När valrörelsen närmar sig ökar intresset för opinionsmätningar. Samtidigt är det lätt att känna sig osäker. Varför skiljer sig resultaten mellan olika mätningar och hur vet man vilka mätningar som man ska ta på störst allvar?

Efter riksdagsvalet 2022 skrev jag ett blogginlägg där jag gick igenom de svenska väljarsympatimätningarna under perioden 2011/2012 fram till riksdagsvalet 11 september 2022. Nyligen såg jag även ett inlägg på Linkedin ”Är opinionsinstituten en fårskock?” där Johan Martinsson från Demoskop har gjort en utvärdering av väljarsympatimätningarna inför riksdagsvalet 2022.

I både min gamla genomgång och det nyligen publicerade inlägget var kärnfrågan densamma, förekommer ”herding” i Sverige?

Vad menas med herding?

Med ”herding” avses här att institut, särskilt när det närmar sig val, kan påverkas av andra aktörers publicerade resultat och därmed ”kalibrera” sina egna siffror mot den rådande bilden, eller som Johan skriver; ”sneglade” de institut som använder icke-slumpmässiga urval på de publicerade resultaten från de institut som använder slumpmässiga befolkningsurval.

Eftersom våra slutsatser skiljer sig väsentligt vill jag här, utifrån mitt perspektiv, tydliggöra vilka metodskillnader som ligger bakom.

Både Novus och Demoskop inkluderade fyra institut i studien, nämligen Novus, Ipsos och Kantar Sifo (numera Verian) som använde slumpmässiga befolkningsurval samt Demoskop som använde icke-slumpmässiga urval.

Novus studie i korthet

Novus studie utgick från Ekot:s Poll of polls, ”Svensk Väljaropinion”, som sammanväger mätningar från institut som använder slumpmässiga befolkningsurval (Novus, Ipsos och Verian). Denna sammanvägning jämförde vi sedan med Demoskops mätningar.

Vår observation var att mätningar baserade på icke- slumpmässiga urval under stora delar av mandatperioden låg relativt långt ifrån de mätningar som baserades på slumpmässiga befolkningsurval. När valet närmade sig, och valresultatet närmade sig, vilket ofta betraktas som facit, konvergerade Demoskops siffror mot de övriga.

Det som gör detta särskilt intressant är timingen. Demoskop publicerade sina mätningar efter att Novus, Ipsos och Verian redan publicerat sina resultat, och även efter att Ekots Svensk Väljaropinion publicerat sin sammanvägning. Det innebär att vid publiceringstidspunkten har Demoskop haft möjlighet att se en tydlig bild av hur de andra mätningarna låg till.

När vi sammanställde resultaten såg vi att den genomsnittliga differensen i absoluta tal per parti mellan Demoskop och Svensk Väljaropinion sjönk markant i valspurten. Under 2021 fram till sommaren 2022 låg den genomsnittliga avvikelsen på ca 1 procentenhet, men under valspurten sjönk den till under 0,4 procentenheter.

Det innebär att differensen mer än halverades precis i slutskedet inför valet, vilket i vår bedömning är en stark indikation på att ”herding” kan ha förekommit.

Demoskops genomgång i korthet:
I Demoskops genomgång jämfördes institutens avvikelse mot ett månadsvis genomsnitt av samtliga fyra institut, inklusive Demoskop själva.

Konsekvensen blir att avvikelsen för Demoskop tenderar att framstå som mindre än om jämförelsen görs mot en referens som enbart består av institut med slumpmässiga befolkningsurval. Skälet är att referensvärdet delvis påverkas av Demoskops egna resultat, även under perioder då deras mätningar låg längre från övriga.

Utifrån det upplägget landar Demoskop i slutsatsen att de sammantaget inte ser belägg för att ”herding” har förekommit.

Sammanfattningsvis:

Min slutsats utifrån ovan är att det är mycket sannolikt att institut med icke slumpmässiga urval använt ”herding” i sina sista mätningar inför riksdagsvalet 2022.

Här hittar mitt tidigare inlägg: Poll of polls VS. ”självrekryterade urval” i valet 2022

Mikael Ohlsson
Forsknings- och kvalitetsansvarig, Novus.