Men det riktigt intressanta här är skillnaden mellan väljarnas syn på klimatförändringen som en akut fråga och följdfrågan om man tycker att politikerna anser att det är en akut fråga. Där 62 % av svenskarna anser att politikerna inte agerar som att klimatförändringen är akut. En direkt krock, egentligen inte heller förvånande om man följt Novus tidigare undersökningar om politikers makt. Där bara 4 % har stort förtroende för det politiska ledarskapet i Sverige. Men denna undersökning visar en av orsakerna till politiker föraktet. När väljarna ser klimatfrågan som akut, men inte anser att politikerna agerar som den akuta fråga det är, då tappar man tilltron till det politiska ledarskapet, makten och faktiskt även demokratin.

Det rimmar så klart illa då när politiker lägger krav på väljaren att dra sitt strå till stacken i klimatfrågan, oron och viljan att agera finns hos de flesta väljare.

Rapporter om att industrin är befriad från CO2 skatt, samtidigt som konsumenten gör vad de kan för att minska sitt individuella CO2 avtryck. Med skatt på plastpåsar, ökad bensinskatt, och minskade privata flygresor, under föresatsen att det skulle lösa en global akut klimatkris är åtgärder som är svåra att koppla till klimatet. Väljarna är mer insatta än så. Men detta blir ytterligare en fråga där det är lätt att undra om politikerna verkligen är mer insatta än så. Klimatet är en global fråga, och åtgärderna måste kopplas till detsamma, om nationella åtgärder skall tas på allvar måste man också visa hur de har en global påverkan. Oklart om svaret föregångsland räcker. Titta på invandringsfrågan, när Sverige var en internationell humanitär stormakt, det höll inte som retorik när det blev uppenbart att de andra länderna i Europa trots det inte drog sitt strå till stacken. Samma lärdomar kan antagligen dras kring klimatet. Där blir det väldigt lätt att väljaren anser sig vara i otakt med politikerna. Att Sverige skulle bli helt CO2 neutralt och ingen följer efter? Och de stora bovarna fortfarande är bovar. Vad gör man då? Den naturliga reaktionen hos människor som kämpat för en fråga och ser att det inte fungerar är ilska och misstro, man får bekräftat att det inte spelar någon roll vad man gör. Det hände med flyktingfrågan, det kan lätt hända med klimatfrågan likaså.

Sedan finns det vissa demografiska skillnader som är intressanta att titta på. Kvinnor i större omfattning än män anser att det är en akut fråga.

Det är bara bland SD:s sympatisörer en större grupp (45%) som anser att det inte är en akut jämfört med de som anser att det är akut (37%), det är också bland SDs sympatisörer som de som inte tror på någon klimatförändring finns, men även där är de inte mer än var tionde, den stora skiljelinjen är egentligen om det är en akut fråga eller inte bland SD:s sympatisörer.

Bland politikernas agerande avviker också SD då en större andel där anser att man behandlar miljön som en akut fråga är flest där. Sannolikt pga frågor som bensinskatten och liknande där politiken hänvisar till miljöskäl. Det blir i deras ögon ett överdrivet beteende.

Utmaningen nu för politikerna är på flera plan. Klimatförändringen är en global fråga, men adresserad ofta som en lokal fråga, att Sverige skall vara ett föregångsland. Samtidigt som Sverige är mycket långt fram redan nu.

Ladda ned rapporten för mer information här: Rapport Novus klimat akut

Torbjörn Sjöström
VD