Tisdag 22e juni kl 12.00 – 13.15 bjuder vi på ett unikt webbinarium arrangerat av Falck tillsammans med Novus.
Hur mycket kan vården och hälsosektorn i stort utvecklas utifrån det alla lärt sig det senaste året? Och hur tänker allmänheten?
Premiär för vår nya podd som vi kallar för Nyfiken på. Här träffar Jan Berkö från Novus nyckelpersoner i olika branscher. I det första avsnittet träffar vi Lina Hedenström, VD på mediekoncernen NTM.
Redan i slutet av januari då första Corona fallet konstaterades i Sverige började vi undersöka allmänhetens syn på sjukdomen, vi har utfört löpande undersökningar sedan dess. Här sammanställer vi en del av undersökningarna i ämnet som uppdateras kontinuerligt.
Hur har allmänhetens syn på frågor som rör klimat, hållbarhet och energi påverkats under 2020? Har coronapandemin påverkat hur allmänheten tycker och tänker kring dessa frågor? Vilken utveckling ser vi? Rapporten är i produktion och slutet av februari blir den klar.
Novus Livsmedelsbarometer, en viktig rapport för alla som behöver förstå hur konsumenterna tänker kring mat och kosthållning. Den tar upp aktuella fenomen, trender och intressanta områden inom livsmedelssektorn.
Det här är det fjärde inlägget i raden som kommer beskriva riksdagspartiernas väljarprofiler utifrån de politiska undersökningar som Novus gör på regelbunden basis. Vi kommer kolla på hur respektive partis sympatisörer ser ut, vilka deras viktigaste frågor är och vilka frågor som sympatisörerna tycker att partiet är bäst på. Efter att ha beskrivit sympatisörerna till Sverigedemokraterna (Läs här), Moderaterna (Läs här) och Socialdemokraterna (Läs här) i tidigare inlägg står nu Vänsterpartiet näst på tur. Om det hade varit val idag hur stort väljarstöd hade Vänsterpartiet fått då? Vänsterpartiet hade den 29 juni 2021 ett signifikant högre väljarstöd än i valet 2018. I Novus/SVT:s väljarbarometer från juni får Vänsterpartiet ett stöd på 11,2 procent vilket är 3,2 procentenheter högre än valresultatet i september 2018. Vänsterpartiet har under den senaste mandatperioden ökat i väljarstöd jämfört med valet 2018, även om de legat relativt stabilt mellan 9-11% under hela mandatperioden. 11,2 procent i väljarbarometern i juni är dock det högsta stödet som uppmätts för Vänsterpartiet sedan Novus började undersöka väljarstödet 2006. Det här stödet från väljarna är troligen en konsekvens av misstroendeomröstning mot regeringen och statsminister Stefan Löfven, vilket verkar ha gynnat Vänsterpartiet – åtminstone på kort sikt. Om det skulle vara val idag innebär det att Vänsterpartiet skulle vara det fjärde största partiet i Sveriges riksdag efter Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Diagram 1. Väljarstöd från 29 juni 2021 jämfört med valresultat från 2018. Var har Vänsterpartiet starkast respektive svagast stöd? Det är tre demografiska grupper som sticker ut mest när det kommer till högt väljarstöd för Vänsterpartiet. Studerande (20,8%), unga personer 18-29 år (18,1%) och arbetare (17,6%). Om 18-29 åringarna fick bestämma skulle Vänsterpartiet vara tredje största parti efter Moderaterna (27,1%) och Sverigedemokraterna (19,4%). De åtnjuter också relativt stort stöd bland kvinnor (14,9%) och bland boende i storstäderna - Stockholm, Göteborg och Malmö (14,9%). Bland de grupper som Vänsterpartiet har ett svagare stöd återfinns personer med endast grundskoleutbildning (5,9%) pensionärer (5,7%) och de över 65 år (6,8%). Även bland personer i åldern 50-64 år (7,2%) och bland män (7,5%) är stödet svagt. Vi ser att män generellt röstar mer högerut än vad kvinnor gör (tillsammans får de före detta allianspartierna + Sverigedemokraterna totalt 66,8% bland män). Diagram 2. Visar vilka undergrupper som Vänsterpartiet har ett starkt respektive svagt stöd hos idag. Vilka frågor är viktigast för Vänsterpartiets sympatisörer? Viktigaste frågorna för Vänsterpartiet är miljö/klimat, sjukvården och skola och utbildning – nära eller över 60 procent av V-sympatisörerna uppger detta. Sex av tio av V-sympatisörers viktigaste frågor återfinns också bland allmänheten, om än i annan ordning. De fyra sakfrågor som är unika för Vänsterpartiet är Socialförsäkringarna, fördelningspolitiken, privatiseringar samt boende, vilka återfinns på plats 7-10 i den ordningen. Lag och ordningen som är allmänhetens näst viktigaste fråga återfinns inte alls bland Vänsterpartiets topp tio viktigaste frågor, utan är relativt långt ner på plats 16 i rangordningen. Även äldreomsorg, pensioner och landets ekonomi som återfinns på allmänhetens lista över viktigaste frågor är inte med på Vänsterpartiets topp tio lista. Diagram 3. Topp tio viktigaste frågorna för Vänsterpartiets sympatisörer jämfört med allmänheten, av totalt 26 politiska frågor. Vilket förtroende har partiledaren Nooshi Dadgostar? Nästan nio av tio av V-sympatisörerna har ett mycket eller ganska stort förtroende för Nooshi Dadgostar, 88 procent. Bland allmänheten är det dock betydligt lägre, 19 procent uppger att de har förtroende för Dadgostar. Av alla partiledare så ligger Nooshi Dadgostar på en sjätteplats, endast före Per Bolund (MP), Märta Stenevi (MP) och Nyamko Sabuni (L). I Novus förtroendeundersökning i juni ökade Nooshi Dadgostars förtroende signifikant från 14 till 19 procent, jämfört med i mars. Dadgostars förtroende har dessutom nästan fördubblats sedan Novus första undersökning efter att Dadgostar tillträtt som partiledare i december 2020. Dagostars förtroende beror delvis på att förtroendet från V:s sympatisörer har ökat, men avgörande är särskilt att M, KD och SD:s sympatisörer fått ett tydligt ökat förtroendet för henne med anledning av misstroendeförklaringen till Stefan Löfven, samtidigt har Dadgostar tappat i förtroende bland en del av de partier som de tidigare släppt fram genom januariavtalet - bland S, C och L sympatisörer. Även om Dadgostar åtnjuter ett stort stöd bland sina egna väljare så är det en bit kvar till Jonas Sjöstedts förtroendesiffror som han åtnjöt innan han avgick. September 2020, sista undersökningen innan Dadgostar tillträdde som partiledare, svarade 97% av V-sympatisörer att de hade mycket eller ganska stort förtroende för den avgående partiledaren Sjöstedt. Han låg även högt bland de partiledare som allmänheten hade störst förtroende för. Diagram 4. Visar andelen som svarat att de har förtroende för Nooshi Dadgostar på en femgradigskala (Juni 2021). Vilka andra partiledare har V-sympatisörer förtroende för? Utöver deras egen partiledare har V-sympatisörer högst förtroende för Stefan Löfven (S) följt av miljöpartiets språkrör Per Bolund (MP) och Märta Stenevi (MP). I botten finner vi Nyamko Sabuni (L), Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) – alla tre har ett förtroende på under 5 procent. Annie Lööf (C) har ett förtroende på 17% av V-sympatisörerna och sticker ut som den enda partiledaren från tidigare Alliansen som ändå uppmäter förtroende. I början av mandatperioden, innan januariavtalets slöts låg V-sympatisörerna förtroende för Annie Lööf på runt 12-13 procent i jämförelse. Förtroende för följande partiledare bland V-sympatisörer Diagram 5. Andelen bland M-sympatisörer som svarat att de har mycket eller ganska högt förtroende för ovanstående partiledare, på en femgradigskala. Emil Lundin Research Assistant Om undersökningarna i inlägget: För väljarbarometern har Novus sökt 4816 personer. Av dessa har 2408 personer svarat per telefon, SMS och post under tiden 21-27 juni 2021. Deltagarfrekvensen var 50%. Andelen osäkra väljare 4,1 procent. Undersökningen om viktigaste fråga genomförd 27 maj – 2 juni 2021 i åldersgruppen 18–79 år i Novus Sverigepanel som är en riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel. 1000 personer har svarat på undersökningen av 1852 tillfrågade. Deltagarfrekvensen var därmed 54 procent. Undersökningen om förtroende för partiledare genomfördes i Novus Sverigepanel med 1022 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 - 79 år den 17 – 22 juni 2021. Av 1858 tillfrågade svarade 1022 personer, vilket innebär att deltagarfrekvensen var 55 procent. Vid osäkerhet för hur en siffra ska tolkas, var vänlig kontakta Novus.
Det här är det tredje inlägget i raden som kommer beskriva riksdagspartiernas väljarprofiler utifrån de politiska undersökningar som Novus gör på regelbunden basis. Vi kommer kolla på hur respektive partis sympatisörer ser ut, vilka deras viktigaste frågor är och vilka frågor som sympatisörerna tycker att partiet är bäst på. Efter att ha beskrivit sympatisörerna till Moderaterna (Läs här) och Socialdemokraterna (Läs här) i tidigare inlägg står nu Sverigedemokraterna näst på tur. Om det hade varit val idag hur stort väljarstöd hade Sverigedemokraterna fått då? Sverigedemokraterna har idag ett signifikant högre väljarstöd än valresultatet från 2018. I Novus/SVT:s väljarbarometer från 29 juni får Sverigedemokraterna ett väljarstöd på 21,4 procent, vilket är 3,9 procentenheter högre än valresultatet från september 2018. Sverigedemokraterna är idag det parti som ökat mest i opinionen. Diagram 1. Väljarstöd från 29 juni 2021 jämfört med valresultat från 2018. Sverigedemokraternas stöd har pendlat upp och ned i opinionen sedan valet 2018. Väljarstödet har dock i nästan samtliga opinionsundersökningar legat över valresultatet, enbart vid ett tillfälle har de haft ett opinionsstöd som varit lägre än valresultat, vilket var i juni 2019 då de hade 16,7 procent i stöd. Under första delen av mandatperioden, fram till vintern 2019, tävlade Sverigedemokraterna mot Moderaterna om att vara det största oppositionspartiet till Socialdemokraterna. I takt med att diskussionen om brottsligheten och oron för samhällsutvecklingen tilltog under vinterhalvåret 2019/2020 ökade också stödet för Sverigedemokraterna. I SVT/Novus väljarbarometer från december 2019 var Sverigedemokraterna det största partiet för första gången någonsin i en Novus undersökning med 24,0 procent i stöd, något som upprepades även i februari 2020 då de hade 23,9 procent i väljarstöd. Sverigedemokraterna var under den perioden det tydligt näst största parti och tävlade i stället mot Socialdemokraterna om att vara det största partiet i väljaropinionen. När coronapandemin kom till Sverige under våren 2020 började stödet för Sverigedemokraterna att minska och återgå till den nivån de hade i början av mandatperioden. I SVT/Novus väljarbarometer från 29 juni som genomförts efter misstroendeomröstningen ökar Sverigedemokraterna signifikant med 2,2 procentenheter och vänder uppåt kraftigt för första gången sedan coronapandemins utbrott. För väljarna börjar även frågan om sjukvården att minska signifikant i viktighet, vilket gör att frågorna om lag och ordning och invandring/integration som ligger på en andra respektive tredjeplats blir relativt viktigare, vilka är frågor som Sverigedemokraterna har högt förtroende i. Var har Sverigedemokraterna starkast respektive svagast stöd? Sverigedemokraternas stöd är som starkast bland män oberoende av ålder, men med ett något högre stöd bland män i åldern 50–64 år (35,9%). Det är nära tre gånger så många män som kvinnor som sympatiserar med Sverigedemokraterna och det finns inget annat parti som har en så stor skillnad i fördelningen mellan könen. Bland kvinnorna är det i huvudsak de äldre, över 50 år, som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna har även ett signifikant starkt stöd bland de i åldern 50–64 år, hos de med en lägre utbildningsnivå, pensionärer och bland de som bor i mindre städer eller landsbygd dvs. det som vi kallar för övriga landet i diagrammet nedan. Särskilt starkt är också stödet i Sydsverige (29,3%). I flera undergrupper har Sverigedemokraterna ett svagare stöd. Förutom hos kvinnor, så är Sverigedemokraterna även svaga bland universitetsutbildade, egen företagare och bland de som bor i storstäderna - Stockholm, Göteborg och Malmö. SD-Sympatisörer idag Diagram 2. Väljarstöd för Sverigedemokraterna i respektive undergrupp. Vilka frågor är viktigast för Sverigedemokraternas sympatisörer? De viktigaste politiska frågorna för Sverigedemokraternas sympatisörer är invandring och integration, lag och ordning och sjukvården. Mer än hälften av SD-sympatisörerna anser att dessa tre frågorna är de allra viktigaste och de två förstnämnda frågorna tycker SD-sympatisörer i signifikant högre grad är viktigare än vad allmänheten gör. SD-sympatisörer tycker även frågan om pensioner och försvaret är signifikant viktigare. I motsats tycker man frågan om skola och utbildning är viktig i lägre grad. Om vi jämför de topp tio viktigaste frågorna mellan SD-sympatisörerna och allmänheten återfinns åtta av tio frågor i båda listorna. De två frågor som skiljer sig åt är frågorna om försvaret och skatter som tar sig in på SD-sympatisörernas topp-tio-lista. Allmänheten har i stället frågorna om miljö/klimat och jämställdhet med i sin lista. Diagram 3. Topp tio viktigaste frågorna för Sverigedemokraternas sympatisörer jämfört med allmänheten, av totalt 26 politiska frågor. Vilket förtroende har partiledaren Jimmie Åkesson? Drygt nio av tio SD-sympatisörer, 93 procent, svarar att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för Jimmie Åkesson. Åkesson är en av de partiledare som har allra högst förtroende bland sina egna sympatisörer. enbart Annie Lööf (96%) och Ebba Bush (94%) har högre förtroende i Novus förtroendeundersökning från juni. Bland allmänheten är det 29 procent som svarar att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för Åkesson, medan 57 procent svarar att de har mycket eller ganska litet förtroende. Jimmie Åkesson är den partiledare, efter Nyamko Sabuni (66%), som störst andel bland allmänheten svarar att de har ett litet förtroende för. Diagram 4. Visar andelen som svarat att de har förtroende för Jimmie Åkesson på en femgradigskala. Vilka andra partiledare har SD-sympatisörer förtroende för? Högst förtroende bland SD-sympatisörer åtnjuter Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD), som båda har ett lika stort förtroende bland SD-sympatisörerna - 52 procent. På en tredje- respektive fjärdeplats hamnar Nooshi Dadgostar (V) och Nyamko Sabuni (L). Lägst förtroende har å andra sidan Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund, följt av Annie Lööf (C’) och Stefan Löfven (S). Att drygt en av tio SD-sympatisörer uttrycker att de har förtroende för Nooshi Dadgostar är en konsekvens av misstroendeomröstning mot Stefan Löfven i juni månad, i föregående undersökning från mars var det 2 procent som uttryckte att de hade ett förtroende för Dadgostar. Förtroende för följande partiledare bland SD-sympatisörer Diagram 5. Andelen bland M-sympatisörer som svarat att de har mycket eller ganska högt förtroende för ovanstående partiledare, på en femgradigskala. Katarina Hajdu Research Executive Om undersökningarna i inlägget: För väljarbarometern har Novus sökt 4816 personer. Av dessa har 2408 personer svarat per telefon, SMS och post under tiden 21-27 juni 2021. Deltagarfrekvensen var 50%. Andelen osäkra väljare 4,1 procent. Undersökningen om viktigaste fråga genomförd 27 maj – 2 juni 2021 i åldersgruppen 18–79 år i Novus Sverigepanel som är en riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel. 1000 personer har svarat på undersökningen av 1852 tillfrågade. Deltagarfrekvensen var därmed 54 procent. Undersökningen om förtroende för partiledare genomfördes i Novus Sverigepanel med 1022 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 - 79 år den 17 – 22 juni 2021. Av 1858 tillfrågade svarade 1022 personer, vilket innebär att deltagarfrekvensen var 55 procent. Vid osäkerhet för hur en siffra ska tolkas, var vänlig kontakta Novus.
Regeringskrisen som pågår nu förvånar mig stort. Mindes man inte hur jobbigt det var innan? Hade man glömt bort vad alternativen var? Att Januariavtalet var en kompromiss visste väl alla? Men Vänsterpartiet ställde plötsligt ett ultimatum om den politiska fråga som är en del av plats 13 av väljarnas viktigaste politiska frågor. Man hade innan dess också släppt igenom något som borde vara ännu närmare ett vänsterhjärta. En moderniserad LAS. Dadgostar sänkte regeringen men vill fortfarande ha Löfven som statsminister. Ulla Andersson sa sedan att V var beredd att släppa skattepolitiken som borde vara detta partis största hjärtefråga för att C skulle samarbeta. Är inte det en större fråga än den som startade allt detta? Betyder det att man insåg vad man dragit igång? Att ett extra val för Vänsterpartiet ökar risken för en stark högervridning? Något man genom att stödja Januariavtalet faktiskt höll borta? Kan det vara det som stått på pappret som Sjöstedt hade? ”Glöm inte att Januariavtalet håller högern borta”. Ett ultimatum som ledde till en regeringskris och i skrivande stund hoppas Kristersson att han skall kunna bilda regering utan en majoritet mot sig. Men mandaten talar emot detta. Även om det går igenom med lite tur, är det ett svagt stöd för att bli statsminister och för att få igenom en budget. Det krävs nog inte mycket för att andra skall använda samma öppning som Vänsterpartiet nyttjade. Löfvens stöd efter att L lämnat januariavtalet är nästan lika svagt. Bara ett mandat mer än Kristersson ser ut att få som det låter nu. Blocken är cementerade och makten är vad det handlar om. Sakpolitiken kommer i andra hand. Just fixeringen vid vänster eller höger som cementerat denna blockpolitik. En vänster höger retorik som egentligen inte håller ihop när man tittar på politiska sakfrågor. Sakpolitiskt borde till exempel en S, M och C regering ganska lätt kunna få ihop en budget. Den skulle få en stark ställning i riksdagen. Vad de vill med landet i stort är väldigt lika. Men partistrategiskt avfärdas detta som helt omöjligt. Vem skulle då bli statsminister? Vem skulle anses vara förlorare? M, S eller C? Hur skulle det då gå i nästa val? Kommer SD bli ännu starkare? Man glömmer i handling bort att väljarna ofta prioriterar sakfrågor. Men partierna glömmer snarare bort sakfrågor för att prioritera partiet. V:s exempel ovan är bara ett exempel. Den välvillige säger att det handlar om kompromisser. Men det är kompromisser baserat på primärt partipolitiska prioriteringar, där absolut inte vill bjuda motståndaren på politiska poänger. Man glömmer att om man gjort ett bra jobb och faktiskt förvaltat landet och tagit ansvar utöver partistrategin. Alltså fokuserat på det man blev framröstad att göra så hade väljarnas förtroende ökat och med det även stödet. Valet är inte en blancocheck från väljarna till partierna. Det är ett förtroende man måste förvalta under hela mandatperioden. Den historiskt höga väljarrörligheten är en direkt effekt av minskat förtroende för politiken. Men också för att väljare prioriterar sakfrågor före partier. Man glömmer också bort att det är riksdagen som är det beslutande organen. Demokratin utgår från samarbete och att förvalta landet åt oss väljare. När vi andra har fullt upp med att leva vårt liv och vi finansierar vårt gemensamma samhälle via skattsedeln. Men det låter ofta felaktigt tvärtom: Att folket arbetar för politiken. Hur kom vi hit? Det talas om politikerförakt, och det finns minsann stöd för det på många sätt. Förtroendet för partiernas företrädare är mycket lågt och extremt polariserat. Det har Novus undersökningar visat ända sedan Reinfeldt avgick. Han var nämligen en statsminister som även oppositionens sympatisörer hade förtroende för. Även om de inte sympatiserade med honom. Nu likställs förtroende med sympati. Andra partiers företrädare är verkligen inget man kan ha förtroende för nu för tiden. En starkt bidragande orsak till detta är att man nu fastnat i valrörelsen. Kampanjer fokuserar mer på att sänka förtroendet för politiska motståndaren än att höja det för sin egen kandidat. Detta har man lärt sig från USA, och handlar om att det går mycket fortare att sänka förtroendet än att höja det. Men man utgår från ett parlamentariskt nollsummespel och man ökar klyftorna mellan partierna. Men offret för detta kortsiktiga tänk är stödet för ett demokratiskt samhälle. Och den som kastar smuts brukar själv bli rätt smutsig. Så det påverkar alla politikers förtroende negativt. Orsaken till sjunkande förtroende för politiker är för man faktiskt börjar förakta väljarna, de är bara ett verktyg för att få makten. Glömmer bort vem som är chef över vem. Glömmer bort att man skall locka väljare, vinna deras förtroende, inte jaga dom. Det är inte bara partiernas fel. Medias här och nu mentalitet och fokus på konflikter och känslor drar in politiken i detta också. Men mer om detta någon annan gång. Nu är det faktiskt upp till både politik och media att komma ihåg vem man finns till för. Oaktat hur det går nu i denna regeringskris så har man ett större ansvar. Landet kommer behöva ledas på folkets mandat så länge vi har ett demokratiskt samhälle. Det är verkligen ingen vidare sätt att fira 100 års jubileum för demokratin i Sverige. Alla inblandade borde kunna bättre. Men vad ni än gör, skyll inte på väljarna. De gör sitt. Röstar, betalar skatt, följer lagar. Torbjörn Sjöström VD Novus
Novus/SVT väljarbarometer 29 juni som enbart har genomförts efter misstroendeomröstningen innehållet tre signifikanta förändringar jämfört med föregående publicerad väljarbarometer. Sverigedemokraterna ökar med 2,2 procentenheter. Vänsterpartiet ökar med 1,6 procentenheter och Centerpartiet tappar 1,5 procentenheter. Vänsterpartiet når också det högsta stödet någonsin i Novus väljarbarometer. [infogram id="vb-tids-29-juni-2021-1h7k230dq891v2x" prefix="cDo"] [infogram id="vb-tabell-29-juni-2021-1h7z2l8wmzk9x6o" prefix="9xp"] Novus har för den här undersökningen sökt 4816 personer. Av dessa har 2408 personer svarat per telefon, SMS och post under tiden 21-27 juni 2021. Deltagarfrekvensen var 50%. Andelen osäkra väljare 4,1 procent. Kommentar Eftersom Novus/SVT följer väljaropinionen nästan alla veckor under året kan vi som nu fokusera på tiden EFTER misstroendeomröstningen. En händelse stor nog att motivera en kortare fältperiod som vi normalt annars endast har under en valrörelse. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vinner båda på att skapa en regeringskris. Att Sverigedemokraterna vinner på att hamna i centrum för en regeringskris är inget ovanligt. Deras väljare vill att det sker en radikal förändring och SD är det enda parti nu som varken aktivt eller passivt varit del av ett regeringsunderlag. SD ökar kraftigt i stöd efter misstroendeomröstningen. SD:s sympatisörer är också de som helst vill ha ett extra val. Vänsterpartiets uppgång är kanske inte lika uppenbar eftersom de vill ha en Löfven regering, men de vinner väljare från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. V:s uppgång började redan innan misstroendeomröstningen. Samtidigt pekar V:s agerande på den tidigare olösbara ekvationen att ha Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i samma regeringsunderlag utan att någon får stryka på foten ideologiskt eller sakfrågemässigt. Även om Novus/SVT i söndags kunde visa att C sympatisörer hellre ser en S regering med stöd av V så betyder det inte att man vill ge V en starkare position än de haft nu. Det betyder att man föredrar januariavtalet före ett där Moderaterna tar stöd av Sverigedemokraterna för att bilda en regering. Centerpartiet fick ju faktiskt igenom många viktiga punkter i Januariavtalet och därför är det väntat att de flesta som skulle rösta på C om det vore val idag därför föredrar detta. Avståndstagandet från SD var ett viktigt argument i regeringsbildningen. Det är också viktigt att komma ihåg att sympatisörer inte är detsamma som partiaktiva för att förstå väljarnas resonemang. Även att väljarrörligheten är mycket större nu än vi någonsin varit vana vid att se tidigare. Att Centerpartiet tappar när de nu i rapporteringen ansetts sitta på nyckeln till lösning är därför inte jätteförvånande. Diskussionen har handlat om att C skall närma sig antingen V eller SD. Även om jag själv har lite svårt att förstå varför C skulle suttit på nyckeln till lösning när ju L på måndagen direkt efter att regeringen fallit sagt att Januariavtalet var över. Underlaget för en regering och framför allt en budget blir mycket tunn om L går emot den samtidigt som V signalerat att de inte längre accepterar att passivt stödja januariavtalet. Å andra sidan trodde jag att detta skulle leda till ett extra val. En påminnelse om att man inte skall försöka förutsäga framtiden utan fokusera på att förhålla sig till nutiden. Novus/SVT väljarbarometer visar hur väljarna skulle rösta om det var val idag, i detta fall efter en historisk misstroendeomröstning. Väljarbarometern visar förutom ovannämnda statistiskt säkerställda förändringar också att MP återigen trillar under 4 % spärren för första gången sedan november 2020 (då de hade 3,9 %) Liberalerna är extremt långt under 4 % spärren, trots en liten uppgång efter förra månadens bottennotering på 2,3. L har nu varit under 4 % spärren konstant i två års tid (4,1 i juni 2019). Även om de var och nosade på gränsen med 3,9 i februari 2020. L har alltså inte vunnit väljare på att deklarera att Januariavtalet var över och därmed säkerställa att det skulle bli antingen talmansrunda eller extra val. Lite om väljarflödena sedan föregående undersökning: V tar väljare från S och MP SD tar från M, S och L C tappar förstagångsväljare och till L och S Men utöver att titta på tiden efter misstroendeomröstningen har vi också tittat på förändringen mellan veckorna innan misstroendeomröstningen och veckan efter. Jämför vi perioden 7-20 juni med 21-27 juni ser vi att KD tappat signifikant på misstroendeomröstningen och att SD vunnit signifikant. Vänsterpartiets uppgång påbörjades redan innan misstroendeomröstningen. När de hamnade i centrum och fick fokusera på sin sakfråga vann de alltså väljare. De partier som syns mest brukar påverkas mest i väljaropinionen. Det gäller även för SD:s då alla partier nästan konstant verkar förhålla sig till SD ibland till synes mer än till sakpolitiska frågor. Det parti andra förhåller sig till får på så sätt automatiskt makt. Det omvända gäller också för M som hamnat i skymundan och som innan omröstningen tappade väljare, men som de sedan vann tillbaka lite efter misstroendeomröstningen. Misstroendeomröstningen ledde också till att en uppgång för S veckorna innan vändes ned till ett tapp. Eller kort sammanfattning som Novus/SVT väljarbarometer visar: Den solklara vinnaren på misstroendeomröstningen är Sverigedemokraterna. Vänsterpartiets uppgång var begynnande innan men förstärktes och når en historisk toppnotering. Kristdemokraterna tappade också signifikant på omröstningen jämfört med veckorna innan. Torbjörn Sjöström VD Novus
Med anledning av nyhetsrapporteringen av oidentifierade flygande föremål som upprepade gånger identifierats av USA:s militär och den utredning som USA:s kongress startat kring det ville vi se om svenskarna sett rapporteringen och vad man tror om det. [infogram id="202106-ufo-om-de-finns-utomjordingar-1hzj4o3j1rkm34p" prefix="CM4"] 22 % av svenskarna tror det kommit utomjordingar till jorden. Signifikant fler män tror det än kvinnor. SD sympatisörer tror det signifikant mer än andra partisympatisörer. Men det handlar nog inte om partisympati utan för att det är dubbelt så många män jämfört med kvinnor som sympatiserar med SD och för att SD är starkare i glesbygden. Signifikant fler i Småland och glesbygden tror på utomjordingar. [infogram id="202106-ufo-sett-rapporteringen-1h7z2l8wpdd3x6o" prefix="Wyz"] 43 % har sett nyhetsrapporteringen om detta. [infogram id="202106-ufo-kansla-1hxr4zxmdonkq6y" prefix="RON"] Bland de som sett rapporteringen väcks det främst nyfikenhet (59%) samt var tredje (32%) blir ointresserade. 1 % blir rädda. [infogram id="202106-ufo-vad-vara-1h8n6m308jv3j4x" prefix="I0v"] 22 % tror det är utomjordingar. Alla andra tror det är ljusfenomen, optisk synvilla eller okänd teknik från tex militären. I rapporten finns mer information, tex uppdelning på geografi och partisympati. Ladda ned hela UFO rapporten här: Rapport Novus ufo 20210623 Kommentar: Visst är det lite spännande, inte så mycket skrämmande men framförallt är det väl irriterande att har man sett filmerna från amerikanska militären så är begriper man inte hur det inte kan finnas bättre bilder. Vi kan se en liten prick på jorden från rymden med våra satelliter. Vi kan se i mörker, vi har radar som kan följa flyg. Det är tydligen hundratals observationer. Det är också obegripligt att man inte verkar reagerat, utan dessa som väl måste anses så trovärdiga observationer man kan ha har i stort ignorerats. Men iofs vad säger man om man kommer hem och säger att man sett en UFO, eller en suddig prick som flög snabbare än jaktplanet man själv hade... Ja ja, lite kul ändå att undersöka svenskarnas syn på detta tycker jag. Planen var att släppa detta i helgen, men det blev liksom lite politisk turbulens så fick fullt upp med annat och vänta några dagar med detta. Men jag ville ha ut denna undersökning innan rapporten kommer från amerikanska kongressen. Även om den rapporten kanske bara säger att man inte vet vad det är för något. För det är väl det troligaste. Hade man vetat vad det är hade det varit publikt eller kanske ännu troligare hemligstämplat? Torbjörn Sjöström VD Novus
Novus genomförde på uppdrag av SVT en snabbundersökning om synen på misstroendeomröstningen och ett ev extra val. Den publicerades av SVT på fredagen den 18 juni kl 17:30 Här kommer ett par grafer med korta kommentarer på hur partiernas sympatisörer såg på ett extra val. [infogram id="ratt-fel-extraval-1h8n6m3038gpz4x" prefix="4y7"] Var tredje väljare anser att det är bra med ett extra val. I princip inga S sympatisörer tycker att det är bra. Bland Vänster partiet sympatisörer är det 20 % för och 47 % mot. Stödet för ett extra val är starkast bland SDs sympatisörer. Där 68 % är för och 21 % är emot. Bland moderaterna är det en svag övervikt mot, 47 % och 37 % för. KD har så få sympatisörer så de kan inte särredovisas. Inte heller L, C och MP. Vi frågade också om synen på misstroendeomröstningen [infogram id="ratt-fel-emisstroende-1h7z2l8w8v83x6o" prefix="JCZ"] Misstroendeomröstningen som är sker idag har störst stöd bland SDs sympatisörer. 77 % anser att det är rätt. Därefter kommer V med 64 % och M på 54 % Kort kommentar: Var är min tolkning av detta? Vi ser att stödet för misstroendeomröstningen är svagt för bland de partier som sagt att de kommer att rösta rött idag. Att man är missnöjd med regeringen är väl ingen hemlighet och de som sympatiserar med dessa partier nu vill så klart ha en annan regering. Men om vi tittar på den kanske mest sannolika utgången av en misstroendeomröstning så som det parlamentariska läget ser ut idag. Alltså att det blir ett extra val så är viljan mycket lägre. Det är mitt i sommaren, det är en pandemi, det är precis när tider för valrörelsen skulle starta igång för det ordinarie valet, frågan som skapade detta berör extremt få, och stödet för sakfrågan är inte orsaken till misstroendet och vad som kanske leder till ett extra val. Polariseringen i politiken är enorm och den stora osämjan är det som fokuseras på i mediebevakningen, något som i sin tur skapar väljarnas bild av politiken. Men det betyder inte att väljarna ser fram emot ett extra val. Som det ser ut nu tror jag att S och C skulle bli de största vinnarna på ett extra val. När väljarna inte vill ha extra val så gynnas sannolikt de som försökte undvika det. Stödet för extra val är inte stort bland väljarna. Det är som sagt bara SD som har en majoritet som vill att det skall bli ett extra val. V har mest att förlora. Självklart kommer SD att vinna på ett val som är baserat på en vilja att bara sänka regeringen. De är ett motparti där drivkraften är att dra i nödbromsen för att man anser att allt går åt pipan. Lösningarna får komma sen. Men hur utfallet i ett extra val kommer att landa vet ingen. Det går inte att förutse framtiden, men det går utmärkt att följa utvecklingen via Novus undersökningar. Jag personligen ser att vi kommer att få oväntat mycket att göra helt enkelt Torbjörn Sjöström VD Novus
Vår kunskap om människan hjälper företag, myndigheter och organisationer att göra svåra beslut enklare att fatta. Vi ger svar på vad er målgrupp tycker, varför de tycker så, och hur ni kan agera.
Novus levererar kunskap åt företag och organisationer inom alla sektorer över hela världen.
