Det här är vår nya lillebror till Novus Sanity Check som vi kallar för Novus Nyfiken på. I det här avsnittet träffar vi Sara Novak, vice VD på mediekoncernen NWT. Med fäste i Värmland äger koncernen mediehus även i Dalsland och Skaraborg och numera även Stampen där bland annat Göteborgs Posten ingår.
Hur har allmänhetens syn på frågor som rör klimat, hållbarhet och energi påverkats under 2020? Har coronapandemin påverkat hur allmänheten tycker och tänker kring dessa frågor? Vilken utveckling ser vi?
Redan i slutet av januari då första Corona fallet konstaterades i Sverige började vi undersöka allmänhetens syn på sjukdomen, vi har utfört löpande undersökningar sedan dess. Här sammanställer vi en del av undersökningarna i ämnet som uppdateras kontinuerligt.
Novus Livsmedelsbarometer, en viktig rapport för alla som behöver förstå hur konsumenterna tänker kring mat och kosthållning. Den tar upp aktuella fenomen, trender och intressanta områden inom livsmedelssektorn.
Reklamtävlingar och marknadsföringspriser i all ära men vad tycker svenska folket? Får man ett visst resultat när juryn består av människor som på heltid jobbar med reklam jämfört med om man frågar ”vanligt folk”? Det här vill vi gå till botten med och i ett samarbete med branschtidningen Resumé kommer vi kontinuerligt ta tempen på vad Sveriges befolkning tycker i frågor kring reklam, varumärken och kommunikation. Samarbetet kallar vi ”Folket säger sitt” och här kommer du kunna läsa om vad som fungerar bra respektive mindre bra inom reklam och marknadsföring. Läs mer om samarbetet här.
För femte året i rad genomförde Novus undersökningen bland boende i utsatta områden tillsammans med Stiftelsen The Global Village, arrangörerna av Politikerveckan i Järva. Undersökningen är genomförd med invånare i de 60 utsatta områden som finns i landet. Den innehåller även en undersökning med allmänheten, för att kunna jämföra de boende i utsatta områden med övriga invånare i landet. Nytt för i år är också en undersökning genomförd med chefer med personalansvar i privat och offentlig sektor. Årets två fokusområden är företagens syn på integration och hur invånarna i landets utsatta områden man ser frågor som berör pandemin. Utöver det så har vi med delar som Demokratin, viktigaste fråga och förtroende Arbetsmarknad och integration Privatekonomi Trygghet och lokalsamhäller Ta del av hela rapporten här. Resultaten från undersökningen har förekommit flitigt i media, och här kan ni ta del av ett axplock från rapporteringen. EKOT SR – Unga och utrikesfödda mer tveksamma till vaccin EKOT SR – Vaccinationsviljan hos unga och utrikesfödda är låg SvD/TT – Varann i utsatta områden vill flytta DN/Ledartext – Låt fler i utsatta områden äga sitt boende Bohusläningen/Ledartext – Politiker måste lyssna på de boende i utsatta områden Aftonbladet/ledartext – Brott skrämmer mest i utsatta områden
Det här är det femte inlägget i raden där vi beskriver riksdagspartiernas väljarprofil utifrån de politiska undersökningar som Novus gör på regelbunden basis. Vi kollar på partiets sympatisörer, viktigaste frågor och förtroende för partiledare. I tidigare inlägg har vi beskrivit sympatisörerna till Socialdemokraterna (läs här), Moderaterna (läs här), Sverigedemokraterna (läs här) och Vänsterpartiet (läs här). I det här inlägget kommer jag gå igenom sympatisörerna till Centerpartiet. Om det hade varit val idag hur stort väljarstöd hade Centerpartiet fått då? Centerpartiet ligger idag på en liknande nivå i opinionen som deras valresultat från september 2018. I Novus/SVT:s väljarbarometer från september i år får Centerpartiet ett väljarstöd på 8,9 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än valresultatet. Det innebär att de skulle vara det femte största partiet i riksdagen om det vore val idag. I valet 2018 var Centerpartiet det fjärde största partiet, men Vänsterpartiet har sedan dess ökat i opinionen och gått om Centerpartiet i väljarstöd. Diagram 1. Väljarstöd från september 2021 jämfört med valresultat från 2018. Var har Centerpartiet starkast respektive svagast stöd? Centerpartiet har störst väljarstöd bland kvinnor, högutbildade, tjänstemän och höginkomsttagare. Bland kvinnorna är stödet störst i de yngre ålderskategorierna och lägst bland kvinnor över 65 år. Även bland män, där stödet är lägre generellt, är stödet lägst bland de över 65 år. Centerpartiet har även ett högre väljarstöd i mellanstora städer medan stödet är lägre i mindre städer och glesbygd. Regionalt är stödet jämnt utspritt över landet bortsett från Sydsverige där stödet är lägre. C-sympatisörer Diagram 2. Väljarstöd för Centerpartiet i respektive undergrupp. Vilka frågor är viktigast för Centerpartiets sympatisörer? De viktigaste politiska frågorna för Centerpartiets sympatisörer är miljö/klimat, sjukvården, lag och ordning, samt skola och utbildning. Mer än hälften av C-sympatisörerna anser att dessa frågor är några av de allra viktigaste. De frågor som är signifikant viktigare för C-sympatisörer, dvs. viktigare än vad de är för allmänheten är miljö/klimat, skola och utbildning och energipolitik. Även frågan om företagande/näringspolitik är signifikant viktigare för C-sympatisörer, men den frågan hamnar först på en tolfte plats. Om vi jämför de tio viktigaste frågorna mellan C-sympatisörer och allmänheten återfinns nio av tio frågor i båda listorna. Den fråga som skiljer sig åt är jämställdhet som tar sig in på C-sympatisörernas topp-tio-lista, medan allmänheten i stället har frågan om pensioner. Det beror i huvudsak på att frågan om pensioner generellt värderas högre av den äldre delen av väljarkåren och att C-sympatisörer till stor del består av yngre väljare. Viktigaste politiska frågorna Diagram 3. Topp tio viktigaste frågorna för C-sympatisörer jämfört med allmänheten av totalt 26 politiska frågor. Vilket förtroende har partiledaren Annie Lööf? 96 procent av C-sympatisörerna svarar att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för Annie Lööf. Motsvarande siffra bland allmänheten är 25 procent. Lööf är den partiledare som har allra störst förtroende bland sina egna sympatisörer. Diagram 4. Visar andelen som svarat att de har förtroende för Annie Lööf. När det kommer till vilket förtroende som C-sympatisörerna har för övriga partiledare ligger Stefan Löfven i topp. Mer än hälften har förtroende för Stefan Löfven, därefter kommer Per Bolund som en av fyra har förtroende för. Nooshi Dadgostar, Märta Stenevi, Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni ligger alla runt 10 procent i förtroende medan Ebba Busch och Jimmie Åkesson har lågt eller inget förtroende alls bland C-sympatisörerna. Vår senaste förtroendeundersökning är från juni i år då Vänsterpartiet riktade en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven. Centerpartiet som en del av januariavtalet hamnade även i fokus under den perioden. Den händelsen tycks har påverkat C-sympatisörernas förtroende för vissa av partiledarna. Om vi jämför C-sympatisörernas förtroendet för partiledarna för S och M mellan mars och juni i år så ökade förtroendet för Stefan Löfven från 43 till 57 procent och minskade från 32 till 8 procent för Ulf Kristersson. Katarina Hajdu Research Executive Om undersökningarna i inlägget: För väljarbarometern har Novus sökt 9343 personer. Av dessa har 4765 personer svarat per telefon, SMS och post under tiden 2-29 augusti 2021. Deltagarfrekvensen var 51%. Andelen osäkra väljare 6,4 procent. Undersökningen om viktigaste fråga är genomförd 12-25 augusti 2021 i åldersgruppen 18–79 år i Novus Sverigepanel som är en riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel. 2062 personer har besvarat undersökningen. Undersökningen om förtroende för partiledare genomfördes 17 – 22 juni 2021 i åldersgruppen 18–79 år i Novus Sverigepanel som är en riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel. 1022 personer har svarat på undersökningen. Vid osäkerhet för hur en siffra ska tolkas, var vänlig kontakta Novus.
Med ett år kvar till valet tittar vi på politiken ur väljarnas perspektiv: Har väljarna tappat tron på politiken? Leder eller följer politiken väljarna? Vem är det som kör egentligen? Varför skall man rösta? Var är partierna positionerade i det politiska landskapet? Frågorna är många, och vi skall försöka ge lite ledtrådar kring vad det egentligen handlar om. Det finns många oprövade förklaringar. Dom vanligaste är väl att man inte nått fram med sitt budskap. Men är det verkligen så? Ladda ned presentationen som PDF här: 20210902 Novus ett år innan valet print Klicka på den play-pilen på bilden nedan.
Vänsterpartiets framgång bryts och går från en signifikant uppgång förra månaden till en signifikant nedgång i denna. Även Sverigedemokraterna tappar, men förändringen är precis inom felmarginalen. Socialdemokraterna och Moderaterna ökar i stöd, likaså Miljöpartiet som nu ligger över 4-procentspärren. [infogram id="vb-tids-sept-2021-1h7j4dv7oyx7v4n" prefix="Cs6"] [infogram id="vb-tabell-sept-2021-1hd12yxed7gxx6k" prefix="bMN"] Novus har för den här undersökningen sökt 9343 personer. Av dessa har 4765 personer svarat per telefon, SMS och post under tiden 2-29 augusti 2021. Deltagarfrekvensen var 51%. Andelen osäkra väljare 6,4 procent. Ladda ned rapporten här: Väljarbarometer 2021 september Kommentar Vänsterpartiet tappar sommarens uppgång och är tillbaka på höga men nivåer, men inte den rekordnivå de hade i juli. Orsaken till uppgången var ett missnöje med Socialdemokraternas ideologiska kompromisser för att behålla regeringsmakten, och nedgången nu är en reaktion på Stefan Löfvens aviserade avgång och med det hoppas man sannolikt att kompromisserna skall bli färre och ett mer ideologiskt Socialdemokratiskt parti skall komma med en ny ledare, många förväntar sig också sannolikt redan att det blir Magdalena Andersson. Men att hennes tillträde skall leda till fortsatt uppgång är inget man kan dra slutsatser kring ännu. Men det är en tydlig påminnelse om att väljare lätt röstar mot något nu istället för något. Vänsterns uppgång var sannolikt mer en protestaktion mot S än ett nyfunnet intresse för Vänsterpartiets politik. Förtroendet för Dadgostar är långt under förtroendet för Sjöstedt och den politik som ledde till misstron och uppgången är långt ned på väljarnas lista av viktiga politiska frågor. Rent generellt är det ju svårt som väljare att förstå hur man som politiken kategorisk kan förkasta partier och politik för att senare kompromissa och föra igenom samma politik. När det ser ut att vara på liv och död och sedan något som accepteras efter. Väljarna hänger inte med och det ger en rejäl törn på deras för politiken som helhet. Samtidigt är väljare pragmatiska kring politiskt samarbete och mer intresserad att se att sakfrågor förs igenom genom samarbete än att aldrig prata med partier. Moderaterna vinner väljare på grund av den ökade oron för de grova brotten. M anses ha den bästa politiken inom lag och ordning. Sverigedemokraterna tappar då de är svagare kring politiska lösningar. De äger på många sätt problembeskrivningen, det räcker en bit. Men SD är fortfarande mer ett protestparti och förväntan ligger hos många att de andra partierna skall lösa problemen som SD pratar om. M vinner också väljare på grund av klimatet och energifrågan. Där energikapacitetsbristen och klimatförändringen anses kunna motarbetas med kärnkraften samtidigt som man har en bibehållen energiproduktion. Men i ett politiskt klimat som styrs av negativa drivkrafter blir väljarrörligheten hög och den kommer sannolikt att fortsätta att vara så under valåret. Jag är rädd att det kommer att bli en smutsig valrörelse där inte bara klimatet kommer vara hotat, demokratin kommer också hävdas vara förstörd om fel parti får makten. Ett fokus på att skrämma väljare bort från de politiska motståndarna i stället för att locka till sitt eget parti. En kortsiktig kamp som kan leda till att man vinner valet men sedan kommer vara minst lika politiskt bakbunden som S varit under denna mandatperiod. Det är det faktiska hotet mot demokratin som sakta men säkert kryper närmare. Likgiltigheten och misstron mot politiker generellt och politiken som verktyg att lösa de samhällsproblem vi verkligen har. Säger man att ett demokratiskt valt parti är ett hot mot demokratin är man ute på farlig mark. Det man då säger är att väljarna är ett hot mot demokratin och att man själv inte accepterar demokratins grundregler. Som vanligt är mitt råd för en långsiktig stabilitet, minskad väljarrörlighet och en starkare demokrati att tala om vad man själv vill göra och varför man skall rösta på just det partiet. Undvik att smutskasta och skrämmas, det kommer inget bra från det. Att vinna ett val är inte målet, det är starten. Undersökningen ger svar på vad man hade röstat på om det var val idag. Detta är alltså en nulägesbild inte en framtidsförutsägelse. Kommentaren är baserad på undersökningen och Novus kunskap kring väljarbeteende baserat på denna samt andra undersökningar Novus gör löpande om politik och mänskligt beteende. Ladda ned rapporten här: Väljarbarometer 2021 september Se vårt webbinarium: Ett år kvar till valet, presenterat av Novus vd, Torbjörn Sjöström Ladda ned presentationen som PDF här: 20210902 Novus ett år innan valet print https://www.youtube.com/watch?v=sWw21I6KlfI Torbjörn Sjöström VD
Varför avviker Demoskops väljarundersökningar från de resultat som Novus, Kantar Sifo och Ipsos levererar? Svaret är lika enkelt som anmärkningsvärt. Demoskop använder ovetenskapliga metoder och baserar sina resultat på skeva urval, som inte representerar det svenska folket. Nyligen skrev Mats Edman en krönika i tidskriften Fokus med rubriken ”Fejk news i Aftonbladet). Den handlade om hur partiledarförtroendet i samband med regeringskrisen i sommar skiljde sig åt mellan å ena sidan Demoskop (Iniziopanelen) och Novus och Kantar Sifo å andra sidan. Skillnaderna uppgick i flera fall till hela 10-15 procentenheter. ”Om de tre företagen arbetat med samma metodik borde värdena ha legat närmare varandra. Då måste man fråga sig om det är någon allvarlig brist som skiljer dem åt”, skrev han (https://www.fokus.se/2021/07/fejk-news-i-aftonbladet/). Mats Edman jämförde de tre undersökningarna och kom fram till att de deltagare som svarat på Demoskops frågor avviker markant från de som deltar i Novus och Sifos riksrepresentativa paneler. Han konstaterade att Demoskop använder både en avvikande metod och fått ett starkt avvikande utfall i sin undersökning av partiledarförtroende. Inizio är en självrekryterad webbpanel, vilket ökar risken för skevheter och fel. Självrekrytering är ett no-no för seriösa opinionsundersökare. Urvalet inte är obundet och slumpvis draget (OSU). Då går det heller inte att beräkna träffsäkerheten (felmarginalen), vilket är ett hygienkrav. Demoskops vd slog omedelbart tillbaka. I en replik påstod hon att Edmans resonemang ”havererar fullständigt”. Demoskop brukar göra så när deras Iniziopanel ifrågasätts – kritikerna anklagas för att inte begripa hur ”modern och kvalitetssäkrad” Demoskops webbpanel är. Mats Edman är inte ensam om att ifrågasätta Demoskops självrekryterade webbpanel. Fokus har även på reportageplats granskat märkliga resultatskillnader tidigare under 2021 (https://www.fokus.se/2021/04/som-man-fragar-far-man-svar/). I många år har Dagens Eko månatligen publicerat ”Svensk Väljaropinion”, som är en sammanvägning av Novus, Kanta Sifo och Ipsos data. Ekot slängde ut Demoskop i oktober 2017 eftersom företaget då slutat använda obundna, slumpmässiga urval (OSU). Det här är viktiga frågor för vår bransch och vårt anseende. Jag har faktakollat Demoskops olika påståenden i den senaste repliken till Fokus (https://www.fokus.se/2021/08/demoskop-edmans-resonemang-havererar/) och listar här 7 svåra synder i form av fel och vilseledande svar: (1) ”Låt oss till att börja med konstatera att det inte finns något facit för frågan.” Gör man en åsiktsmässigt representativ undersökning flera gånger så kommer man till samma resultat. En korrekt undersökning är facit. Om flera oberoende undersökningar kommer till samma resultat så är det ett facit från mer än en källa. Det är svårt att missa ironin i att Demoskops vd skriver att de inte har något facit. Varför gör Demoskop ens undersökningar? (2) ”Till att börja med finns det inga möjligheter att själv välja att medverka i en undersökning med en specifik riktning.” Vem som helst kan gå med i Iniziopanelen hur många gånger som helst, vilket är oacceptabelt. Självrekryterade paneler saknar vetenskapligt stöd. (3) ”Vi bestämmer vilka som blir inbjudna att svara. Vi använder ett så kallat stratifierat slumpmässigt urval baserat på panelen och skapar därigenom ett representativt miniatyrsverige så att vi kan uttala oss om vad svenska folket tycker.” Låter bra, men då paneldeltagarna främst rekryteras i anslutning till Aftonbladets krönikör Lena Mellin så får man en intressemässig skevhet (politiskt högintresserade?). Med en självrekryterad panel kan man aldrig hävda att man har ett riksrepresentativt urval. Den premissen gäller bara om undersökningsföretaget gör ett eget urval baserat på hela svenska folket. Och att en deltagare bara kan vara med en gång. (4) ”Våra arbetssätt och metoder följer godkända internationella etiska branschregler, vi är aktiva i Statistikfrämjandet och Surveyföreningen och delar vår undersökningsdata med forskningen.” Tidigare har Demoskop refererat till den amerikanska branschorganisationen AAPOR. Men Demoskops vd verkar inte veta att hon med Iniziopanelen faktiskt bryter mot reglerna hos AAPORS, liksom den internationella grenen WAPOR. Bägge tar tydligt avstånd från självrekryterade paneler (non-probability surveys): ”Any publicizing or promotion of such activities not only damages legitimate market and survey research, but can be very misleading when used to influence public policy or simply to disseminate information about the general public”. (5) ”Våra arbetssätt och vår kompetens har rönt internationell uppmärksamhet” Jo, man skrev visst ett ”paper” 2015. Statsvetaren Anders Sundell läste den rapporten och här är hans sågning: https://politologerna.wordpress.com/2015/06/01/vad-tycker-sverige-egentligen-en-kritik-av-aftonbladets-valjarbarometer/. Och internationell uppmärksamhet kan man få bara för att det är avvikande. Det "unika" här var att det var en kvällstidning som gjorde detta enligt Demoskops VDs eget uttalande på en direkt fråga. Men det som är talande är att ingen mig veterligen tagit efter Demoskops metod. Det säger något. (6) ”Vårt framgångsrika arbetssätt bygger på en noggrann rekrytering till panelen, och genom ett omfattande kvalitetssäkringssystem och så kallad fraud detection-program har vi god kunskap om våra panelister.” Vilseledande argument brukar framföras av de som säljer data från självrekryterade paneler. Problemets kärna är ju att panelerna inte består av ett åsiktsmässigt representativt urval deltagare. När undersökningsföretag inte rekryterar sina panelmedlemmar på egen hand är de hopplöst ute ur matchen. Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet, testade säger sig nu vara med som flera olika personer i Demoskops panel och deltar i undersökningar löpande. (7) ”Internationellt är metoden brett etablerad och framgångsrik.” Jag hittar inte en enda expert som säger att självrekryterade paneler fungerar bättre än etablerade metoder med slumpmässiga urval. I så fall hade vi också använt dessa för de är extremt mycket billigare. Men, som talesättet lyder, ”If you pay with peanuts, you’ll get monkeys”. Listan över fel, vilseledande svar och bristande seriositet hos Demoskop är tröttsamt lång, och stannar dessvärre inte vid 7 synder. Den som vill ha ytterligare exempel kan dock vända sig direkt till mig. Det Novus står för är tillförlitlighet och representativitet. Enda sättet att vara säker är att välja just de beprövade, vetenskapliga metoder som Novus och forskningen använder. Torbjörn Sjöström Vd Novus
Vår kunskap om människan hjälper företag, myndigheter och organisationer att göra svåra beslut enklare att fatta. Vi ger svar på vad er målgrupp tycker, varför de tycker så, och hur ni kan agera.
Novus levererar kunskap åt företag och organisationer inom alla sektorer över hela världen.
