Intellektuell dränering (om offentliga upphandlingar)

Intellektuell dränering

Detta kunde handla om debatten i det offentliga rummet, internationell politik eller mycket man ser i massmedia. Men just i detta fall är det den dränering som sker i undersökningsbranschen bland de som jobbar främst med offentliga upphandlingar. Ni kanske sett att jag bloggat om att vinnande bud på offentliga upphandlingar var 250 kr/h för en seniorkonsult. Först var det arbetsmiljöverket skrev om det här Arbetsmiljöverket köper in undersökningskonsulter för 245 kr timmen? Billigare än en städare?

Häromdagen var det Region Skånes tur. Samma pris för samma tjänst och vinnande bud från Institutet för kvalitetsindikatorer var 250 kr för en seniorkonsult. (ok diffade 5 kronor mellan exemplen).

För att förtydliga en seniorkonsult är inte en pensionerad konsult som hoppar in utan en konsult som är mer senior i erfarenhet och kunskap jämfört med en vanlig konsult.

Visst vem som vinner baseras på flera kriterier. MEN pris är en avgörande faktor i offentliga upphandlingar. Timpris för en tjänst säger mycket om den som erbjuder den.

Vad får man för 250 kr? Inte mycket här i världen. Ett par menyer och lite kaffe på en hamburgerrestaurang. Tid att tillaga hamburgaren några minuter, säg 10 för att räkna snällt, råvarukostnad några kronor. Timpriset på en hamburgare kanske ligger på minst ca 600 kr, mångdubbelt en seniorkonsult i det offentliga Sveriges undersökningsköp.

I andra änden förfasas man över absurda beslut av myndigheter och offentliga institutioner. Konstiga nedläggningar, felaktiga satsningar. Nästan konstiga beslut där det känns som medborgaren är helt utanför ekvationen.

Ändå handlas det upp undersökningar för enorma summor. man undersöker vad medborgaren tycker och tänker. Men vad får man ut när priserna är så absurt låga för kvalificerade tjänster? När timpriset för de seniora rollerna är lägre än för en som steker hamburgare på en snabbmatskedja?

En undersökning är en metod eller en process för att få kunskap.

En seniorkonsult kräver lång yrkeserfarenhet och kunskap som kostar stora summor. Något som skall synas i lönen och i timpriset. Är timpriset lågt finns inte pengarna till lönen heller.

Om man inte tar betalt för kunskapen från leverantören kan inte kunden få den erfarenhet som krävs för att få verklig kunskap genom undersökningarna. Man får oftast bara en datainsamling.

Data är inte kunskap. Data är, om det är tillförlitlig, relevant fakta som kan användas i sitt kunskapsbyggande.

Men data som sådant säger inget. Att det är 12°c ute är pålitlig data för mig på morgonen som ger min kunskap kring hur jag skall klä mig.

Men det är helt irrelevant i nästan alla andra sammanhang.

Även här krävs kunskap och erfarenhet, inte bara för att ta fram tillförlitlig fakta utan lika viktigt relevant fakta. Annars kan man aldrig få någon kunskap av datan.

Tycker de som köper kvalificerade tjänster för 250 kr/timmen att det är en seriös värdering för den kunskap som krävs för att ta fram relevant data och värdefull kunskap? Man får vad man betalar för. Eller hur? Här pratar vi om arbete som skall genomföras av en kvalificerad tjänst. En senior tjänst som förväntas genomföra det effektivt och professionellt, men till ett oprofessionellt pris.

Att våra konkurrenter prisdumpar tolkar jag som att de inte värderar den kompetens som krävs för kunden. De drar ned prisbilden och de värderar inte den kunskap som behövs.

Att de som köper undersökningar väljer aktörer som sätter helt uppenbart orimliga priser. Under vad man kan ta om man har rimliga löner är för mig ett mysterium.

Bryr man sig inte vad man får? Eller förstår man inte att en undersökning är för att få kunskap inte billigast siffror (oavsett relevans eller tillförlitlighet)?

Jag skulle inte lita på någon som kommer med uppenbart orimliga priser i en offert. Jag vill ha valuta för pengarna, men valuta är inte lägsta pris utan värde för det man betalar. Syftet är inte att göra av med pengar utan att få något för dom ju.

Här kommer vi till den intellektuella dräneringen.

Värderar man inte kompetens och kunskap dränerar man branschen från den kunskap som är helt avgörande för att leverera det kunden EGENTLIGEN behöver.

Jag värderar kunskap och vi tvingas ibland sänka priserna mer än vi vill konkurrensen kan göra det så klart. Man skall vara prisvärd. Men det innebär att man sänker sina marginaler tillfälligt, inte att man ger orimligt låga priser. Man kan inte lägga sig långt under kostnaden att producera tjänsten.

Det som är mest värt på Novus är kompetensen vi som jobbar har. Utan den bidrar vi inte till kunskapsbyggande hos våra kunder.

Hur kan de som köper undersökningar för enorma belopp om året för våra skattepengar inte begripa detta?

Detta leder i sin tur till det offentliga som tar felaktiga beslut pga felaktig information. Vilket tyvärr är en av förklaringarna till varför pengarna inte räcker till i det offentliga. En felaktig satsning är ofta mycket dyrare än det man snålade in på kunskapsinhämtningen.

Felaktiga beslut fattas baserat på felaktig information för man inte har värderat kunskap hos de som skall leverera kunskap.

Har man inte råd att köpa kompetens är det bättre att inte handla alls. För 250 kr/h kan ingen hållbart leverera kompetens och erfarenhet.

Tror ni inte att det har stor påverkan på Sverige? Minns ni när SCB köpte in för billiga undersökningar?  Det gjorde att Sveriges BNP blev fel. Det bar bara en undersökning från en för billig aktör, som inte kunde leverera till de priser de sagt sig kunna. För de hade satt för lågt pris. Detta är ett litet exempel. Det var inte ens kvalificerade tjänster SCB köpte in utan bara databehandling. Förresten den timkostnaden var högre på enbart telefonintervjuer, trots att den var för låg, än vad man med öppna ögon offererar seniorkonsulter för här. Men den snålheten kostade miljarder. Fel i BNP slår på hela Sveriges ekonomi. Tanken svindlar.

Men detta sker överallt, det sker med öppna ögon och det sker systematiskt, problemet är att man inte betalar vad det faktiskt kostar för att få det utfört som det bör utföras.

Kunskapsvärldens exempel på fuskbygge. Men köparen MÅSTE veta att det är orimligt att få det så billigt.  Det är otroligt lätt att göra en rimlighetskoll på 250 kr/h och de som ger det priset kan inte vara seriösa i sin prissättning. Det är långt under ens självkostnadspris .

Definitionen av dumsnålhet måste väl vara att snåla på kunskap?

Jag värderar definitivt kunskap vi på Novus tar inte underpriser eller lockpriser, på det som krävs mest när man vill köpa kunskap:

Kompetens och kunskap hos de som utför jobbet. Det kostar pengar och det är värt pengar!

Kanske skall tillägga att det är också konstigt att priserna är lägre och lägre och timmarna blir billigare och billigare men kostnaden för upphandlingar minskar inte. Tvärtom verkar de öka om jag minns rätt. Men att vinna upphandlingar som går på pris går ofta ut på att ”lura systemet”. Att hitta hur man får maxpoäng utan att för den delen ta betalt på det sättet sen. Det är inte seriöst, det är inte så det borde gå till. Man bygger alltså in en oärlighet i systemet från början. Sedan skall man få något som kräver absolut tillit när kriteriet för att vinna innebär att man inte är ärlig med priserna. Sånt gör mig otroligt arg. Undersökningsbranschen är en förtroendebransch. Man måste kunna lita på oss, men om det krävs att man är extremt kreativ kostnadsmässigt för att vinna för att prisnivåerna är helt absurda och uppenbart orimliga, ja ingen bra start på en lång relation som är baserad på förtroende. Så kan det inte fortsätta, om inte annat om man är rädd om samhällets skattemedel. Detta händer i nästan alla offentliga upphandlingar, inte bara i min värld. Men det innebär att vi på Novus nästan aldrig offererar när pris är avgörande. För vi vill inte sjunka så lågt att vi inte värderar vår kompetens med en prislapp som är rimligt och som inte ens täcker en bråkdel av lönen. Det som förvånar mig är att inte alla reagerar på detta. Det är bara skadligt, och många exempel har lyfts den senaste tiden SCB bara ett exempel.

Det går utmärkt att värdera upphandlingar på trovärdighet. Just det kom på att Skop vann på en uppenbart oärlig upphandling dom också, skrev om den här: Hur är det? Gick inte SKOP i konkurs? Men ansvarig för upphandlingen lät sig inte avskräckas av helt uppenbara medvetna fel i en offert utan körde på ändå. Det säger något om detta. Är det så att de som köper upp förväntar sig och vet att man ljuger men handlar ändå? Nej så kan det väl inte vara? Eller? Detta har pågått så länge jag kan minnas. Det är inget nytt men det är ett enormt problem som dränerar de offentliga finanserna på så många sätt att det måste ändras på.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.closedcontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}:
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}: