Om det står på förstasidan är det en nyhet, men är det sant?
Jag har fått höra många gånger från redaktörer och journalister att om det tas upp i en etablerad nyhetskanal. Tex en stor morgontidning så är det en nyhet.
Detta har fastnat i mitt medvetande, irriterat och skavt som en sten i skon. På ett sätt stämmer det ju. Presenteras något på nyhetsplats i nyhetsmedia så är det ju per definition en nyhet.
Det är något som vi arbetar med marknadsundersökningar och affärsutveckling kallar ett inifrån och ut perspektiv, och ger ytterligare en ledtråd till orsaken bakom den affärsmässiga kris mediehusen har. Missar man sin roll, affärsidé och på interna premisser bekräftar sin egen existens är man illa ute.
Men även om det enligt ordets definition blir en nyhet betyder det inte att andra redaktioner skall ta upp det som en nyhet. Något som sker mycket ofta. Det finns många exempel där man ser felaktiga nyheter cementeras i det publika rummet för att det en felaktig nyhet publicerats hos en etablerad nyhetsförmedlare. Denna nyhet har sedan blixtsnabbt spridits till nästan all etablerad media då man inte vill vara tvåa på bollen. Det är ju enligt definitionen ovan en nyhet och måste då spridas.
Det har materialiserats många hönor av endast små små fjäderdun på detta sätt.
Samtidigt säger sig varje redaktion göra sin nyhetsvärdering av andra redaktioners arbete. Men det är mycket som trillar rakt igenom i dagens förtunnade medieverklighet.
Felaktigheter blir då snabbt cementerade kollektiva sanningar. Oavsett vad man vill säga om mediekrisen och en sjunkande intäkt, så sätts den kollektiva sanningen om nästan alla frågor genom traditionell massmedias berättelser.
Det behöver självklart inte vara en nyhet bara för det är sant. Utan bedömningen görs om det är nyhetsmässigt intressant.
Men kan det vara nyhetsmässigt intressant om det inte är sant?
Undersökningsbranschen och nyhetsbranschen möts här i denna frågeställning.
Undersökningsbranschens existensberättigande består i att vi kan ta fram kunskap kring en fråga. Kunskap som inte är baserad på sanning kan ju inte vara kunskap.
Vad tycker man? I vilken omfattning kan vi uttala oss om hur pass trovärdig ett resultat är och vad betyder det? Vilken analys/tolkning kan man göra av detta?
Vad händer då om en redaktion gör en nyhetsvärdering av en undersökning som inte kan svara på hur korrekt den är, med andra ord om det är sant?
Oavsett möjligheten att bedöma sanningshalten, blir det en nyhet om en etablerad redaktion publicerar den. En nyhet som ger sken av att vara en sanning som sedan sprids till alla andra redaktioner. En potentiellt falsk sanning sprids och cementeras.
Många företag i undersökningsbranschen genomför idag undersökningar där man helt saknar möjlighet att presentera en felmarginal eller säga om en förändring är signifikant. Med andra ord undersökningsföretaget kan inte säga i vilken omfattning undersökningen stämmer överens med verkligheten över huvud taget.
Då väcks frågan igen:
Kan det då vara en nyhet om man inte vet om det är sant?
Med andra ord nyhetsmässigt intressant om ingen kan säga om det är sant?
Räcker det att definiera en undersökning som en korrekt nyhet bara för att en stor redaktion har publicerat den?
Borde man inte ställa högre krav på undersökningsföretagen?
Kan man behandla något som en sanning om ingen står bakom korrektheten?
Novus ståndpunkt är tydlig här. Vi är en kunskapsförmedlare. Ibland kan denna kunskap vara nyhetsmässigt intressant. Men framförallt skall det vara sant, vi skall ha belägg för våra analyser baserat på en korrekt tillförlitlig undersökning.
Läs mer om vår definition av kunskap här
Våra analyser är baserat på undersökningar där vi så långt det är möjligt säkerställer att resultatet har en verklighetsförankring. Vi arbetar med slumpmässiga/sannolikhetsurval som innebär att vi kan säga vilken trygghet man har i resultaten. Vi står också bakom korrektheten i våra analyser. Att resultatet har en förankring i verkligheten och inte bara är en underhållande siffra.
Läs mer om de krav som ställs på en kunskapsförmedlare här
Torbjörn Sjöström
VD
Novus