Hur vet man att man kan lita på undersökningar?

Väljarbarometern är viktig mellan val, men på valdagen är det valresultatet som räknas.

Man får inte glömma att en undersökning visar nuläget, det är ingen framtidsprognos.

Ofta används valet som enda sättet att säga att undersökningar fungerar. Det är fel. Vid en låg väljarrörlighet kommer en undersökning innan valet ge en ganska god approximation om hur valutgången kommer vara. Men vad som helst kan hända. Förutom att alla partier ända fram till vallokalerna stänger försöker påverka oss väljare att ändra oss så kan det hända andra saker också.

Det finns många exempel på det i världen. I Sverige 2018 påverkade Åkessons uttalande i SVT debatten på fredagen att ca 4 % av väljarkåren ångrade sig på helgen. Både M och S fick på valdagen fler väljare än det såg ut att få på fredagsmorgonen innan valet. Novus kunde se det i våra eftervalsanalyser. Men det var omöjligt att veta hur en några ord i en debatt kunde påverka valutgången så. Vad som helst kan hända.

Novus väljarbarometer inför valet 2018 visade med 95 % sannolikhet hur väljarna skulle rösta om det vore val IDAG inom felmarginalen som våra undersökningar har. Novus publicerade sin väljarbarometer på fredagsmorgonen innan valet. Utifrån det och vår eftervalsanalys kunde vi också sedan säga hur många som ändrade sig de sista dagarna och varför.

Trots den stora väljarrörligheten var valutgången ingen överraskning, man viste ungefär hur det skulle bli. Det är så man skall se på väljarbarometrarna. Är de korrekt genomförda ger de en god bild av väljarnas syn på partierna MELLAN VALEN. Men väljare skall och får så klart ändra sig när som helst.

Tittar vi på EU valet ändrade sig färre och vår senaste EU väljarbarometer var mycket nära det kommande valresultatet. Räknat på alla nationella (riksdag och EU) val Novus varit med i har vår senast publicerade väljarbarometer totalt ett genomsnittligt fel på 0,8 procentenheter.

Det visar att våra undersökningar ger en mycket god uppskattning om hur valet kommer gå. Men också att väljarna inte ändrar sig så mycket. Undersökningar är ju INGEN framtidsförutsägelse.

Däremot bör en undersökning ge en god nulägesbild av en fråga. Använder man riktiga metoder kan man säga att undersökningen är tillförlitlig till ca 95 %, att då felet är INOM felmarginalen för undersökningen. Det finns alltid en 5 % risk att det är mer fel. Det är fantastiskt högt men det är inte 100 %. Inget är 100 %.

Avviker man från dessa metoder måste man verkligen ha på fötterna. Bevisbördan är stor om man skall kasta bort 100 års kunskap. En sak till de som säger att de förutser framtiden skall ni vara mycket försiktiga med.

Den som använder argumentet att man var BÄST i valet, ignorerar att det inte är så undersökningar fungerar. De förutser inte framtiden. Väljare kan faktiskt ändra sig. Den som slutligen visar sig vara BÄST vid ett val är faktiskt slumpen. Men den som avviker månad ut och månad in från alla andras undersökningsresultat är något man verkligen skall vara uppmärksam på. Två undersökningar som undersöker samma sak bör komma fram till ungefär samma resultat.

Däremot att ligga bra till val efter val är en bra indikator på tillförlitligheten. Även om det skulle gå sämre en gång så betyder inte det att det inte fungerar. De är ju ca 95 % träffsäkra. DE etablerade metoderna har heller inte blivit mindre tillförlitliga på senare tid.

Men hur vet man då att undersökningar är tillförlitliga?

Basera undersökningarna på en vetenskapligt beprövad metod. Då handlar det inte bara om din egen intelligens utan det handlar om inom området världens alla forskares ackumulerade erfarenhet + din egen erfarenhet och kunskap.

Den som tror sig kommit på något ingen annan kommit på de senaste 100 åren har antingen bristande kunskap eller bristande verklighetsförankring.

Man kan förbättra processerna och en kedja är inte starkare än sin svagaste länk. Men att kasta bort den kunskap som finns?

Det går att verifiera mellan val

Underökningar kan testas mot annan statistik. Under Coronapandemin har Novus kunna jämföra vårt resultat mot ny statistik som aldrig funnits innan. Bl.a. Antal bekräftat sjuka, antal vaccinerade, antal permitterade. Novus matchning mot detta resultat var i samtliga fall i kontrollerade inom felmarginalen.

Gång på gång kan Novus verifiera att våra metoder är tillförlitliga.

En Novus undersökning är tillförlitlig, det är inte bara vi som säger det. Vi använder tillförlitliga metoder och vi säkerställer att dessa stämmer regelbundet.

Använder man vetenskapligt beprövade metoder har man också en felmarginal som är känd. Du kan alltså räkna ut skillnaden mellan eventuella mätfel och en åsiktsförändring. Ytterligare ett stöd i vår analys så att inte bruset tolkas som åsiktsförändringar.

Novus säljer kunskap baserat på fakta vi tar fram via undersökningar. Det är helt avgörande att vi själva kan lita på den fakta vi tar fram.

Vi tar betalt för våra analyser. Skulle dessa analyser baseras på osäker eller ännu värre kanske felaktig information så har vi problem. Det vi säljer till kunden kan ju vara helt fel. Sådant vill vi verkligen inte ta betalt för.

Novus använder inte en påhittad metod utan grundar allt vårt arbete på de metoder vi idag VET fungerar och är tillförlitliga. Vi vet det baserat på forskningsläget men också att vi gång på gång kan verifiera det vi gör.

Samtidigt är det inte bara metoden som räknas. Det gäller att ställa rätt frågor, inte för många frågor, och uttolka vad svaren faktiskt betyder. Novus är också helt oberoende från lobbyister, intresseorganisationer och partier. Det finns inga ägarkopplingar som kan ifrågasättas.

Alla skall kunna lita på att det vi gör är korrekt.

Men för det krävs yrkeskunskap, integritet och kunskap.

För att vi skall kunna leverera det så använder vi vetenskapligt beprövade metoder.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.closedcontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.buttonlabel }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}:
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}: