En ny rapport på gång...

Svenskarnas relation till klimatfrågan, hållbarhet och energi
Hur har allmänhetens syn på frågor som rör klimat, hållbarhet och energi påverkats under 2020? Har coronapandemin påverkat hur allmänheten tycker och tänker kring dessa frågor? Vilken utveckling ser vi?

Novus Livsmedelsbarometer

2020 lanserades Novus Livsmedelsbarometer, en viktig rapport för alla som behöver förstå hur konsumenterna tänker kring mat och kosthållning. Den tar upp aktuella fenomen, trender och intressanta områden inom livsmedelssektorn.

Novus Coronastatus

Redan i slutet av januari då första Corona fallet konstaterades i Sverige började vi undersöka allmänhetens syn på sjukdomen, vi har utfört löpande undersökningar sedan dess. Här sammanställer vi en del av undersökningarna i ämnet som uppdateras kontinuerligt.

Novus Sanity Check

I det här avsnittet av Novus Sanity Check benar Micael Dahlén och Torbjörn Sjöström ut problematiken i USAs valsystem. Ni får bland annat veta varför Micael Dahlen tycker att valen i USA borde utföras som en korrekt utförd opinionsundersökning istället.

Våra Bussar gör det enkelt att få ny kunskap

Elva möjligheter att kostnadseffektivt nå allmänheten och specifika målgrupper. Genom våra omnibussar delar våra kunder på startkostnaden för undersökningen och bussen går varje vecka.

- Nyheter

Fortsatt tapp i förtroende för svenska mjölkbönder

För ett år sedan gjorde Novus en undersökning för SVT om förtroendet för Sveriges mjölkbönder efter att Uppdrag granskning visat ett program om en misskött mjölkgård. Ett år senare har Novus gjort en ny undersökning på uppdrag av SVT som visar att förtroendetappet för mjölkbönderna består. Innan programmet visades hade 84 procent stort förtroende för mjölkbönder, men den siffran sjönk till 67 procent direkt efter programmet. Vår senaste undersökning visar att 70 procent har stort förtroende och 10 procent lågt förtroende. Läs mer här om undersökningen på SVTs nyhetssida.

- Blogginlägg

Frågor kring Covid som behöver svar

I slutet på januari har det gått ett helt år sedan första fallet av Covid upptäcktes i Sverige, och det är många frågor som är helt ouppklarade och en hel del direkta felaktigheter som styr den offentliga diskussionen och verkar ha en påverkan på hur vi som samhälle hanterar pandemin. Vi vet att smittan fanns i Sverige innan resenärer från Italien kom hem efter sportlovet 2020. Inte bara första fallet i Jönköping 31 januari utan många fler som inte kom direkt från Wuhan området. Novus undersökningar hittade många misstänkt Covid-sjuka redan i november och december 2019, något som sedan även bekräftats medicinskt i åtminstone en region. Följande frågor anser jag är centrala att börja besvara för att förstå situationen. De borde faktiskt inte heller vara särskilt svåra att besvara, och om svaret är för illa åtgärda en brist så man inte råkar ut för samma sak i framtiden. Men hur kommer det sig att inte vården gick på knäna då pga. Covid? Hur kommer det sig att man inte upptäckte en ny virussjukdom i svenska vården? Om inte kina larmat om sjukdomen hur långt tid hade det tagit innan vi upptäckt den själva? Hur kommer det sig att man fortfarande verkar agera som sjukdomen bröt ut efter att man hade testverktyg som kunde upptäcka sjukdomen? Död med eller av Covid? Hur mycket påverkar det att man gjorde det till en anmälningspliktig sjukdom? Hur mycket av vårdbristen är pga. Covid är anmälningspliktig? Vi har tydligen främst en överdödlighet bland äldre som är födda utanför Europa. Har det med grundhälsan att göra? Hur får man dom långtidssjuka friska? Men hur kommer det sig att inte vården gick på knäna då pga. Covid? Vi vet att sjukdomen fanns i Sverige och Europa redan i november/december 2019, först såg vi det i våra undersökningar, det undersökningen visar människor som behövde läggas in akut på sjukhus i december 2019 med Covid symptom. Hur kommer det sig att man inte upptäckte en ny virussjukdom i svenska vården? Om inte det larmats om Covid från Kina eller någon annan stans i världen, hur lång tid hade det tagit innan vi upptäckt den själva i vården? Och hur kommer det sig att vi inte började leta direkt när det blev känt? Inte ens när första fallet i Sverige konstaterades? Resandet mellan Kina och Sverige är stort, lägg då till allt resande som sker inom Europa dagligen. Stockholm var de som var först hade flest misstänkt Covid sjuka enligt Novus undersökningar men också utifrån belastningen på vården. Dock måste man komma ihåg att belastningen på vården bara hela tiden varit toppen på isberget. Den överväldigande majoriteten var sjuk men ringde inte ens 1177. Sjukdomen fanns så klart i Sverige innan man kunde konstatera det första fallet i Jönköping i slutet på januari, faktiskt samma dag man hittade de två första fallen i Italien. Det är det ett mysterium att man agera som sjukdomen började spridas då, inte att det var först då testmöjligheten kom. Eller för den delen att man inte agerade som att sjukdomen fanns i Sverige när man hade första bekräftade fallet, något som hände långt innan sportlovet. Varför behandlades en så smittsam sjukdom som ledde till en pandemi sågs som ett isolerat fall? Borde man inte börjat göra slumpmässiga tester direkt? Borde man inte bett alla med symptom kontakta sjukvården? Eller titta i sina egna journaler om folk redan sökt vård med dessa symptom. Något vi ju ser i våra undersökningar skedde sannolikt redan i november, definitivt i december. Det kom också rapporter från någon region, tyvärr glömt vilken men det var inte en storstadsregion, region om att Covid fanns långt tidigare i Sverige. Så många var sjuka långt innan man visste att den fanns. Mycket troligt åkte svenskar till Italien med sjukdomen precis som några tog med sig den hem. Men också spred svenskar Covid till andra ställen man åkte på sin sportlovsresa. Covid fanns redan i hela Europa då, men man testade inte då. Först när man testade i större omfattning hittar man en större omfattning smittade. Lägg då till att om jag begripit testerna rätt så ger näs och svalgtest bara utslag i sjukdomens initiala skede och antikroppar efter att man blivit frisk. Varför jämför man antal Coronasjuka i våras och nu trots att det är omöjligt? Det går inte att jämföra antal bekräftade fall i våras med i höstas. Vi vet fortfarande inte hur många som var sjuka innan mars i Sverige. Vi vet inte heller hur många som var sjuka efter att Covid klassades som en allmänfarlig sjukdom och ansågs fått en allmän spridning i Sverige. Då testades nämligen bara de som behövde läggas in akut. En uttalat medveten strategi att inte ha en bred testning eller göra någon populationsuppskattning av antal sjuka. Trots det jämförs antal sjuka nu när alla kan testa sig med en tid då man inte kunde testa sig alls. Novus samarbete med CRUSH Covid hoppas kunna ge lite fler svar kring detta. Det är bara Novus undersökningar som har någon som helst data som kan användas till att göra populationsuppskattningar under hela perioden från mitten på mars och framåt. Det är konstigt nog fortfarande bara våra undersökningar som ger ett bra underlag även kring dagsläget. Död med eller av Covid? När man fokuserar på antal döda måste man veta vad som är vad. Dör man av Covid är det illa, dör man med Covid är det så klart också ett dödsfall och en tragedi för alla omkring, men inte AV Covid. I Sverige räknar man död MED Covid. Det kom också rapporter från Socialstyrelsen om att de som dog med Covid levde 6 månader längre än året innan, medeldödsåldern ökade alltså med 6 månader jämfört med året innan. Detta för att influensan i stort sett uteblev i år och då sköt fram dödsåldern på de allra sköraste. Om man dör av influensan registreras det inte som ett dödsfall AV influensan, utan då tittar man på underliggande sjukdomar, alternativt registrerar det som en lunginflammation/lungsjukdom. Där skiljer sig Covid totalt från alla andra sjukdomar. Hur många som dör av influensan ett år räknas ut i efterhand genom skattningar. Så att även jämföra död MED Covid och död AV Influensan är svårt att göra även av den anledningen. Men visst är det konstigt att de som dog MED Covid drog UPP medeldödsåldern med 6 månader i Sverige. Inte NED. För det är nästan bara gamla som dör med Covid i Sverige och nästan alla har flera andre sjukdomar. Inte ”bara” hög ålder och Covid, samt influensan var mild i år och de som dog av influensan (men registrerades som annan dödsorsak) var väldigt få i år. Covid var bara tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige i våras. Hjärt- och kärlsjukdomar och Cancer var TROTS Covid vanligast under första halvåret när Socialstyrelsen rapporterade om detta. Covid flyttade bort lungsjukdom från tredjeplatsen… Som ju annars sannolikt är dödsorsaken som markeras om man t.ex. dör av säsongsinfluensan, eller om inte Covid varit en anmälningspliktig sjukdom hade varit dödsorsaken även om man dör av Covid. Detta måste man också förstå om man försöker jämföra med internationella siffror. Offentlig statistik är i regel mycket missvisande. Som exempel en av orsaken till Greklands finanskris var det stora antalet som fick pension. Det man inte visste var att många av dessa var döda sedan länge men som de efterlevande inte hade anmält som döda. Då fortsatte pensionen att komma (Grekernas syn och tilltro till staten är en fråga för sig rent generellt som slår igenom på många ställen inte bara kring detta). Men om man inte registrerar döda när de dör, vilken medellivslängd har man egentligen? Är verkligen medelhavsdieten är så bra då om man vill leva ett långt liv på riktigt…? Alltså dödstal är inte ett säkert mått i många länder. Sveriges statistik är extremt bra utifrån internationella mått men vi mäter MED Covid och andra kanske mäter enbart AV Covid. Alltså inte nog med att siffrorna kan vara osäkra i andra länder, det är också troligt att man jämför två siffror som inte kan jämföras. Värt att påpeka att ingen kan dö av hög ålder, utan dödsorsaken skall alltid vara något kliniskt, som jag skrev ovan så är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hjärt-kärl, cancer och lungorna (Covid). Hur mycket påverkar det att man gjorde det till en anmälningspliktig sjukdom? Är det en anmälningspliktig sjukdom måste man rapportera och smittspåra. Man får inte gå till jobbet och sjukdomen måste tas på största allvar. (och om man dör så dör man MED eller AV den sjukdomen). Varför försökte man inte uppskatta antal sjuka i våras? Strategin i Sverige var ju i början att inte testa alla misstänkta fall. Orsakerna var säkert många, även om jag inte begriper dom, denna strategi hade stora konsekvenser. Egentligen bör man ju testa alla misstänkt sjuka om det är en anmälningspliktig sjukdom. Men jag förstår att testkapaciteten inte fanns. Men det fanns sätt att göra det. Att använda den kunskap som vi som undersökningsföretag använder. Skicka ut kliniska tester till ett slumpmässigt utvalt antal svenskar och se hur många som hade viruset. Sen när antikroppstesterna kom, göra samma sak för att undersöka antal som hade antikroppar. Jag startade Novus Coronastatus i väntan på att man skulle göra något sådant. Vi kunde starta våra undersökningar på en dag och direkt få en uppskattning. Att göra kliniska tester tar ju lite längre tid. Men infrastrukturen fanns, post och vårdcentraler, den svenska vårdapparaten är rikstäckande. Det är helt obegripligt att det inte alls skett. Jag erbjöd t.om. våra tjänster för att hjälpa till med detta så det kunde komma igång. Att veta hur många som var sjuka i Sverige tidigt hade varit livsviktigt, hela strategin borde vara helt avgörande på faktisk omfattning. Novus Coronastatus indikerade redan då på ca 1-2 miljoner som hade haft Covid. Men de behandlades som några hundra tusen. Skillnaden in strategi med 20 % av svenskarna som redan haft sjukdomen eller under 1 % är ju monumental. Mycket pekar fortfarande på att vi haft minst 10 % av svenskarna som fått Covid, men kanske kan man få den en gång till? Hur mycket av vårdbristen är pga Covid är anmälningspliktig? Varje vårdfall med en konstaterad anmälningspliktig sjukdom måste tas på fullt allvar, vilket ju så klart belastar vården mer än om det inte varit en anmälningspliktig sjukdom. Hur mycket av vårdbristen hänger samman med att vårdpersonal av ekonomiska skäl normalt går till jobbet trots att de känner sig lite sjuka? Det har kommit många rapporter om vårdpersonal som gått till jobbet trots att de haft Covid. Jag vet också att många inom vården inte har råd att vara sjuka och kanske tvingas gå till jobbet trots en förkylning i normala fall. Men med Covid får man ju inte gå och jobba om man misstänker att man har det i väntan på bekräftelse. Alltså kan ett problem med personalbristen vara just detta, att vårdpersonalen har för dåligt betalt så de normalt inte har råd att vara sjuka? Men nu måste vara hemma och problemet uppdagas? Vårdyrket bör ju vara mer utsatt för alla sjukdomar som finns och sjukfrånvaron bör ju vara högre än alla andra yrkesgrupper? Att bli sjuk på jobbet som anställd inom vården borde väl nästan klassas som en arbetsskada förresten? Samtidigt tog det mycket lång tid innan vårdpersonalen kunde testa sig. De borde ju vara några av de första som fick testa sig pga sitt yrke. Men så fort de fick testa sig visade det på många smittade som gick till jobbet. Vilket stärker min tes att bristen på personal är för man brukar gå till jobbet lite småsjuk. Men varför testade man inte vårdpersonalen först av alla? Vi har tydligen främst en överdödlighet bland äldre som är födda utanför Europa. Har det med grundhälsan att göra? Enligt en rapport i somras framkom att om man i Sverige tittar enbart på de som var födda inom Europa så hade Sverige en underdödlighet under Coronaperioden. Men tittade man på de som var födda utanför Europa fanns det en stor överdödlighet. Jag tror inte det har så mycket med genetik att göra eftersom medeldödsåldern är så pass hög (6 månader högre än föregående år på de som dog i Sverige MED Covid) så det är äldre redan sjuka som dör med/av Covid. Hur stor roll spela grundhälsan om man dör av Covid eller inte. Svenskarna är ett friskt folk, vi har en lång medellivslängd och vi kan i regel leva ett långt aktivt liv. Vi har i regel bra tänder vilket har en direkt effekt på hjärt- och kärlsjukdomar. Få röker, vi har ett bra inomhusklimat, äter bra kost osv. Men vi har också en allt större grupp svenskar som inte vuxit upp under samma förhållanden utan är födda utanför Europa och kom till Sverige när de var äldre som anhöriga eller flyktingar. De har kanske i regel inte samma grundhälsa som vi födda i Europa. Många har antagligen levt ett mycket hårdare liv med sämre vård och näring. Det skulle också kunna förklara varför USA är så hårt drabbat. I början pratades det om att övervikt var en riskfaktor när USA började se vidden av Covid där. Visst det har pratats om genetik där också, men också om fattigdom. En fattigdom som verkligen finns i USA och även utanför Europa, tex i Somalia. Svenskar från Somalien rapporterades tidigt vara värst drabbade med dödsfall, även om jag antar att det var äldre även där. Ett land som härjats av krig och svält mycket länge. Den fattigdom som fanns där finns verkligen inte i Sverige. Vi har en relativ fattigdom i ett rikt land. Där alla har rätt till sjukvård. Så det är stor skillnad på fattigdom där man inte har råd med sjukvård, tandvård och mediciner och den svenska fattigdomen. Dålig grundhälsa leder så klart till en kortare livslängd generellt vore ju konstigt annars. Vi har ju sett livslängden öka i välden samtidigt som svälten minskat och vården blivit bättre. Men ur ett svenskt perspektiv och döda i Covid, hur mycket har det påverkat här? Att det är en överdödlighet bland födda utanför Europa samtidigt som det är en underdödlighet bland de födda inom Europa i Sverige pga Covid talar väl sitt tydliga språk? För samtidigt är medeldödsåldern hög oavsett ursprung, så det är fortfarande äldre, men ursprung verkar spela roll, och då mest logiskt just grundhälsan tänker jag. Det skulle också förklara skillnaden i dödstal mellan Norge, Finland, Danmark och Sverige. Andelen utomeuropeiskt födda äldre är sannolikt mycket lägre i våra nordiska grannländer. Deras migrations och flyktingpolitik har ju hela tiden varit extremt mycket mer restriktiv. Hur får man dom långtidssjuka friska? Ca var tionde som får Corona blir långtidssjuk enligt flera studier, och Novus undersökningar har visat på hundratusentals långtidssjuka efter sommaren. Alltså förutom att det skulle innebära att vi haft ett par miljoner svenskar som hade Corona redan i somras, så är det hundratusentals som går och bär på Covid. Detta virus använder också kroppens egna celler för att kopiera sig själv, så värden blir en virusfabrik typ. Hjälper ett vaccin mot detta? Många som blev långtidssjuka i Covid har inte heller fått sjukdomen konstaterad. Man har symptomen, smakbortfall, förkylningssymptom som kommer i skov, trötthet, magen pajar osv. I olika grader, men aldrig riktigt frisk. Men Covid testerna varken aktivt virus i näsa och svalg eller antikroppar påvisas. De talas om att viruset kan finnas i depåer hos dessa människor. Hur får man ordning på detta? De långtidssjuka är fortfarande det som skrämmer mig mest kring denna sjukdom. Det är inte normalt. Sammanfattning För att sammanfatta är dessa frågor i olika grad centrala för att kunna agera och utvärdera Sveriges strategi. Många av dessa frågor hade gått att svara på långt tidigare. Är det så att de besvarats så har inte svaren kommit ut. Okunskapen kring dessa frågor påverkar vår strategi och utvärderingen av densamma. Vi är. Fortfarande i en global pandemi, så det viktigaste är strategin framåt. Inte att fokusera på historiska fel. MEN då måste man också börja lyfta fram svar kring dessa och andra frågor jag inte funderar över. Man måste börja sprida fakta på ett bredare plan kring sjukdomen, omfattningen och effekten. Det går inte att behandla den som ett politiskt spel där man använder selektiva fakta för att passa in på önskad lösning. Tvärtom behöver man fokusera på att sprida all kunskap man kan kring sjukdomen. Släppa fokus på missvisande siffror som att jämföra antal döda utan att gå till botten med till exempel skillnad i grundhälsan. Det jag tycker mig se är medveten prioritering som kan ha belägg men som inte motiverats samt en strategi som känns mer baserad på politik än tyckande, trots att alla frågor här och frågor liknande dessa är ganska lätta att svara på för insatta eller för en bra journalist. Jag är rädd att strategin nu baseras på siffror som inte har någon relevans och framförallt påverkas av politiskt tyckande. Samtidigt som strategin som läggs nu kommer påverka hur vi klarar pandemin till vi är ur denna. Men för att ens ha en chans att kunna sätta riktning och strategi behöver man fler svar på enkla men centrala frågor. Torbjörn Sjöström VD Novus

- Nyheter

71 procent i Sverige är positiva till coronavaccinet

Novus har vid flera tillfällen undersökt hur svenskar ställer sig till att själv vaccinera sig. Från att det i augusti endast var 36 procent positiva till att ta vaccinet så ökade den siffran i november till 46 procent. Nu när vaccineringen har påbörjats är 71 procent positiva till att ta vaccinet. 17 procent är ännu osäkra och 12 procent säger nej. Undersökningen utfördes på 1 578 personer i åldern 18-79 år. Läs mer på SVT här.

- Nyheter

God jul och gott nytt år!

Vi på Novus vill tacka för ett fint samarbete under ett tufft 2020. Novus finns till för att sprida fakta och kunskap kring mänskligt beteende. Därför startade vi Novus Coronastatus i mars, när frågorna var fler än svaren kring Covid-19. Sedan dess har vi genomfört undersökningar varje vecka för att förstå svenska folkets hälsostatus och beteende. Undersökningarna har vi publicerat på Novus hemsida, för myndigheter, forskning och allmänheten att ta del av.Totalt har vi gjort över 50 000 intervjuer för Novus Coronastatus. Vi fortsätter att genomföra dessa undersökningar och hjälpa till med det vi kan. Vi vill önska er en riktigt skön ledighet och vi hoppas att ni får ladda batterierna för en nystart 2021. Vi ser fram emot att få bistå med värdefull kunskap även på det nya året! Hälsningar från era vänner på Novus!

- Nyhetsbrev

Novus Nyhetsbrev december 2020

Novus bidrar till covid-19-forskningen och uppmärksammar ljudboomen En höst som pendlat mellan hopp (covid kanske är över snart) och förtvivlan (och där kom andra vågen) är till ända och vi närmar oss julen med massor av tända ljus och umgänge med närmaste familjen. På Novus har vi jobbat på vanligt, fast hemifrån, och har under hösten välkomnat många nya kunder. Det tycker vi är jättekul. Vi gillar när ”novusfamiljen” växer. Vi ser med tillförsikt fram emot 2021 då vi planerar att släppa flera rapporter och välkomna nya medarbetare. I detta nummer kan ni läsa om vilka undersökningsföretag som är mest kända hos svenska folket, att man kan kartlägga ljudidentitet, Annelie Önnerud berättar vad hon gör på Novus och lite annat smått och gått innan vi avslutar med en önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År! Sju av tio svenskar har hört talas om Novus! I oktober genomförde Novus, via underleverantör, en kännedomsundersökning bland allmänheten. Undersökningen visar att vi är det undersökningsföretag i Sverige som är mest känt. Hela 70 procent uppger att de hört talas om Novus! Vi har ställt kännedomsfrågan om fem undersökningsföretag med en fem-gradig skala. Novus är mest känt, och det är ett gap på 11 procentenheter till tvåan som är Kantar-Sifo (59 procent). Förutom att vi blir glada och stolta, så är det även bra för våra kunder. När vi exempelvis gör en telefonundersökning, rekryterar till vår Sverigepanel eller ringer upp för att rekrytera till kvalitativa projekt vet man vilka vi är när vi ringer. Sannolikheten ökar att man vill vara med i vår undersökning när man känner företaget som vill ställa frågor. Att vår kännedom ökar märker vi också på att vi får många mail från personer som vill vara med i vår webbpanel. Man vill helt enkelt anmäla sig. Eftersom vår panel är slumpmässigt rekryterad så måste vi göra dessa personer besvikna genom att berätta att de inte kan anmäla sig själva. Gå till Bloggen så ser du diagrammet för fem undersökningsföretag som ofta nämns i media. Vi är mitt i en pågående ljudboom Medieföretag, streamingaktörer, poddplattformar och ljudboksföretag vittnar alla om att konsumtionen av ljud under de senaste åren har ökat (och i vissa fall ökat kraftigt). Vissa pratar till och med om ”the golden age of audio”. När världen stängde ned på grund av coronapandemin så blev ljud och ljudkonsumtion en naturlig tillflyktsort dit många sökte sig. Ljud har sedan länge haft en central position även hos oss på Novus – där vi har medarbetare med mångårig erfarenhet av att arbeta med kartläggningar och rådgivning kopplat till ljud och ljudmarknaden (för ett brett spektrum av ljudaktörer). Varumärkestrackingar, behovsbaserade segmenteringar, koncept-/formattester och användning av röststyrda tjänster är exempel på uppdrag vi genomför för ljudaktörer. Vi märker också en ökad efterfrågan på mer strategiska kartläggningar där ljud som eget ”väsen” står i första rummet. Vi har nyligen genomfört uppdrag där vi testat en ny ljudidentitet (så att den harmoniserar med varumärkets kärnvärden), kartlagt inställning och attraktion till olika typer av röster i reklamenheter samt även fångat om musik i en informationsfilm hjälper eller stjälper möjligheten att ta till sig informationen. Vi har även genomfört en omfattande kvantitativ ljuddagboksstudie riktad till den svenska allmänheten. Den ger en tydlig bild av hur lyssnare spenderar sin totala lyssningstid. Vilka typer av ljudkällor vinner i kampen om lyssnarnas totala lyssningstid, och vilka förlorar? ”Äter” t.ex. podcast- eller ljudbokslyssningen tid från annan typ av lyssning (eller gör de inte det)? Hur använder man olika typer av ljudkällor under ett vanligt dygn? Hör gärna av dig till viktor.wemminger@novus.se eller ieva.englund@novus.se om du skulle vilja veta mer om hur vi jobbar med ljud. Novus och CRUSH Covid har påbörjat ett världsunikt samarbete Novus har ett stort samhällsengagemang och vi vill verkligen förstå och hjälpa till. När Coronapdemin slog mot sverige började vi undersöka dess hälso och beteendeeffekter. Det har vi fortsatt med och bjudit på denna kunskap till samhället. Vi var bland annat först att se och lyfta andelen långtidssjuka något som verkligen hjälpt i förståelse och satt fokus på många som verkligen drabbats av denna obehagliga sjukdom. Innan Novus rapporterade om detta stod det på Folkhälsomyndighetens hemsida att man max kunde vara sjuk i 6 veckor av Covid, den bortre gränsen försvann efter Novus första rapport om detta. Vi fortsätter att hjälpa samhället med en ökad förståelse. Senast är ett världsunikt samarbete mellan Novus och CRUSH Covid, ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet som leds av Mats Martinell och Tove Fall, har påbörjat ett samarbete kring ökad förståelse om spridningen av covid-19 och dess påverkan på Sverige. Läs mer här... Lär känna en novusmedarbetare! Vi vill gärna presentera oss som jobbar på Novus så att du får lära känna oss som ligger bakom allt som Novus skapar. Som ett återkommande inslag i våra brev kommer en medarbetare att svara på några frågor. I detta brev får du lära känna Annelie Önnerud lite närmare. Annelie Önnerud har ordet Research Executive Vad gör du på Novus? Jag arbetar som Research Executive på Novus där mitt huvudsakliga fokus är våra kunder. Det innebär att kunna hjälpa till med allt som har med undersökningar att göra. Från urvalshantering till att vi frågar rätt målgrupp till formulärskonstruktion. Ställer vi rätt frågor utifrån syftet med undersökningen? Sen kommer det roligaste att ta fram det resultat som undersökningen visar. Att analysera och ta fram insikter från undersökningen och presentera resultatet till kund. I mitt jobb ingår samarbete med kollegor och att hjälpa och ta hjälp av varandra. Att lära av varandra och framförallt att ha kul. Och det har jag på Novus! Vilka är de största utmaningarna? Tänk om man inte hade utmaningar? Jag skulle tycka att det var riktigt tråkigt då. Utmaning för mig är att få en kund att förstå ett resultat. Ibland blir man lite stolpig i formuleringar och text, och här kommer en utmaning i att göra ett resultat lättförståeligt. Vad är det jag presenterar, vad säger resultatet? Det ska inte vara läskigt att göra undersökningar utan det ska vara spännande och kul och man ska kunna agera och förstå det som undersökningen säger. Oavsett vilken sorts undersökning det är. Tips till våra kunder Våga fråga! Det är något som jag tycker är viktigt för alla att göra. Våga fråga oss, på Novus, om råd, hjälp och hur man ska göra en undersökning. Våga fråga era kunder, er målgrupp, allmänheten om vad alla tycker, tänker och tror. Det är då som vi får svar, frågar vi inte så famlar vi i mörkret på gissningar, spekulationer och vad vi tror, inte vad vi vet. Tips! Här följer några tips på novusundersökningar som synts i media den senaste tiden. Kunder är skeptiska till handelns datainsamling Som de flesta av oss känner till samlar detaljhandeln in stora mängder personlig information om sina kunder. Men kunderna är inte nöjda med vad de får tillbaka – och många litar inte på att företagen har koll på all data. Det visar en färsk forskningsrapport från Lunds universitet. Tidningen Market skriver om detta, läs mer genom att klicka på länken. Läs mer här... En av fyra svenskar vill inte vaccinera sig mot covid -19 Vaccination eller inte vaccination är det många svenskar som funderar på just nu. Enligt en undersökning genomförd i november säger var fjärde svensk nej till vaccination. Motståndet beror främst på rädsla för biverkningar. Läs mer vad svenska folket säger i frågan... Är du inte prenumerant på våra nyhetsbrev? Klicka här för att få brevet i din inkorg direkt. Kontakta oss… …om du vill ha mer information eller har frågor om oss eller en undersökning du vill göra. Tveka inte att kontakta din kontaktperson på Novus alternativt maila till info@novus.se,  peter.blid@novus.se eller gun.pettersson@novus.se Kontakta oss…

Våra tjänster

Vi befinner oss mitt i navet bland många viktiga samhällsaktörer — privata som offentliga. Vår kunskap om människan hjälper företag, myndigheter och organisationer att göra svåra beslut enklare att fatta.

Novus Stories