Läs hela rapporten här: Novus väljarbarometer maj 2025

Analys

Nu händer det en del i väljarnas syn på partierna. Att C har fått en ny partiledare, och kanske även de skandaler som skett igen kring regeringens säkerhetsrådgivare, skapar ett ökat väljarflöde. Men det är inte S som vinner på detta; de är faktiskt det parti som tappar mest, nästan dubbelt så mycket som M. Det är istället C och SD som gynnas av turbulensen.

S ligger fortfarande på rekordhöga nivåer men tappar den uppgång de hade föregående månad. SD är nu 1,9 procentenheter större än M – inom den statistiska felmarginalen, men med tanke på hur nära partiernas har legat varandra är det anmärkningsvärt.

Vi har en statistiskt säkerställd förändring: C ökar med hela 2,2 procentenheter jämfört med april. Detta är tydligt en partiledareffekt sedan Anna-Karin Hatt ersatte Muharrem Demirok. Partiet har satt sig på kartan igen med en partiledare som fler väljare verkar uppskatta.

C vinner främst väljare från S men även från ”soffan” (alltså de som tidigare inte såg något parti att rösta på) och M. SD ökar med 1,2 procentenheter, väljare de tar från M och ”soffan”. Det är den största ledningen för SD över M sedan januari 2024.

S tappar 2,2 procentenheter. Fallet är inte statistiskt säkerställt men ändå viktigt att nämna – partiet tappar därmed den uppgång de hade från mars till april. De tappar främst till C, men även bland förstagångsväljare (de som inte röstade i valet 2022) och till MP och KD. Något som dämpar fallet lite är att de samtidigt vinner väljare från M.

M tappar 1,4 procentenheter, främst till SD och S. Nedgången dämpas något av att partiet tar lite väljare från KD.

Det ser ut som om partierna nu börjar dra igång sina valrörelser. I en turbulent värld med stora geopolitiska utmaningar kan det leda till fortsatt stora väljarrörelser. Väljarna söker trygghet och framtidstro, men tyvärr brukar det inte vara det partiernas kampanjstrateger fokuserar på, utan snarare på att skapa klyftor och tvinga väljarna till oftast falska val.

L och KD ligger kvar en bra bit under 4%-spärren, där båda partiledarna ser ut att snarare vara en belastning än en tillgång. Både L och KD ligger statistiskt säkerställt under 4%. L har ingen ny partiledare på plats, medan Ebba Busch har meddelat att hon sitter kvar.

M:s tapp gör att deras väljare inte har råd att stödrösta, och när SD och C går framåt ställs mycket av den blockpolitik som de regeringsbärande partierna gärna vill ha på sin spets. SD är inte del av regeringen men är en förutsättning för dess existens.

Historien ger få ledtrådar om hur väljarnas resonemang kommer att utvecklas. Det enda de två senaste valen lärt oss är att väljarrörligheten är historiskt hög. M regerar på SD:s mandat och helt klart på bekostnad av stödpartierna. Att de skulle få eller göra om denna konstellation, om inget radikalt sker i dynamiken mellan partierna, känns mycket osannolikt.

Regeringen har en tendens att fastna i ett reaktivt läge inför omvärldshändelser. Andra europeiska ledare har klivit fram på ett helt annat sätt än statsministern. S som oppositionsparti skulle kunna göra ett rekordval om det var val idag, men frågan är om de får med sig andra partier i en majoritetsregering eller om Magdalena Andersson skulle tolereras som statsminister.

Kan C, lett av en före detta vd för Almega och LRF – båda arbetsgivarorganisationer – verkligen vara ett stödparti tillsammans med V och MP, två partier som positionerat sig till vänster, för att säkra en S-ledd majoritetsregering? Även om det blocket har en teoretisk majoritet är det långt ifrån givet.

Nyhetsbevakningen skulle vinna på att betrakta regeringspartierna (M, L, KD), regeringsunderlaget (M, L, KD, SD) och oppositionen (som inte är överens om mycket än att de inte regerar nu) som ett nuläge, inte som en garanti för att det kommer att se likadant ut i framtiden. Fram till valet bör media i första hand fråga de olika partierna vilken politik de vill att väljarna ska rösta på och i andra hand fokusera på möjliga regeringskonstellationer – såvida inte partiernas uttryckligen går till val tillsammans, som Alliansen gjorde.

Det ”konservativa blocket” kom till i Aftonbladets sammanställningar, inte av partierna själva, och SD sitter inte i regeringen. Man skapar därmed en felaktig bild av ett val mellan två regeringsalternativ som faktiskt inte ens fanns inför valet 2022, och ännu mindre talar sig inför nästa val. Vi vet att Åkesson också vill bli statsminister, men SD polariserar väljarna mer än M och S.

Mycket kan hända fram till valet i september 2026 – och ännu mer om omvärlden fortsätter att vara lika turbulent som den varit sedan pandemin. Svenskarna är insatta i nationella och internationella frågor och kommer att reagera på det som sker och på partiernas lösningsförslag – eller, vilket är ännu troligare, på vem partierna lägger skulden på. Det väljarna verkligen efterfrågar är ledarskap och lösningar, inte vilket parti man hävdar är skyldigt.

Torbjörn Sjöström, VD Novus

Om undersökningen

Novus väljarbarometer genomförs varje månad. Undersökningen ger svar på frågan om hur svenska folket skulle rösta om det vore val till riksdagen idag.

Novus väljarbarometer för maj 2025 genomfördes under perioden 5–18 maj 2025. Undersökningen besvarades av totalt 2016 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022. För ytterligare information, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. Vid osäkerhet om hur en siffra ska tolkas, vänligen kontakta mikael.ohlsson@novus.se.

Andelen som skulle rösta på annat parti är 2,4 procent (+0,9) och andelen osäkra väljare, d.v.s. de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, är 3,9 procent. Om det vore val till riksdagen idag skulle mandaten fördelas enligt följande: M 70; L 0; C 19; KD 0; S 131; V 27; MP 25; SD 77.

Läs hela rapporten här: Novus väljarbarometer maj 2025