Korrekt genomförda undersökningar innehåller en känd felmarginal (en osäkerhet). Felmarginalen är en statistisk osäkerhet som visar tillförlitligheten i undersökningsresultatet; vilken sannolikhet och inom vilken intervall undersökningsresultatet kan avvika från verkligheten. Felmarginalen varierar beroende på procentsnivå och antal intervjuer.

Felmarginalen ska läsas som att ett resultat stämmer med 95 % sannolikhet på nivån X plus minus felmarginalen. Ett påhittat exempel är 1000 intervjuer, med ett resultat som visar ett stöd på 30 % av svenska folket, där felmarginalen är 2,8 %. Det innebär att resultatet med 95 % sannolikhet ligger mellan 27,2 och 32,8 procent.

Här finns ett par grafer som visar nivån på felmarginaler baserat på dessa två parametrar, så att ni snabbt kan se ungefär hur stor felmarginalen är för ett visst resultat. Håll musen över en datapunkt i graferna för att se storleken på felmarginalen.

X axeln visar det procentuella resultatet, exempelvis 30 % i exemplet ovan.

Y axeln är felmarginalen, till exempel 2,84 vid 30 % i exemplet ovan vid 1000 intervjuer.

Linjerna är antal intervjuer.

OBS! Felmarginaler kan bara räknas när urvalet är slumpmässigt utifrån den grupp som ska undersökas. Om alla röstberättigade i Sverige ska undersökas måste urvalet vara slumpmässigt utifrån alla röstberättigade svenskar.

Alla Novusundersökningar är baserat på ett slumpmässigt urval. Felmarginalerna är då ett bra riktvärde. Men de undersökningar när respondenter aktivt söker sig till undersökningsföretaget, kallas ofta för opt in, eller självrekryterat, finns ingen möjlighet att använda felmarginaler. Där är felet helt okänt, innebärande att det inte går att fastställa att resultatet stämmer med 95 % sannolikhet. Resultatet kan fortfarande stämma, men det går inte att bevisa utan en vetenskaplig metod.