Novus Sanity Check

Micael Dahlén är tillbaka igen för ett nytt samtal med Torbjörn Sjöström. Är alternativa fakta på väg tillbaka igen efter ett litet andrum? Finns det en befrielse i tanken om att katastrofen kommer?

Novus Coronastatus

Redan i slutet av januari då första Corona fallet konstaterades i Sverige började vi undersöka allmänhetens syn på sjukdomen, vi har utfört löpande undersökningar sedan dess. Här sammanställer vi en del av undersökningarna i ämnet som uppdateras kontinuerligt.

Novus klimat- och energirapport 2021

Hur har allmänhetens syn på frågor som rör klimat, hållbarhet och energi påverkats under 2020? Har coronapandemin påverkat hur allmänheten tycker och tänker kring dessa frågor? Vilken utveckling ser vi? Rapporten är i produktion och slutet av februari blir den klar.

Novus Livsmedelsbarometer 2021

Novus Livsmedelsbarometer, en viktig rapport för alla som behöver förstå hur konsumenterna tänker kring mat och kosthållning. Den tar upp aktuella fenomen, trender och intressanta områden inom livsmedelssektorn.

Våra Bussar gör det enkelt att få ny kunskap

Elva möjligheter att kostnadseffektivt nå allmänheten och specifika målgrupper. Genom våra omnibussar delar våra kunder på startkostnaden för undersökningen och bussen går varje vecka.

- Väljarbarometer

Novus SVT Väljarbarometer maj 2021: KD ökar signifikant

SVT/Novus väljarbarometer visar en signifikant uppgång för Kristdemokraterna och är nu säkerställt över 4-procentspärren. De två andra mindre partierna, Liberalerna och Miljöpartiet, ser en sämre opinionsutveckling; Liberalerna ligger fortsatt kvar långt under 4-procentspärren och Miljöpartiet backar något till 4 procent i stöd och är därav återigen inom felmarginalen. Ladda ned rapporten här: Väljarbarometer maj 2021 [infogram id="vb-tids-maj-2021-1h8n6m3ldxnwj4x" prefix="BDf"] [infogram id="vb-tabell-maj-2021-1hdw2jplwoe3j2l" prefix="Z51"] Novus har för den här undersökningen sökt 7165 personer. Av dessa har 3654 personer svarat per telefon, SMS och post under tiden 5 april och 2 maj 2021. Deltagarfrekvensen var 51%. Andelen osäkra väljare 5,6 procent. Ladda ned rapporten här: Väljarbarometer maj 2021 Kort kommentar: Väljarrörelserna ser lite annorlunda ut, det ser inte ut att kretsa enbart kring S och M i samma omfattning. Den avvaktande partipolitiska situation kanske håller på att släppa i samband med att man skymtar slutet i Coronatunneln. Att KD ökar signifikant och vi ser ganska många rörelser från Soffan kan vara en konsekvens av detta. Om inte annat har nyhetsmedias fokus skiftat lite mer på andra samhälls- och politiska frågor i högre utsträckning. Medias nyhetsfokus är det som styr politiskt fokus och i sin tur det väljarna reagerar på. Vaccinationsfrågan har heller ingen tydlig politisk konfliktlinje. Men vi får se mer nästa månad. Det är snart bara ett år kvar till valet och valrörelsen 2014 har väl egentligen aldrig slutat bara tagit en pandemipaus. Om valrörelsen kommer följa tidigare tidigare nationella och internationella trender väntar en väldigt tuff och konfliktsökande valrörelse med fokus på motståndarens tillkortakommanden snarare än egna förbättringsförslag. Klyftorna mellan alternativen skall maximeras och väljarrörelsen till stor del kommer vara till och från soffan. Alltså väljare som väger mellan att rösta på ett parti eller inget alls. Politiska strategin tar demokratin för givet och räknar med det parlamentariska nollsummespel som finns där oavsett hur stor andel svenskar som röstar eller varför de röstar. En röst MOT något anses vara lika mycket värd som en röst FÖR något. Med ett större fokus på att demobilisera motståndarens stöd än att locka egna väljare. Ja ja, man kan bli deprimerad för mindre. Samtidigt hoppas jag att jag har fel. För ut ur pandemin finns det flera politiska öppningar om man bestämmer sig för att fokusera på möjligheterna istället för konflikterna. Täppa till de svagheter pandemin blottade. Fokus på en ljusare framtid och kanske föra in lite framtidstro med medborgaren i mitten av samhällsutvecklingen, inte som ett perifert offer som det mer eller mindre varit nu under många års tid. Torbjörn Sjöström VD Novus

- Nyhetsbrev

Novus nyhetsbrev april 2021

 Strävan efter kunskap Vi har en spännande tid framför oss. Det är mycket som har hänt och som kommer att hända post-corona som sannolikt får konsekvenser för vårt framtida arbetsliv. Det är intressant att fundera på vilka konsekvenser distansarbetet, som en stor del av Sveriges tjänstemän levt med i över ett år, får för konsekvenser för framtidens arbetsliv. Kommer vi att fortsätta att jobba på distans? Kommer man att komma till kontoret några gånger i veckan för att ”ladda” kreativitet och energi från kollegorna? Kommer hemmet bli produktionsenheten och kontoret den sociala arenan? Vilka konsekvenser skulle ett sånt´ scenario få? Att arbetslivet kommer att förändras, för många grupper, är nog de flesta överens om. Det ska bli spännande att följa den utvecklingen! Denna gång bjuder vi på extra mycket läsning. I april månads nyhetsbrev kan du läsa om vår ordförandes, Jan Scherman, tankar efter ett år som ordförande. Du kan läsa om åsiktsmässig representativet, få ny kunskap i några utvalda frågor samt läsa om Hjalmar som är nyanställd och Emil berättar vad han gör på Novus. Vad är åsiktsmässig representativitet? Det här med representativitet i undersökningar är svårt. Det är lätt att tro att representativiteten kan skapas via viktning, eftersom det finns trovärdiga personer som påstår det. Representativiteten bland allmänheten handlar inte bara om en jämn fördelning avseende kön och ålder, det handlar även om en jämn fördelning av värderingar och attityder. För att en undersökning ska vara trovärdig måste man ha en åsiktsmässig representativitet. Det går alltså aldrig att kompensera det slumpmässiga urvalet genom att vikta fram en representativitet. Det är bara via ett slumpmässigt urval man kan få en åsiktsmässig representativitet. Med ett OSU, obundet slumpmässigt urval*, som bas, får du åsiktsmässig representativitet och kan generalisera till hela målgruppen. Om målgruppen är kvinnor i Sverige mellan 18-79 år måste alla i målgruppen få en chans att komma med i undersökningen. Gör du ett urval bland kvinnor som har ett särskilt intresse eller ett särskilt beteende (exempelvis medlemmar i PRO eller har barn under 6 år) har du satt ett ”staket” kring en mindre grupp av alla kvinnor, och deras svar kan aldrig representera kvinnorna utanför staketet. Enkelt och logiskt. Det är faktiskt så att om man gör en undersökning på ett slumpmässigt urval bland svenska folket 18-79 år, kan man på så lite som 300 intervjuer dra slutsatser kring alla svenskar i den åldersgruppen. Men det är inte exakta siffror utan i slumpmässigt baserade undersökningar finns det alltid en felmarginal. Utfallet ligger alltid i ett intervall, Om resultatet visar att 71% (300 svar) svarar ja på en fråga, så betyder det att utfallet ligger mellan 66% - 76% ”ja-svar”. Ju fler intervjuer du gör, desto mindre blir felmarginalen. Gör man för få intervjuer, färre än 90 när hela Sverige är urvalet, blir felmarginalen i regel så stor att det är svårt att dra några slutsatser. Tänk på alltid på att kontrollera vad en undersökning har för urval och hur det är draget. Det är den första kollen för att bedöma om du kan lita på resultatet. Novus undersökningar är alltid baserat på ett slumpmässigt urval och undersökningarna är åsiktsmässigt representativa. *OSU betyder att man helt slumpmässigt i målgruppen, utan någon som helst sortering, drar de personer som ska ingå i undersökningen. Se vår film om hur Novus en undersökning via web. Visste du att…? 59% av svenskarna undviker att besöka restauranger på grund av covid-19. De sociala beteenden vi svenskar främst har ändrat på under pandemin är att låta bli att ta i hand, vi har färre sociala kontakter och vi spritar och tvättar händerna oftare än tidigare. Var femte kvinna (21%) tror att Sveriges ekonomi kommer att påverkas negativt om Sverige når sitt mål att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Motsvarande siffra för männen är 38% 13% av Sveriges bilägare planerar att köpa en ny bil inom två år, var fjärde, av de 13 procenten, planerar då att köpa en laddbar bil (elbil eller plug-in). Nästan nio av tio svenskar följer nyheterna varje dag. Svensken förväntar sig att nyheterna ska förmedla främst fakta (85% svarar det) och kunskap (57%). Endast 3% förväntar sig glada nyheter. Läs mer om våra rapporter här... Jan Schermans tankar efter 1 år som ordförande i Novus styrelse Ett år går fort. Det senaste kanske fortare än tidigare år. Pandemin har skapat en annan slags tideräkning. Vi har konsumerat nyheter som aldrig förr – och vi har försökt förstå. Novus har till dags dato genomfört mer än 80 000 intervjuer med svenska folket om hälsoläget i nationen. Det har gett oss alla en unik kunskap. Bl.a. om att smittan kom hit redan i slutet av november 2019. Och nu senast har Novus först av alla kunnat peka på hur antalet personer som drabbats av långtidscovid ökat. Det var förresten ett år sedan som jag började som styrelseordförande i Novus. Mitt år har också gått fort, vilket det lätt gör när det är kul och viktigt. Novus veckovisa rapporter om pandemiläget har uppmärksammats internationellt. Den statliga Corona-kommissionen, som ska utvärdera regeringens och myndigheternas agerande under pandemin, har tagit del av Novus material. Många medier har rapporterat om undersökningarna, som vuxit till en för samhället närmast ovärderlig kunskapsbank. Jag måste säga att det är häftigt att få arbeta med Novus. Mina barnbarn skulle använt ordet ”coolt”. Själv kör jag alltså med häftigt. Och ansvarsfullt. Sistnämnda därför att Novus arbete ger oss ovärderliga kunskaper. Sistnämnda också därför att Novus håller stenhårt på att varje enskild undersökning, stor som liten, görs med vetenskapligt säkerställda metoder. Det betyder i alla lägen statistiskt välbalanserade och säkerställda paneler. Novus har sin egen Sverige-panel, som byggts upp på detta tillförlitliga sätt. Vi är pålitliga! Hos oss finns inga självrekryterade paneler som slår snett. Bra att veta, och viktigt för mig att ständigt upprepa. Ett år på Novus, och även om det varit pandemi hela tiden har jag hunnit lära känna engagerade och kunniga medarbetare, som kompromisslöst satsar på att göra det bästa. Det är en glädje att se denna dagliga iver och energi, som lätt sprider sig åt alla håll. Även till styrelsen. Bland Novus medarbetare är också pålitlighet i det som görs högsta prio. Jag måste lyfta det faktum att Novus har jobbat på för fullt och med full styrka under hela pandemiåret, vilket ju är bra för alla drygt 800 aktiva kunder. Fler är välkomna! Ja, siffran är korrekt, kalla fakta. Mer än 800 kunder. Cirka 90% av detta utgörs av särskilda beställningar utanför Novus kanske mest kända område, Väljarbarometrar. Själv är jag särskilt förtjust i Livsmedelsbarometern, som ger insikter i hur vi konsumenter ser på olika frågor inom området livsmedel och hållbarhet. Varför detta mitt intresse, som f.ö. delas av ett stort antal kunder? Jo, jag är korvälskare. Ser nu med glädje hur köttkorvarna får dela med sig av utrymmet till förmån för mer vegetariska och veganska vurrar. Det framgår tydligt av årets Livsmedelsbarometer att antalet s.k. ”flexitarianer” ökar. Livsmedelsbarometern är f.ö Sveriges största livsmedelsundersökning. Bland mycket annat - snart kommer Novus med en helt ny Medierapport med mängder av fakta om hur vi ser på media. Här finns svar på frågor som berör oss alla. Apropå väljarbarometrar – det kan vara bra att veta att Novus träffsäkerhet när det gäller  valresultat är imponerande. Den sist publicerade Novuse:n inför de senaste tre riksdagsvalen och två EU-val har träffat rätt till 99,2%. Även om jag är part i målet så är detta inte bara imponerande, utan världsklass. Snart är det bara ett år kvar till nästa val. Dessutom och förhoppningsvis - snart befinner vi oss post-pandemin. Räkna med ökat intresse för undersökningar. Och räkna med att ni alltid kan lita på Novus. Jan Scherman, Styrelseordförande Novus Hjalmar Strid har börjat som Konsult på Novus Under mars månad fick vi på Novus två nya kollegor, Janne Berkö som vi redan presenterat och Hjalmar Strid. Hjalmar kommer från Göteborg och har flyttat till Stockholm för att jobba på Novus. Han kommer att jobba som konsult och har förutom sin utbildning på Statsvetenskapliga Institutionen vid Göteborgs Universitet en gedigen erfarenhet från nöjes- och finanssektorn. Hjalmar brinner för undersökningar, statistiska metoder och älskar analyser. Ta kontakt här... Novus rapport om medieklimatet kommer i mitten av maj Novus Medierapport kommer i mitten av maj. Novus har sedan våren 2020 följt svenskarnas mediekonsumtion generellt och i förhållande till pandemin. Det har genomförts fyra undersökningar fram till våren 2021 och det är äntligen dags att presentera denna unika rapport om svenskarnas syn på nyhetsmedia under första året av pandemin. Vad förväntar man sig av nyhetsmedia? Hur väl uppfyller media denna? Vi tittar inte bara generellt, utan vi har också specifik uppföljning bland de största nyhetsproducenterna. Detta sätts in i ett sammanhang och i relation till inte bara läsaren, utan också myndigheter. Vi lovar att den kommer att innehålla flera nyttiga överraskningar. Är du intresserad av Medierapporten och vill ha mer information eller meddelande när den släpps? Meddela oss via kontaktfältet här… Lär känna en novusmedarbetare Vi vill gärna presentera oss som jobbar på Novus så att du får lära känna oss som ligger bakom allt som Novus skapar. Som ett återkommande inslag i våra brev kommer en medarbetare att svara på några frågor. I detta brev får du lära känna Emil Lundin lite närmare. Vad gör du på Novus Jag jobbar som Research Assistant vilket i första hand innebär att jag stöttar projektledarna i mitt team, men jag driver också flera egna projekt internt tillsammans med mina kollegor. Vanliga arbetsuppgifter är att skriva rapporter, kvalitetssäkra enkäter och testlänkar samt korrekturläsa rapporter. Jag är relativt ny på Novus, jag började min anställning i augusti 2020 och har tidigare haft praktik på Kantar Sifo våren 2020. Vad är särskilt kul med ditt jobb Jag har ett stort samhällsintresse i grunden och har en kandidatexamen i Statsvetenskap så det som är absolut det roligaste är att få ta del av och genomföra samhällsundersökningar, smått som stort. Samt få analysera svenskarnas åsikter och tankar. Sen tycker jag också att det ska bli väldigt spännande med valåret 2022 då politik också är ett stort intresse. Vad tycker du är branschens största utmaning Jag upplever att en av utmaningarna är att få människor att förstå vikten av samhällsundersökningar. Det är inte alltid så lätt för gemene man att förstå hur till exempel en opinionsundersökning kan spegla hela svenska folkets åsikter. Jag tänker att det finns ett värde i att skapa förståelse och intresse för vad Novus och branschen i stort gör. Du hittar Emil här... Läs- och lyssningstips! Lita på Novus expertis - Nytt blogginlägg Skrivet av Anna Andersdotter, data analytiker på Novus. Det handlar om att faktiskt fråga för mycket. En vanlig önskan bland köpare av undersökningar, men som ofta ger oönskade konsekvenser. Läs blogginlägget här... Så grävde SMIF sin egen grav - Nytt blogginlägg Läs Torbjörn Sjöströms inlägg om hur en branschorganisation kan falla sönder genom att inte ta sina medlemmar på allvar. Läs blogginlägget här... Svenskars fritidsintressen under pandemin På uppdrag av Sveriges Radio har Novus undersökt svenskars fritidsintressen under pandemin och vilka intressen de tror att de kommer att fortsätta med efter pandemin är över. Läs om undersökningen här... Nytt poddavsnitt av Novus Sanity Check Micael Dahlén är tillbaka igen för ett nytt samtal med Torbjörn Sjöström. Är alternativa fakta på väg tillbaka igen efter ett litet andrum? Finns det en befrielse i att katastrofen kommer? Vi kommer fram till att polariseringen i samhället leder till både katastrofförnekare och mellanrumsaversion. Lyssna på poddavsnittet här... Kontakta oss… …om du vill ha mer information eller har frågor om oss eller en undersökning du vill göra. Tveka inte att kontakta din kontaktperson på Novus alternativt maila till info@novus.se,  peter.blid@novus.se eller gun.pettersson@novus.se Kontakta oss… Är du inte prenumerant än? Har du fått brevet vidarebefordrat till dig, men vill ha det direkt i din inkorg nästa gång? Klicka för att prenumerera på våra utskick...  

- Blogginlägg

Så grävde SMIF sin egen grav

Den åttonde april i år beslutade SMIF, en branschorganisation för marknadsundersökningar, att de lägger ned verksamheten med omedelbar verkan. Hur kunde det bli så? Enligt sittande ordförande Per Hörnsten från Demoskop så var orsaken att det inte fanns ett intresse att gemensamt driva frågor för branschen. ”De senaste åren har avsaknaden av en enande fråga inverkat menligt på föreningens verksamhet”, menar han. KLART NU: Smif läggs ner - Dagens opinion Uttalandet säger något om SMIF, för det har varit den röda tråden länge. Man verkade helt blind för vilka frågor som är viktiga. Det gick så långt att man faktiskt tystade frågor som var viktiga för branschens överlevnad. Det var väl där någonstans SMIF började falla sönder. Undersökningsbranschen är en förtroendebransch. Allmänhet och kunder måste kunna lita på att det vi i branschen säger också faktiskt görs. De etiska reglerna är helt centrala och den viktigaste regeln är att man följer landets lagar. Det var dock något som svenska verksamheten av brittiska Yougov inte gjorde, vilket jag och många med mig upptäckte. 2012 bröt Yougov mot lotterilagen i Sverige, genom att ha egna lotterier där man kunde vinna tom bilar istället för att ge ersättning till sina respondenter. De kunde inte dömas för att brottet begicks via ett utländskt bolag, men likväl ett tydligt lagbrott, enligt lotteriinspektionen. Naturligtvis var detta även ett solklart brott mot branschens regler. Jag tog därför upp Yougovs agerande till såväl SMIF som Etiska rådet för marknadsundersökningar (ERM). Om vi som medlemmar och branschaktörer inte reagerar på lagbrott blir det ett tyst accepterande av ett oacceptabelt beteende. Men hur reagerade SMIF och ERM? Man tyckte brottet var acceptabelt eftersom bolaget, av tekniska skäl, inte kunde dömas i svensk domstol. Samtidigt arbetade man för att tysta branschdiskussioner. Man ville absolut inte ha en metod- och tillförlitlighetsdiskussion. När Novus 2012 släppte en metodstudie där vi jämförde slumpmässiga och självrekryterade paneler togs den med glädje emot av SMIFs dåvarande generalsekreterare. Studien skulle publiceras på SMIFS hemsida, men stoppades då styrelsen gick i taket. Det var för kontroversiellt att göra metodjämförelser. Yougov-historien blev droppen. Vi lämnade SMIF. En branschorganisation som tycker att det är okej att bryta mot landets lag och de egna etiska reglerna är ingenting som Novus vill stötta finansiellt eller med vårt namn. Till råga på allt motarbetade SMIF, med Demoskop i ledningen, Novus när vi lämnat vårt medlemskap. Man hittade på anklagelser och gjorde allt man kunde för att underminera Novus tillförlitlighet. I branschorganisationens namn. Skrev om det för några år sedan här: Hur SMIF agerat MOT Novus… När de säger sig försvara undersökningar Detta var för nästan tio år sedan. Yougovs lotterier får Novus lämna branschorganisation Året efter Yougov-historien lämnade både Sifo och Ipsos som medlemmar. Sveriges tre mest kända undersökningsföretag lämnade alla tre SMIF inom något år. Nyligen klev även våra samarbetspartners för datainsamling, Norstat och PFM, också av. SMIFs tidigare ordförande Karin Nelsson (VD för Demoskop) skrev debattartiklar som gick ut på att datainsamling alltid var otillförlitligt och det är databearbetningen som är avgörande. Majoriteten av SMIFs medlemmar var då bolag som främst arbetade med datainsamling. Man tog in Facebook och Google som associerade bolag som fick göra reklam gratis på SMIFs hemsida. Facebook och Google borde nog anses vara de största konkurrenterna till de bolag som primärt sysslar med datainsamling. Det finns en lång rad med exempel på att SMIF motarbetat branschens enighet och dessutom stärkt konflikterna genom att acceptera oetiskt agerande och i stället straffat etiskt agerande. Men betyder det att branschen inte har frågor som bör diskuteras? Naturligtvis inte. Det helt centrala för oss är att det är en förtroendebransch. Om vi själva inte tar ansvar för tillförlitligheten i den data som tas fram så har man inte i branschen att göra. En branschorganisation som aktivt motarbetar denna typ av etikdiskussion har inget existensberättigande. Redan när branschledande företag som Novus, Sifo och Ipsos lämnade SMIF borde man ha rannsakat sig själv som organisation. För det var 2012 som SMIF i praktiken lades ned. Det var uppenbart att man slutat representera branschens intressen. Lyckligtvis finns flera bra internationella branschorganisationer. Novus är medlem i ESOMAR (The European Society for Opinion and Marketing Research). Mig veterligen motarbetar inte ESOMAR sina medlemmar och tar sina etiska regler på allvar. Så ett gott råd till andra branschorganisationer är: Ta era medlemsregler på allvar. Visa att dessa är på riktigt och säkerställ att medlemmarna följer dem. Annars kan det gå som för SMIF där de starkaste bolagen lämnar och man blir sittande med medlemmar som bryter mot etikreglerna. Organisationen kanske överlever några år till, men den gräver sin egen grav. Så farväl SMIF – saknad av få, sörjd av ingen. Torbjörn Sjöström VD Novus  

- Blogginlägg

Lita på Novus expertis

Ofta får vi på Novus förfrågningar om att mäta olika målgruppers syn på/inställning i olika frågor. Det kan vara allt ifrån kundupplevelser och marknadsundersökningar till politiska frågor och påverkansarbete. Våra kunder har vanligen en idé om vilka frågor som ska ställas och hur resultaten ska användas. Problemet är att de allt som oftast inte tänkt igenom sitt syfte och sin undersökning ordentligt på förhand, och drabbas av den allmänmänskliga samlarmanin. Om vi ändå ska fråga kunderna om ditt, ska vi inte passa på att fråga om datt då också när vi ändå har dem på tråden? Problem som kan uppstå med detta är dels att respondenter riskerar att tröttna halvvägs genom undersökningen, dels att resultaten vattnas ur när det är för många områden som ska hanteras. Hur ska frågor prioriteras, och vilka resultat är mest relevanta? Här någonstans är risken stor att det ursprungliga syftet med undersökningen glöms eller tappas bort i datamängden, och det arbete som skulle ha bedrivits utifrån undersökningens resultat blir mindre effektivt än det kunde ha blivit. Novus har gedigen erfarenhet av frågeställningar och enkätkonstruktion, och är mycket skickliga på att analysera undersökningsresultat för att kunna leverera svar på det kunderna vill veta. Dock fungerar ju detta enbart om kunderna själva vet vad de vill, och vågar sålla bort de mindre relevanta frågorna till förmån för de i nuläget springande punkterna. Därför är en förutsättning för maximal nytta att Novus och kund i ett tidigt skede gemensamt bestämmer målbild och planerar upplägg, och att Novus kompetens ses som det facit det ofta är. Företag som vågar släppa kontrollen har allt att vinna, och får ofta sina förväntningar överträffade när resultaten presenteras.   Anna Andersdotter Data Analyst  

- Nyheter

Svenskars fritidsintressen under pandemin

På uppdrag av Sveriges Radio har Novus undersökt svenskars fritidsintressen under pandemin och vilka intressen de tror att de kommer att fortsätta med efter pandemin är över. De intressen allmänheten ägnat sig mer åt under pandemin än innan och som de tror sig fortsätta göra mer av även efter är ganska blandat. Störst andel, på nästan en tredjedel, svarar friluftsliv och på delad andraplats ligger träning och titta på serier eller film. Undersökningen gjordes med över 16 000 personer fördelat på Sveriges Radios regioner. Lyssna på ett inslag på Sveriges Radio här.

- Blogginlägg

Socialdemokraternas väljarprofil

Det här är det första inlägget i raden som kommer beskriva riksdagspartiernas väljarprofiler utifrån de politiska undersökningar som Novus gör på regelbunden basis. Vi kommer kolla på hur respektive partis sympatisörer ser ut utifrån olika demografiska variabler (ex. kön, ålder och ort), vilka deras viktigaste frågor är och vilka politiska frågor som sympatisörerna tycker att partiet är bäst på. Först ut, i storleksordning, är en genomgång av Socialdemokraternas sympatisörer. Om det hade varit val idag, hur stort väljarstöd hade Socialdemokraterna fått då? I Novus/SVT:s väljarbarometern i mars fick Socialdemokraterna ett väljarstöd på 27,0 procent, vilket är ett väljarstöd som är 1,3 procentenheter lägre än valresultatet från september 2018. Socialdemokraterna har under den här valperioden haft ett stöd som legat såväl över som under valresultatet från 2018. Högst väljarstöd hade Socialdemokraterna i samband med regeringsbildningen som ledde fram till januariavtalet 2019, då de hade ett stöd på 31,8 procent. Den andra toppnoteringen på 31,5 procent uppnåddes i maj 2020 under Coronapandemin första våg. Vi kan alltså konstatera att Socialdemokraterna haft som högst stöd när det varit som mest osäkra tider under den här valperioden hitintills. Diagram 1. Väljarstöd i mars 2021 jämfört med valresultat från 2018. Vilka är de som röstar på Socialdemokraterna? Drygt en av fyra svenskar (27,0%) sympatiserar således med Socialdemokraterna och den här gruppen består i signifikant högre grad av kvinnor (30,1%), de över 65 år (37,2%), lågutbildade (33,1%), pensionärer (36,2%) och arbetslösa (30,3%). Därtill bor man i högre grad i större städer (30,2%) eller i övriga landet (27,9%) dvs. man bor helt enkelt oftare utanför någon av de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I samtliga av dessa nämnda undergrupper ovan är Socialdemokraterna det klart största partiet. I flera undergrupper har Socialdemokraterna dock inte alls ett lika stort stöd, ett signifikant lägre stöd ser vi exempelvis bland män (24,0%) där Socialdemokraterna positioneringsmässigt enbart är det tredje största partiet efter både Moderaterna (25,1%) och Sverigedemokraterna (24,7%). Bland åldersgrupperna är Socialdemokraterna absolut svagast som parti i den lägre åldersgruppen 18–29 år (19,7%) och även i åldersgruppen 30–49 år (24,0%). I båda dessa två åldersgrupper är i stället Moderaterna det största partiet (med 29,8 resp. 25,5 procent i stöd). Bortsätt från män och den yngre delen av allmänheten har Socialdemokraterna även ett svagare stöd bland högutbildade (25,3%), bland tjänstemän (24,8%), egenföretagare (18,1%) och i storstäderna - Sthlm, Gbg, Malmö (23,8%).                     Diagram 2. Väljarstöd för Socialdemokraterna i respektive undergrupp. Vilka frågor är viktigast för Socialdemokratiska sympatisörer? Om vi jämför de tio viktigaste frågorna för Socialdemokratiska sympatisörer med allmänheten är det stora likheter med vilka frågor som man tycker är de viktigaste. Hela nio av tio frågor återfinns i båda listorna. Den ända fråga som skiljer sig åt mellan S-sympatisörer och allmänheten är att frågan om landets ekonomi som tar sig in på S-sympatisörernas topp-tio-lista, medan allmänheten har jämställdhet på motsvarande plats – plats tio. I övrigt är det alltså positioneringar och inte frågorna som skiljer sig åt. De viktigaste politiska frågorna för Socialdemokraternas sympatisörer är sjukvård, äldreomsorg, skola och utbildning i den ordningen. I dessa tre frågor tycker mer än hälften att dessa är de allra viktigaste frågorna, något som de även tycker i signifikant högre grad än allmänheten i stort. De gäller även för frågorna miljö och klimat, sysselsättning, pensioner och socialförsäkringarna. I motsats är frågorna om lag och ordning och invandring och integration inte lika viktiga för S-sympatisörer jämfört med vad de är för allmänheten i stort, även om de fortfarande är bland de tio viktigaste frågorna. Diagram 3. Topp tio viktigaste frågorna för Socialdemokratiska sympatisörer och för allmänheten, av totalt 26 politiska frågor. Vilket förtroende har partiledaren Stefan Löfven? Drygt åtta av tio S-sympatisörer, 82 procent, svarar att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för Stefan Löfven. Bland allmänheten är det 36 procent, vilket såklart är lägre i jämförelse men det är också den partiledaren med högst förtroende bland allmänheten totalt sett (delad andraplats med Ulf Kristersson). I jämförelse med de andra partiledarnas förtroende bland sina egna sympatisörer hör Löfven inte till de partiledare som hamnar i topp utan någonstans i mitten. Löfven har större förtroende bland sina egna än vad exempelvis Nyamko (L), Dadgostar (V) Bolund (MP) och Stenevi (MP) har, men exempelvis lägre än Kristersson (M), Åkesson (SD), Lööf (C) och Busch (KD) har. Diagram 4. Andelen som svarat att de har mycket eller ganska högt förtroende för Stefan Löfven på en femgradigskala.  Vilka andra partiledare har S-sympatisörer förtroende för? Den här frågan är intressant att ha i åtanke inför valet 2022. Dessutom ser vi att det har skett stora förändringar bland S-sympatisörer under den här mandatperioden. Om vi kollar på vilka andra partiledare som S-sympatisörer har förtroende för hamnar Annie Lööf (C) på en förstaplats, följt av Per Bolund (MP) på en andraplats och Nooshi Dadgostar (V) på en tredjeplats. Fyra av tio S-sympatisörer svarar idag att de har förtroende för Annie Lööf (C), vilket är nära dubbelt så många som de som svarar att de har förtroende för Per Bolund (MP) eller Nooshi Dadgostar (V). Det är alltså fler S-sympatisörer som har förtroende för Annie Lööf än vad det är som har förtroende för Socialdemokraternas nuvarande regeringspartner dvs. Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi, samt Vänsterpartiet och stödpartiets partiledare Nooshi Dadgostar. Om vi kollar närmre på hur förtroendet för Annie Lööf (C) har utvecklats hos S-sympatisörerna under mandatperioden ser vi att förtroendet för Annie Lööf har ökat signifikant. Förtroendet för henne har mellan januari 2019 i samband med att januariavtalet slöts och idag ökat från 20 till 40 procent, dvs. det har fördubblats. Det har med andra ord skett en stor förändring i synen på Centerpartiet och Annie Lööf hos Socialdemokratiska sympatisörer under valperioden hitintills. Vad som händer framöver återstår att se. Diagram 5. Andelen som svarat att de har mycket eller ganska högt förtroende för följande partiledare på en femgradigskala bland S-sympatisörer.    Går utvecklingen åt rätt eller fel håll? På frågan om utvecklingen går åt rätt eller fel håll i vårt samhälle svara sex av tio (59%) sympatisörer till Socialdemokraterna att utvecklingen går åt rätt håll – högre än allmänheten i stort där 51 procent svarar att den går åt rätt håll. S-sympatisörer ställer sig till den skara av sympatisörer som ser något mer positivt på framtiden än de flesta andra, enbart Centerpartistiska och Miljöpartistiska sympatisörer anser att utvecklingen går åt rätt håll i högre grad.     Katarina Hajdu, Research Executive     Om undersökningarna i inlägget: För väljarbarometern har Novus intervjuat 2887 personer per telefon, SMS och post under tiden 1 – 28 februari 2021. Totalt söktes 7146 personer. Deltagarfrekvensen var 52%. Andelen osäkra väljare 6,5 procent. Undersökningen om viktigaste fråga är genomförd 28 januari – 3 februari 2021 i åldersgruppen 18–79 år i Novus Sverigepanel som är en riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel. Totalt har 1000 intervjuer genomförts. Undersökningen om förtroende för partiledare genomfördes i Novus Sverigepanel med 1044 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 - 79 år den 11 – 17 mars 2021. Deltagarfrekvensen var 59%. Vid osäkerhet för hur en siffra ska tolkas, var vänlig kontakta Novus.

Se alla nyheter
Se alla nyheter

Vi tar reda på fakta

Vår kunskap om människan hjälper företag, myndigheter och organisationer att göra svåra beslut enklare att fatta. Vi ger svar på vad er målgrupp tycker, varför de tycker så, och hur ni kan agera.

Novus levererar kunskap åt företag och organisationer inom alla sektorer över hela världen.

Novus Stories

{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.closedcontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.buttonlabel }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}