Om Trump och populismen, hönan och ägget
Läste Lena Mellin idag som kommenterade deras självrekryterade väljarbarometer. Nu tänker jag inte kommentera varken kvalitén i undersökningen eller siffrorna. De metodmässiga bristerna visas enklast i det faktum att de inte kan referera till varken signifikanta ändringar eller felmarginaler. Mao finns inget stöd alls för varken hur rätt eller fel undersökningen är.
Däremot Lena Mellin pratar om vilken tur vi har som inte har en svensk Trump:
“Gud bevare oss för en svensk Trump. Han, för det är oftast en han, skulle sopa mattan med den förhållandevis okarismatiske Jimmie Åkesson Vi skulle få ett samhälls- och debattklimat som ingen ansvarstagande människa kan önska sig.”
Egentligen vet jag inte var jag skall börja här, Lena är tidigare nyhetschef på Aftonbladet, fått stora journalistpriset och varit ansvarig utgivare. Aftonbladet säger sig själv vara Sveriges största tidning.
Nu pratar Lena om Trump som om det vore en naturkraft som skulle slå rakt igenom debattklimatet i Sverige. Det är en person som ljuger, är sexistisk, i Svenska mått mätt nog skulle inte bara klassas som skattebrottsling utan också ekonomisk brottsling. Han får nog alla svenska VD:ar som fått sparken pga av oegentligheter som presenterats i media att blekna fullständigt. I Sverige hade han trots att han ärvt företaget tvingats avgå.
Nu vet jag att hon inte menar just denna Trump, utan en annan Trump. Men vi måste fundera på vem det är hon refererar till.
Men hur kan Trump nu vara presidentkandidat i USA? Jo visst han är väldigt rik (även om han varit mycket rikare om han faktiskt varit en bra affärsman). Men det är inte det som är grejen. Men utan pengar/berömmelse så hade inte resten kunnat hända.
Han utnyttjar det faktum som mediakrisen skapat. Känslor trumfar fakta. I USA heter det “both siderizm”, det finns två sidor av allt. Känns det igen? I Sverige debatterar vi nog snart om jorden är rund. Förutsatt att förespråkaren för en platt jord är känd nog att kunna skapa viral spridning. Media-Sverige har ju lärt sig från media-USA hur man skall “klara krisen”.
Han utnyttjar det faktum att media ser lögner som bränsle i debatten. “Wow han ljög om xyz, det kan vi utnyttja för att skapa en debatt.”
Han utnyttjar det faktum att ingen bryr sig om att granska uttalanden direkt. Utan det kablas ut i livesändning. Sen (efter flera månader) så kommer en granskning, men då är redan bilden satt.
Han utnyttjar det faktum att media skapar legitimitet genom att han faktiskt är i nyheterna.
Den halvtokiga gubben på stan som skriker okvädesord och säger att vi måste betala för våra synder kommer inte in i tidningen. Men en tokig miljardär gör det, oavsett vad han säger.
Som en amerikansk omvärldsbevakare sammanfattade det för mig. “How could they not cover Trump?”
Ja, eller nej, bara för att du är känd och säger galna saker så är det inte nyheter, ja det ger klick och spridning, Men det är inte nyheter.
Däremot om det står i tidningen så blir det en nyhet. Läs mitt inlägg från igår om det här
Med andra ord media ger en person och hans galna åsikter legitimitet genom att bevaka och sprida galenskapen. Man tror nog att läsaren kommer se att det är helt galet. Och visst det gör man till en viss grad, men en galning som har fel borde ju inte vara med i nyheterna va? Mao världen är galen och Trump blir sanningssägaren.
Jag brukar ofta referera till ett (antagligen falskt, men väldigt passande) citat från Mark Twain:
“Never argue with a fool they will drag you down to their level and beat you with experience”
Tyvärr är detta nutidens medielogik. Vettiga människor tvingas debattera tokiga frågor och de som tittar vet inte vem som är klok och vem som är galen.
Något som också syns i sjunkande förtroendesiffror i nästan alla ledande befattningar, Novus släppte idag förresten förtroendesiffrorna för partiledarna, som sammantaget en otroligt dyster läsning då förtroendet är enormt lågt.
Å så har vi Lena Mellin som idag säger att media är helt försvarslös mot en ljugande populist…
Om media inte kan filtrera bort vad som är lögner, ja visst då har hon rätt, allmänheten har inte en chans. Men det är inte de ljugande Trump typerna som är problemet, för dom kommer alltid att finnas. Det är massmedia som ger dem legitimitet och en röst. Det är massmedia som sätter samtalstonen och debattklimatet.
Bjuder Aftonbladet på några klick och startade strömmar, här är artikeln
Torbjörn Sjöström
VD
Novus