Novus Sanity Check

Premiär för vår nya podd som vi kallar för Nyfiken på. Här träffar Jan Berkö från Novus nyckelpersoner i olika branscher. I det första avsnittet träffar vi Lina Hedenström, VD på mediekoncernen NTM.

Novus Coronastatus

Redan i slutet av januari då första Corona fallet konstaterades i Sverige började vi undersöka allmänhetens syn på sjukdomen, vi har utfört löpande undersökningar sedan dess. Här sammanställer vi en del av undersökningarna i ämnet som uppdateras kontinuerligt.

Novus klimat- och energirapport 2021

Hur har allmänhetens syn på frågor som rör klimat, hållbarhet och energi påverkats under 2020? Har coronapandemin påverkat hur allmänheten tycker och tänker kring dessa frågor? Vilken utveckling ser vi? Rapporten är i produktion och slutet av februari blir den klar.

Novus Livsmedelsbarometer 2021

Novus Livsmedelsbarometer, en viktig rapport för alla som behöver förstå hur konsumenterna tänker kring mat och kosthållning. Den tar upp aktuella fenomen, trender och intressanta områden inom livsmedelssektorn.

Våra Bussar gör det enkelt att få ny kunskap

Elva möjligheter att kostnadseffektivt nå allmänheten och specifika målgrupper. Genom våra omnibussar delar våra kunder på startkostnaden för undersökningen och bussen går varje vecka.

- Nyhetsbrev

Novus nyhetsbrev juni 2021

Slutspurt inför semestrar Sommaren närmar sig och vi har nu levt med pandemin i mer än ett år. Men visst känns det som vi är i början av ”post-pandemin”? En optimism spirar i många delar av världen. För Novus har pandemin faktiskt gett oss mer att göra. Behovet av att förstå vad som händer därute har bara ökat, vi är idag fler medarbetare än när pandemin startade. Sommaren är ingen hopplös undersökningsmånad. Förr brukade man säga att man inte kunde undersöka på sommaren. Så är det inte längre. Nedan berättar vi att det snarare kan ha sina fördelar att göra undersökningar under semestertider. På uppdrag av Mälardalens Högskola har vi undersökt hur vår fysiska aktivitet påverkats under pandemin. Läs mer om det i månadens nyhetsbrev och varför du bör träna även under semestern. Snart bara ett år kvar till riksdagsvalet. Almedalen brukar vara startskottet på valrörelsen delvis blir det väl så även i år även om Almedalsveckan i huvudsak är digital. Vi kikar på vad som händer under veckan och laddar för det stora come-backåret nästa sommar då vi med största sannolikhet ses igen i gränderna i Visby. Missa inte heller vårt webbinarium, tisdagen 22 juni, i samarbete med Falck kring hur vården påverkats under pandemin. Sist men inte minst får du träffa vår business advisor, Peter Blid som bjuder på sina bästa kundtips! Trevlig läsning! Gör undersökningar under sommaren och få rapporten när du är tillbaka i augusti! När undersökningar primärt genomfördes via fasta telefoner var det mycket färre som svarade under sommaren. Så är det verkligen inte längre. Nu är det lika många som svarar under sommaren som resten av året. En majoritet av våra on-line undersökningar besvaras via mobilen, det är så många som 55-60% beroende på ålder. Telefonnumret följer också med på semester nu. Så var det ju inte förr då man hade ett telefonnummer till hushållet. Nu har vi flera kontaktvägar till individen, inte till huset. Det man så klart behöver ta hänsyn till att våra dagliga rutiner förändras under sommaren. Så vi behöver ge respondenterna lite längre tid på sig att svara. Utöver det är det lika bra tillförlitlighet på undersökningar under sommaren som vi alltid har. Den åsiktsmässiga representativiteten finns där. Några exempel: Allmänheten 18-79 år, undersökningen har en svarstid på max fem minuter: En veckas insamlingsperiod under sommaren ger 45-50% deltagarfrekvens Två veckors insamlingsperiod under sommaren ger 50-55% deltagarfrekvens. Tre veckors insamlingsperiod under sommaren ger 55-60% deltagarfrekvens. Så passa på att dra nytta av sommarperioden! Gör din offetförfrågan här... Almedalsveckan, digital även i år För 53 år sedan startade Almedalsveckan, även i år kommer årets upplaga att vara digital. Under fyra dagar, 4 juli – 7 juli, kommer allmänheten, näringslivet och organisationer bjudas in till ett komprimerat program via webben. Arrangörerna av Almedalsveckan räknar även framöver med att det digitala inslaget kommer bestå och hoppas på så sätt göra veckan mer tillgänglig även för dem som inte har möjlighet att vara på plats i Visby. Med ett år till nästa riksdagsval är årets upplaga ett startskott på valrörelsen och vi kan nog ändå räkna med att Almedalsveckan kommer vara oerhört het 2022. Tidigare år har partierna haft varsin dag under veckan, men med årets komprimerade program kommer man dela på dagarna enligt följande program: Talar kl 11:00 Talar kl 19.00 Söndag den 4 juli Vänsterpartiet/ Nooshi Dadgostar Kristdemokraterna/ Ebba Busch Måndag den 5 juli  Liberalerna/ Nyamko Sabuni Sverigedemokraterna/ Jimmie Åkesson Tisdag den 6 juli   Centerpartiet/ Annie Lööf Miljöpartiet/ Märta Stenevi Onsdag den 7 juli Socialdemokraterna/ Stefan Löfven Moderaterna/ Ulf Kristersson Novus har inga egna arrangemang under årets Almedalsvecka, men vi kommer delta i flertalet seminarier och paneldiskussioner. Programmet i sin helhet hittar du här. Så har pandemin påverkat vår fysiska aktivitet, och därför bör du lägga in träningstimmarna även under semestern! I en undersökning Novus genomfört på uppdrag av Mälardalens Högskola konstaterar vi att pandemin slagit hårt mot vår fysiska aktivitet. Under pandemin har tiden som svenska folket avsätter för måttligt ansträngande aktivitet (när man blir andfådd) minskat med i genomsnitt 100 minuter per vecka. Tiden för ansträngande aktiviteter (som tex löpning) har minskat med 30 minuter per vecka. Även andelen som inte rör sig alls har ökat. Innan pandemin var det tre av tio svenskar som inte rörde sig alls, och den siffran är nu uppe i fyra av tio. Nästan hälften av befolkningen utför ingen mycket ansträngande aktivitet jämfört med en tredjedel innan pandemin. Dessutom har stillasittandet ökat med 40 minuter per dag. En intressant skillnad mellan könen är att kvinnor minskat sin andel organiserad träning medan männen tvärtom har ökat densamma. Man ser en tydlig koppling mellan välmående och fysisk aktivitet. Personer med högre nivåer av fysisk aktivitet säger sig vara mycket nöjda med livet just nu medan personer med lägre nivåer av fysisk aktivitet säger det omvända. 22% menar att de mår bättre idag än för ett år sedan (med en överrepresentation bland män) medan 24% säger sig må sämre (och här ser vi en fler kvinnor än män). Så slutsatsen inför året sommarsemester: se till att vara fysiskt aktiv även när du är ledig, då kommer du ladda batterierna betydligt bättre inför hösten! Läs även Micael Dahléns blogginlägg om ämnet... Novus webbinar i samarbete med Falck Tisdagen 22 juni kl 12:00 – 13:15 genomför vi ett webinar i samarbete med Falck. Hur mycket kan vården utvecklas utifrån det alla lärt sig det senaste året under pandemin? Och hur tänker allmänheten? Har samverkan och innovation varit en tillgång under den pågående pandemin och hur i så fall? Och hur kan den framtida vården avlastas utifrån dessa erfarenheter. Grundbulten för omställningen av sjukvårdssystemet fångas i begreppet ”god och nära vård”. Finns det nya perspektiv på det som kommit till uttryck under pandemin? Utifrån en aktuell undersökning från Novus om vården under pandemin, där vi också frågat allmänheten om vad de själva lägger in i begreppet ”god och nära vård”, följer ett reflekterande samtal om vårdens fortsatta utveckling utifrån lärdomar som samtliga deltagare bär med sig från pandemin. Seminariet inleds med en presentation av opinionsundersökningen presenterad av Mats Elzén, Novus. Avslutningsvis finns tid för frågor och reflektioner från lyssnarna om det år vi alla har bakom oss och vägen framåt för vården. Samtalet modereras av Brit Stakston. Anmäl dig kostnadsfritt till seminariet här. Lär känna en novusmedarbetare Denna gång träffar vi Peter Blid. Vad gör du på Novus? Jag arbetar som Business advisor vilket innebär att jag är rådgivare i olika typer av kunduppdrag. Vad är särskilt kul med ditt jobb? Oj, svårt att lyfta ut enskilda saker. Men jag försöker. Tänkte börja med människorna. Vi har ett fantastiskt gäng här, som samarbetar och värnar om varandra. Vi är individer med många olika typer av erfarenheter, och som innebär att vi ofta har bra förkunskaper inom olika fält, som totalt sett ger oss en väldigt bra splitt vision. En annan sak jag vill lyfta är omväxlingen. De flesta av oss hjälper och jobbar med vitt skilda branscher, kunder och uppdrag (där kasten mellan stort och smått ibland kan bli ganska tvära). Tror de flesta av oss älskar de där kasten, och att många bär på någon form av konstant nyfikenhet om vad som kan ligga runt hörnet. Sen såklart möjligheten att få bidra till att göra bra och viktiga saker för våra kunder. Att få ta fram kunskap och beslutsunderlag som vi vet bidrar till, och i många fall har stor påverkan på, svensk samhällsutveckling är jäkligt häftigt. Dina största utmaningar i jobbet? Som många företag med liknande logik som oss: att hålla inspiration och kreativitet uppe i tider som denna, när vi alla under långt tid suttit, och fortfarande sitter, på distans. Vi kan ju det här nu liksom. Men också väldigt intressant att spåna kring hur arbetslivet (och vardagslivet såklart) kommer utvecklas framåt. Vilka förändringar kommer vi se på sikt. Vi som i hög grad verkat i en bransch som bygger på fysiska kontakter mellan oss som leverantör och våra kunder, och där många av oss är vana av att hålla fysiska presentationer av rapporter mm, vad kommer egentligen hända härnäst… Formulera en egen fråga (något du kanske brinner lite extra för) Klimatfrågan – i stort som smått. Väldigt intressant att kartlägga och följa attityder och beteenden – och över tid se hur fort det faktiskt kan gå med vissa typer av beteendeförändringar och omställningar (och hur trögt det kan gå med andra). Du hittar Peter Blid på Linkedin här... Läs- och lyssningstips! Dags att tänka om kring synen på människans roll i samhället Detta är del ett i Torbjörn Sjöströms bloggserie som handlar om behovet av att tänka om kring synen på människan, samhället och det offentliga. Läs blogginlägget här... Helt ny podd! Novus Nyfiken på Här träffar Jan Berkö från Novus nyckelpersoner i olika branscher. Vi vill ta reda på mer om både människan, företaget och branschen vår gäst verkar i. I det första avsnittet träffar vi Lina Hedenström, VD på mediekoncernen NTM. Lyssna på poddavsnittet här...   Brit Stakston är tillbaka i Novus Sanity Check Torbjörn och Brit har inte pratats vid på ett år och det faller sig naturligt med en diskussion om coronaåret, Novus arbete med Coronastatus och även app-strulet vid vaccineringen. Sedan går så klart samtalet vidare till en hel del annat som vad händer nu, vilka orosmoln finns det och vilka möjliga positiva ljusglimtar finns det? Lyssna på poddavsnittet här... Att jobba på Sveriges mest kända undersökningsföretag… Jan Berkö marknadschef/konsult på Novus stötte tidigt på en företeelse som fick honom att bevittna sanningen. Läs blogginlägget här... Kontakta oss… …om du vill ha mer information eller har frågor om oss eller en undersökning du vill göra. Tveka inte att kontakta din kontaktperson på Novus alternativt maila till info@novus.se,  peter.blid@novus.se eller gun.pettersson@novus.se Kontakta oss… Är du inte prenumerant än? Har du fått brevet vidarebefordrat till dig, men vill ha det direkt i din inkorg nästa gång? Klicka för att prenumerera på våra utskick...  

- Blogginlägg

Del 2: Privata näringslivet vs det offentliga

Detta är del två där jag lyfter vikten att tänka om kring människans roll och den offentliga ekonomin. Del 1 kan läsas här: Dags att tänka om kring synen på människans roll i samhället Istället för en reaktiv syn på samhället kan man faktiskt ändra perspektiv lite och genom att utgå från människan i samhället kan man faktiskt skapa en positiv samhällsutveckling. Men det kräver att man tänker om lite kring gamla "sanningar". En vuxen som inte kan sysselsätta sig är inte bara en personlig tragedi. Meningen med livet för individen är faktiskt en meningsfull vardag, när den försvinner förminskas livslängden radikalt. Men det är också en ekonomisk kostnad eftersom den personen får betalt utan att göra något. (också kärnproblemet i medborgarlöner, skapar helt fel drivkrafter för individen och samhället). Utifrån detta perspektiv är en offentliganställd nästan gratis, något meningsfullt uträttas, meningen med livet uppfylls (i alla fall delvis) och pengarna kommer till slut tillbaka. Men om personalneddragningar i det offentliga leder till fler utan sysselsättning är besparingen faktiskt en kostnad. Men det förutsätter självklart att det också finns ett privat näringsliv Förenklat bör man se det så här: Privata näringslivet genererar ett värde och bidrar med finansiering till det offentliga. Det offentliga underhåller samhället. vård, skola, infrastruktur, trygghet etc. Men skapar inget värde utöver gemensam infrastruktur. Dock bör det i stort ses som nästintill kostnadsneutralt vad gäller personalkostnader. Men de som är utanför detta är en direkt kostnad. Både ekonomiskt och medmänskligt. Målet är så klart att det finns så många privata jobb som möjligt. Där kommer tillväxten och det finansierar vårt offentliga system. Det måste finnas en affär som genererar ett värde och det finns et behov av fler människor att göra jobbet. Om man underminerar marknadsekonomin blir det snabbt skevt. Automatiseringen är inget hot mot anställda i privata näringslivet. Tvärtom kommer det växa fram nya roller där tekniken kan vara till stöd för människan privat och yrkesmässigt. Men tro inte att målet är att ta bort människan från ekvationen. Det är både naivt, destruktivt och feltänkt. Det man då gör är att ta bort meningsfullheten med livet. Det leder bara till negativa effekter på alla plan, micro och makro. Men tillbaka till kärnan som lyfte i förra texten: Alla som inte kan få privata jobb bör jobba inom det offentliga. Ett meningsfullt jobb för en meningsfull lön. Hellre för mycket personal än för lite. Kostnaden är mycket liten. Att dra ned på antal arbetande i det offentliga leder sannolikt till en ökad samhällskostnad. Självklart skall det inte innebära att man tar bort rätten att vidareutbilda sig. Men vidareutbildning skall inte vara den enda vägen, vilket det är lätt att det tolka som nu. Förutom att arbetslösa enbart är en kostnad finns ännu fler argument: För lite personal i skolan leder till sämre utbildning och en sämre framtid för individen. För lite personal i vården leder till att människor är sjuka längre. Är man sjuk kan man inte arbeta. Ökad kostnad för Försäkringskassan men framför allt kostnaden för minskad produktivitet i den privata sektorn. Sjuka människor bidrar inte till skatteintäkter. Privata sjukförsäkringar är ju ett symptom på problemet och visar företagens vilja att hålla sina medarbetare friska för att det är för allas bästa. Det är sjuka människor är en kostnad ekonomiskt och personligt och det offentligas huvudsyfte måste vara att minimera dessa. Vårdens kostnad kan inte ses som en isolerad post. Höga vårdkostnader pga att folk blir friskare snabbare är sannolikt en samhällsekonomisk vinst. För få poliser leder till ökad polisfrånvaro och en administrativ börda istället för att upprätthålla ordningen. Utöver då de enorma samhällskostnader som brottsligheten skapar. Ickefungerande infrastruktur är en katastrof för samhällsutvecklingen och slår hårt mot alla. Osv. Man får aldrig glömma att det offentliga är till för människan. Vi medborgare finansierar detta gemensamt för oss. Politiker är framröstade av oss medborgare för att utveckla samhället på vårt mandat. Målet i en välfärdsstat är ju att alla skall få vara friska, trygga och kunna göra något meningsfullt med sitt liv. Det verkar ha glömts bort i jakten på suboptimeringar och besparingar i det offentliga som ofta snarare blir en kostnad. Torbjörn Sjöström VD Novus

- Blogginlägg

Dags att tänka om kring synen på människans roll i samhället

Coronapandemin blottlade flera saker, bland annat att sjukvården var beroende av att personalen gick och arbetade även om man var lite småhängig. Ersättningen är i regel så låg också att man inte har råd att vara sjuk. Med Corona som är en anmälningspliktig sjukdom och de initiala symptomen väldigt lika en lättare förkylning kunde man förlora jobbet om man gick till jobbet. Detta har så klart påverkat den akuta personalbrist som pressar en redan ansträngd sjukvård under pandemin. Där det väl egentligen hela tiden varit personalbrist? Men hur kommer detta sig? Det har ju inte skett i ett vakuum utan som en del i en längre trend att människor är en kostnad för det offentliga. En kostnad som kan kapas för att spara pengar för stat, region och kommun. Men vad kostar egentligen en offentliganställd? Hur mycket kostar en tusenlapp i löneökning till en offentliganställd? Tusenlappen kanske kostar ett par hundra kronor om allt spenderas. Mer? Mindre? Det är inte jättesvårt att räkna ut, men det lämnar jag med varm hand till någon annan. Poängen är att det är långt under kostnaden för en privatanställd för ett privat företag, eftersom skatten går tillbaka till den offentliga. Lönen till offentliganställd går en del till kommunal skatt, en del till statlig skatt. En del till arbetsgivaravgifter, lite till pensionsavsättning och sedan när den spenderas går en fjärdedel till moms som ju också går tillbaka till det offentliga. Det stannar inte där om man tänker även nästa steg. Det som konsumeras går också till löner för butikspersonal, fabriksarbetare som i sin tur beskattas. I slutändan går det mesta pengarna tillbaka till vår offentliga stat. Ett stort ekonomiskt ekosystem där de flesta pengar börjar och stannar i det offentliga. Så länge pengarna spenderas inom landet kommer det mesta gå tillbaka till vår gemensamma statskassa. Att pengarna kommer tillbaka verkar inte finnas med i det ekonomiska tänket. I stället verkar man tro att man sparar pengar genom att dra ned på personal. Men som det leder till arbetslöshet kommer det faktiskt leda till en mycket högre kostnad för samhället. En arbetslös är verkligen en kostnad jämfört med en offentliganställd? Om det står mellan arbetslöshet och offentliganställd så borde det vara en ren vinst att ha fler anställda i det offentliga. Men det bör vara riktiga jobb, jobb som faktiskt behövs. Inte bara inom vård om omsorg. Behovet borde vara jättestort och kostnaden långt mindre än man tror om man lyfter blicken från sin egna budget. Detta förutsätter så klart att det privata näringslivet också finns och skillnaden mellan det offentliga och privata är tydligt. Men mer om det längre fram. Detta är del 1 i min bloggserie om behovet av att tänka om kring synen på det människan, samhället och offentliga. Del 2 finns att läsa här: Privata näringslivet vs det offentliga Torbjörn Sjöström Vd Novus

- Väljarbarometer

Novus SVT Väljarbarometer juni 2021: Rekordlågt stöd för L

Novus/SVT väljarbarometer för juni visar att Kristdemokraternas signifikanta förändring från föregående månad står sig i opinionen, att Liberalerna backar och fortsatt ligger långt under 4-procentspärren och att Miljöpartiet som balanserar på spärren vänder svagt uppåt. Liberalerna har du det lägsta uppmätta stödet någonsin i Novus väljarbarometrar, 0,1 lägre än föregående bottennotering som var i februari 2019 [infogram id="vb-tids-juni-2021-1h8n6m3pz9ndz4x" prefix="SPF"] [infogram id="vb-tabell-juni-2021-1ho16vop8vm384n" prefix="Ox5"] Novus har för den här undersökningen sökt 9471 personer. Av dessa har 4925 personer svarat per telefon, SMS och post under tiden 3 maj-6 juni 2021. Deltagarfrekvensen var 52%. Andelen osäkra väljare 5,8 procent. Kommentar: Splittringen bland liberalernas väljare är tydlig. Frågan som har definierat Liberalernas tidigare val att stödja regeringen för att hålla SD borta från makten påverkar så klart de väljare de hade. När man kommer med den nya inriktningen så har det effekter. Liberalerna tappar lika många väljare till C som till M och L har nu ett stöd som är rekordlågt. Självklart inte det man hoppades på när man tog beslutet. Men utifrån väljaropinionen rätt väntat. L äger inga av de viktigaste politiska sakfrågorna. Skolfrågan var man senast bäst på i juni 2018. Men annars har den dominerats av Socialdemokraterna. Nu juni 2021 är L först på tredjeplats efter S och M vad gäller skola och utbildning. Endast 2 procentenheter före SD i den frågan. Förtroendet för Nyamko Sabuni är i botten, endast 7 % av svenskarna har mycket eller ganska stort förtroende för henne. Sämre än nytillträdda och okända Märta Stenevi (MP). Partisympatin bygger på förtroende för partiföreträdarna och sedan politiska sakfrågor. Är man så svaga i dessa områden är det väntat att man har ett mycket svags väljarstöd. Utöver Liberalernas bottennotering är den största väljarrörelsen att Moderaterna tappar väljare till Sverigedemokraterna. Men detta tapp täcks delvis upp av att de vinner väljare från L och soffan. Sverigedemokraterna är också det parti som ökar mest jämfört med föregående månad genom att vinna väljare nästan uteslutande från M. Även om inga förändringar är signifikanta jämfört med föregående månad ger det sannolikt en indikation åt vilket håll väljaropinionen kan röra sig under sommaren. Om sommaren blir som tidigare år och våldsbrotten dominerar nyhetsrapporteringen och Covid kommer att bli allt mindre framträdande så kommer vi kanske se rätt stora väljarförändringar efter semestern. VI ser redan nu att sjukvården tappar i politisk viktighet även om den fortfarande ligger på förstaplats. Men M och SD är de partier som äger fråga nummer två, lag och ordning bland väljarna. På tredjeplats ligger Invandringsfrågan där SD är absolut starkast. Ladda ned rapporten här: Väljarbarometer juni 2021 Torbjörn Sjöström VD Novus

- Blogginlägg

Att jobba på Sveriges mest kända undersökningsföretag…..

Två månader har gått sedan jag klev över tröskeln på Novus. Jag har alltid haft som ambition att jobba i branscher som genuint intresserar mig, ”det är roligare att sälja resor än skruvar och muttrar” som någon sa när jag var i resebranschen. Det härliga med undersökningsbranschen är att man får en inblick i alla möjliga branscher, det slog mig när jag började fråga kollegorna -i vilka branscher gör vi flest undersökningar? De började flacka med blicken och sa något i stil med -Eeeeh, vi jobbar ju med alla branscher, det är svårt att säga någon som sticker ut. Och när jag nu har full inblick i våra kundlistor börjar jag förstå dem, det är svårt att hitta någon bransch där vi inte har kunder eller gör undersökningar. Och det som hände i helgen säger något om våra möjligheter att göra bra undersökningar i alla branscher. Man pratar ofta om att det är svårt att få den yngre generationen att ställa upp i undersökningar och jag blev därför lite ”blown away” av det som hände. Det är lördag eftermiddag när telefonen ringer, okänt nummer. Brukar ju betyda säljare tänker jag och svarar: -Ja det är Jan Berkö -Ja hej, jag heter_______ (och jag hör att det är en ung kille, säg mellan 15-25) -Jaha, hej, säger jag. -Jo, jag visste inte vem jag skulle ringa, men jag hittade ditt namn på Novus sajt. -Jaha, ok, säger jag. -Jo, jag har fått ett sms från er med en fråga om jag vill ingå i er Sverigepanel, och jag brukar inte klicka på länkar utan att dubbelkolla, det är väl från er? Vågar jag klicka? Jag dubbelkollar med honom vad det står i sms:et och intygar att det är från oss och ok att klicka. -Ok, och vad innebär det att jag går med i panelen? frågar killen. -Du kommer få frågor, ungefär en gång i månaden om allt möjligt. -Jaha men det är ok. Som nybliven marknadschef blev jag nästan tårögd. det var en yngre kille, omtalat svår målgrupp. han hade full koll på Novus. han tvekade inte ställa upp i vår panel. Vi genomför regelbundet undersökningar på vår egen bransch. Den senaste var för ett halvår sedan via vår partner PFM. I den kunde vi glatt konstatera att att Novus idag är Sveriges mest kända undersökningsföretag. [infogram id="novus-kannedom-1h1749vlppgrl6z" prefix="Nta"] Jag vet inte hur mina kollegor har lyckats med detta, Novus startades 2006, på bara 15 år har man gjort en målmedveten resa som lett fram till denna position. Jag tänker att det är lite som hönan eller ägget, vilket kommer först; för att kunna genomföra undersökningar med hög kvalitet måste man vara känd, och man blir känd genom att göra undersökningar med seriösa metoder…. Skönt då att kunna konstatera att vi är både välkända och går i bräschen för undersökningar med hög trovärdighet. Vi når till och med de där yngre killarna… Jan Berkö Marknadschef Novus

- Blogginlägg

Fysisk aktivitet kan motverka pandemins negativa effekter

Pandemin har påverkat både vår dagliga fysiska aktivitet och vårt välmående. Men visste du att de hänger ihop? I en stor Novus studie på uppdrag av Mälardalens högskola fann vi att ungefär 49 procent av svenskarna rört mindre på sig under det gångna året än tidigare och att de i genomsnitt mår lite sämre och är lite mindre lyckliga än innan. Samtidigt som nästan 33 procent istället rört på sig mer och faktiskt mår bättre och är lite lyckligare än innan. Mätt i antal minuter kan vi se hur minskningen eller ökningen i fysisk aktivitet varje vecka har en signifikant effekt på människors välmående. [infogram id="micael-dahlen-blogginlagg-20210607-1hd12yxoqlrxx6k" prefix="MyH"] Vi testade också hypotesen att effekten är större på män än kvinnor eftersom tidigare forskning funnit att mäns välmående är starkare förknippat med fysisk aktivitet. Mycket riktigt fann vi att både de negativa och positiva effekterna av minskning och ökning i fysisk aktivitet gällde för båda könen, men att de var lite större bland män. Vi jämförde också olika typer av fysisk aktivitet och fann inte helt överraskande ett generellt mönster där organiserad träning (till exempel på gym eller i simhall) minskat och träning på egen hand (till exempel hemmaträning eller löpning) ökat. Typen av träning hade ingen stor effekt på förändringarna i människors välmående, men däremot visade sig intensiteten spela roll. Några få minuters förändring i högintensiv träning (som styrketräning eller löpning) påverkade välmåendet mer än långa promenader och annan lågintensiv träning. Våra slutsatser, som ligger till grund för en vetenskaplig artikel, är att fysisk aktivitet kan motverka pandemins negativa effekter på människor välmående och till och med få människor att må lite bättre än innan. Tvärtemot vad många tror kan några få minuter faktiskt göra stor skillnad, särskilt vid högintensiv träning. Läs mer om studien på Mälardalens Högskolan här.   Micael Dahlén Professor i Ekonomi, författare och mycket mer, samt styrelseledamot i Novus        

Se alla nyheter
Se alla nyheter

Våra tjänster

Vår kunskap om människan hjälper företag, myndigheter och organisationer att göra svåra beslut enklare att fatta. Vi ger svar på vad er målgrupp tycker, varför de tycker så, och hur ni kan agera.

Novus levererar kunskap åt företag och organisationer inom alla sektorer över hela världen.

Novus Stories

{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.closedcontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.buttonlabel }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}:
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}: