Om jag bara fick en krona för varje gång jag fått frågan, är AI ett hot? Till att börja med så saknas definition i frågan om vad både hot och AI är. Det är två diffusa begrepp med mer eller mindre subjektiva betydelser. Men om frågeställaren syftar på hot som i betydelsen att världen kommer att förändras så JA, och om du med AI åsyftar en kraftigt ökad automatisering så JA. 

Om vi med hot åsyftar en negativ förändring så ligger inte det primära hotet i att “maskinen tar över”, utan hotet är mycket närmare än så, det ligger hos dig och mig. Hos oss som människor. I en värld där subprocesser och lättja fått rot. Där kunskap och disciplin har ersatts med Powerpoints, pilatesbollar och självförverkligande. 

I en värld där vi stolt visar upp en kalender som ser ut som Tetris, är det lätt att förstå att vi känner oss behövda. Men vilket värde skapas? Om värdeskapandet är mycket litet eller inget, vad spelar det då för roll att maskinen kan skapa kulisser som påminner om mänskligt arbete? 

När maskiner kommunicerar med maskiner 

Vi är enkla som människor, och att genAI fått sådant genomslag beror mångt och mycket på att tekniken spinner vidare på de processer som vi redan känner. Låt mig ta ett exempel. Underlag för en offentlig upphandling kan idag skrivas med hjälp av en språkmodell. På andra sidan sitter leverantörerna och använder (oftast) samma språkmodell för att skriva anbud. Möjligen kan man t.om sedan tänka sig att dessa anbud analyseras med samma språkmodell. Men än troligare är det att det sitter en stackare som skall läsa all text. 

Vi automatiserar den process som vi känner. Samtidigt har vi inga problem att idag bygga andra typer av autonoma system där upphandling och anbud sker helt automatiskt, men de bygger inte på att en människa skall ens vara med i processen, snarare en mängd med API:er som talar med varandra. 

Ni har fel – de kan inte tänka 

Men så är det detta med kunskap och lättja. Att digitalisera en parkeringsautomat är ganska enkelt, men att digitalisera parkeringen kräver tankeverksamhet. Men säger du, maskinen kan ju idag tänka – nej säger jag, den kan inte tänka. Om du gräver dig ner i hur modellerna fungerar kan du se att de inte tänker på det sätt som människor gör. De bearbetar mer.  

Jag skulle vilja påstå att medans människorna samlas kring det fyrverkeri som bland annat Closed AI, å förlåt Open AI idag bjuder på sker en helt annan utveckling parallellt men långt från Linkedins nyhetsflöden. Tekniker som inte har sin grund i de processer vi känner utan i nya, med ett kraftigt fokus på autonomt värdeskapande. Utvecklingen av dessa sker inte i Python eller R, de sker först och främst på papper med penna. Där en kunskap i modellernas för och nackdelar samlas till nya flöden.  

Allt behöver inte automatiseras 

Jag vill vara väldigt tydlig nu. Jag säger inte att den som har en kalender som ser ut som Tetris och som alltid har obesvarade mejl i sin inkorg inte jobbar. De jobbar som fasen. Men AI, vad vi nu bakar in i detta “catch all”-begrepp, kommer inte att ersätta personen istället kommer hela den process som vi känner idag att ersättas. För de vi har idag är många gånger inte lämpade att automatiseras.  

Jag kan och har gjort en lösning som i realtid söker alla jobb som kommer ut på Platsbanken, det krävs inte mycket mer än att jag har en språkmodell (llama 3) som jag lagt en RAG på, och som sedan automatiskt svarar på alla utannonserade tjänster baserat på min profil, med målkurvan att jag skall komma på intervju. Så hur skall det här fungera när 8 miljoner svenskar använder samma lösning och kan söka alla jobb, i samma stund de publiceras? 

Wilhelm Landerholm

Är konsult inom automation och bygger självlärande matematiska och statistiska modeller sedan 2003 i sitt eget bolag Queue AB. Wilhelm har byggt över 500 modeller, varav flera utgjort grund för starten av andra verksamheter. Wilhelm har bidragit stort framför allt i att göra matematiken och statistiken tillämpar, och flera lösningar som vi använder idag är helt eller delvis utvecklade av Wilhelm. 

Varje månad bjuder vi på kunskap, fakta och rapporter inom området varumärke och kommunikation i form av Novus Varumärkesbrev. Vill du ta del av det? Prenumerera här.