svenskarna tror är effektivast för att lösa klimatkrisen.
Läs mer
Case
Novus fakta ger intresseväckande innehåll
Pandemin har skapat ett ökat intresse för PR/innehåll eftersom företag och organisationer inte kan jobba med aktivering och fysisk bearbetning i samma utsträckning som tidigare måste våra kunder öka närvaron digitalt och ha något att berätta.
Läs mer