Så förvandlas medierna till godisbutiker
”Live” är mediebranschens nya mantra. Alla vill ha mer underhållning, information och nyheter i realtid. Men vad vill svenskarna helst ha?
- 3 % av svenskarna sätter liverapportering främst.
- 97 % av svenskarna prioriterar annat högre än ”live”.
Detta är en av många observationer från Novus medierapport som kommer finnas till försäljning.
Svenskarna förväntar sig vad nog du och jag, som inte jobbar i media, förväntar sig. Exempelvis korrekta nyheter baserade på fakta och vetenskap. Fast nu satsas det stort på sötsaker och vad jag kallar ”snabba kolhydrater”.
De flesta känner till att när man ställer godiset nära butikskassor så ökar godisförsäljningen. Detta är vedertaget. Butikspersonalen vet att man med olika grepp kan påverka kundernas beteende i en viss riktning.
Så vad händer när medieutbudet helt avviker från efterfrågan? Företaget kommer att se en ökad konsumtion av det man fokuserar på att leverera. Men man kommer samtidigt att tappa sin business i övrigt.
Ingen vettig handlare skulle använda godisexemplet som bevis för att kunderna bara vill ha karameller och gå över till att enbart sälja godis. På ICA, exempelvis, vet man att kunden kommer till butiken för att köpa mat och dryck – inte bara lördagsgodis.
ICA-Stig ska alltså inte bli godishandlare. Han kan aldrig sälja så mycket godis att de kan överleva på affärsidén. Stig lämnar i så fall ryggen oskyddad mot sina konkurrenter. Utbudet blir för smalt och allt han spenderat decennier på att ladda varumärket med kastas bort.
ICA studerar förstås sina kunder och stimulerar dem gärna för att de ska köpa lite mer än de tänkt sig innan de går in i butiken. Men en klok handlare respekterar sina kunder och tror inte att de bara äter godis och är hur lättlurade som helst.
Applicera nu frågeställningen på mediebranschen. Jag får hela tiden höra att man har typ ”data på att folk vill ha gulliga kattbilder”. Jag vet att det inte enbart handlar om kattbilder. Men att medierna inbillar sig att det som ”folk vill ha” ska vara snabbt, lättuggat och billigt att producera.
Medierna menar att ”livesändningar” funkar jättebra – javisst, troligen för att live dominerar mediekonsumtionen just nu. Producenterna inser inte att de faktiskt placerar produkten ”nära kassan” och sannolikt också mäter sin egen påverkan på mediekonsumentens beteende snarare än konsumentens verkliga preferenser.
Man drar också systematiskt ned på det innehåll som konsumenten främst går till nyhetsmedia för att få sig till livs. När de ”snabba kolhydraterna” klickas och konsumeras tar ju mediebranschen beteendet som bekräftelse på att man gör rätt. Att antalet kunder försvinner ses som bevis på att det behövs ännu mer snabba kolhydrater för att locka tillbaka dem.
Det gäller att påminna sig att de som kom till nyhetsmedia för att få nyheter kanske inte orkar med mer snabba kolhydrater, att allt fler känner en törst efter intellektuell motion och hjälp med att sortera i godisbutiken.
I vår snabba tid är det lätt att glömma kärnan i verksamheten, lätt förledas tro att ingen vill ha det som är grunden – nyheter som sammanställts av professionella publicister. Nyheter presenterade på ett traditionellt sätt där mediekonsumenterna får en trovärdig och pålitlig sammanfattning av det som hänt. Traditionellt skall inte förknippas med gammalt utan förutsägbart. Förutsägbarhet är faktiskt ofta något bra. Man skall känna igen sig och känna sig hemma i nyhetsflödet, precis som man vill känna sig hemma i ICA butiken.
Nyhetsrapportering så fort det händer på alla plattformar samtidigt har säkert sina fördelar och tillfredsställer säkert sina behov. Men underskatta inte kraften i den genomtänkta nyhetssammanfattningen. Detta är en av slutsatserna från Novus undersökning om mediekonsumtionen under Corona. Människors förändrade beteenden påverkar hur vi vill ta del av nyheter. Viktig vägledning i frågan om hur, när och var nyheter bäst tillfredsställer konsumenternas behov.
Torbjörn Sjöström
VD
Novus
