I dag krävs det inte mycket för att hitta den information man söker, ett knapptryck är oftast allt som krävs. Om man tar ett steg tillbaka och reflekterar över varifrån informationen kommer, är det vanligtvis undersökningar som kommer att återkomma som svar. Undersökningsbranschen spelar en avgörande roll i samhället genom att samla in, analysera och tolka data och information om olika aspekter av människors liv och beteenden. Nedan är några viktiga roller som undersökningsbranschen spelar:

• Marknadsundersökningar: Företag kan använda marknadsundersökningar för att förstå konsumenternas preferenser, beteenden och attityder gentemot olika produkter och tjänster. Detta hjälper företag att fatta informerade beslut om produktutveckling, marknadsföring och försäljning.
• Politiska undersökningar: Genom att genomföra opinionsundersökningar kan man få insikt i väljarnas preferenser, politiska åsikter och tendenser.
• Sociala undersökningar: Forskare och organisationer kan genomföra sociala undersökningar för att undersöka och förstå samhällsfrågor såsom hälsa, utbildning, sysselsättning, brottslighet, och socioekonomiska faktorer.
• Medarbetarundersökningar: Arbetsgivare kan använda undersökningar för att utvärdera och förbättra arbetsmiljön, medarbetarnas tillfredsställelse och engagemang, samt för att identifiera eventuella utmaningar eller förbättringsområden inom organisationen.
• Konsumentundersökningar: Företag kan använda konsumentundersökningar för att få feedback på sina produkter eller tjänster, för att identifiera trender och förändringar i konsumentbeteendet, samt för att förstå kundens upplevelse och tillfredsställelse.

Marknadsanalyser: Genom att analysera data från olika undersökningar kan man identifiera trender, mönster och prognoser inom olika branscher och marknader.

Hur kan man lita på resultatet?

Ett kort och enkelt svar på hur undersökningar blir tillförlitliga: Gallupmetoden. Gallupmetoden är en vedertagen metod för att samla in data om människors åsikter, attityder och beteenden. Gallup-metoden har en rik historia som sträcker sig tillbaka till 1935 när George Gallup grundade institutet. Under presidentvalet 1936 använde Gallup för första gången sina opinionsundersökningar för att korrekt visa väljarstödet innan valet, och på så sätt kom inte valresultatet som en överraskning. Då de flesta inte ändrar sig de sista dagarna. Detta etablerade Gallup som en betydande aktör inom opinionsundersökningar.

Metoden innefattar att först definiera populationen som ska undersökas och sedan göra ett urval av representativa individer. Enkäter eller frågeformulär utformas för att samla in önskad information, och undersökningen kan genomföras via olika kanaler såsom telefon, personliga intervjuer, postala enkäter eller webbaserade enkäter. Svaren samlas in och analyseras för att dra slutsatser och presenteras sedan i form av rapporter eller andra typer av resultatpresentation. Det är viktigt att vara medveten om metodenens begränsningar och potentiella felkällor, såsom urvals-, svars- och mätfel, för att tolka resultaten korrekt. En av de styrkor som är förknippade med Gallup-metoden är dess förmåga att spåra förändringar över tid. Genom att regelbundet genomföra opinionsundersökningar kan Gallup identifiera trender och utvecklingar inom olika områden och ge insikt om hur åsikter och attityder förändras över tid.

Allvarliga konsekvenser

Så vad skulle hända om undersökningar inte längre gjordes?

Bland annat skulle det leda till en brist på viktig information och data som används av företag, organisationer och beslutsfattare för att förstå marknadstrender, kundbeteenden, samhällsfrågor och politiska opinioner. Det skulle vara svårt för företag och organisationer att fatta informerade beslut och utveckla sina produkter och tjänster. Dessutom skulle det påverka politiska processer, eftersom det skulle vara svårare för politiska partier och kandidater att utforma sina kampanjer och strategier. Forskning och utbildning skulle också bli begränsad då forskare använder undersökningsdata för att bedriva forskning och generera ny kunskap.

Det skulle med andra ord leda till att man skulle behöva, i de flesta frågor, gissa sig fram till svaret. Vilket är ett scenario som framför allt skulle påverka kunskapssamhället. Men undersökningar är inte den enkla lösningen – utan de måste också genomföras via etablerade metoder (Gallup-metoden). För i slutändan finns det bara en sak som är värre än att gissa, vilket är att utgå från falsk/opålitlig fakta.

Ekonomiskt skulle branschens försvinnande leda till förlorade arbetstillfällen och ekonomiska svårigheter för dem som är anställda inom sektorn. Sammantaget skulle avsaknaden av undersökningsbranschen ha breda och allvarliga konsekvenser för olika sektorer och samhället i stort.  Det skulle även innebära att diverse frågor inte längre skulle undersökas – vilket skulle innebära ökad osäkerhet och spekulation.