Arbetet med mångfald och inkludering är viktigt för majoriteten av svenskarna. Samtidigt litar var fjärde inte på att företag som pratar om dessa frågor även implementerar sina löften i praktiken. Hur kan arbetsgivare, företag och organisationer bli bättre på att arbeta för en bredare inkludering och ökad mångfald? En viktig och avgörande fråga som uppmärksammas extra under maj, som är den europeiska mångfaldsmånaden, The European Diversity Month, instiftad av Europakommissionen.

De samhälleliga vinsterna i att fler personer inkluderas är oräkneliga, bland annat innebär det att fler personer får chans att nå sina mål och drömmar. Även för företag är de potentiella vinsterna många, inkludering av personer från fler delar av samhället innebär exempelvis nya insikter och bredare perspektiv.

Hur företag tar sig an inkludering och mångfald skiljer sig, i visuell kommunikation jobbar många företag på att inkludera personer som avviker från olika normer, exempelvis funktionsnorm, vithetsnorm eller smalhetsnorm. En del lägger fokus på mer mångfald i sin rekrytering, andra ger personer från marginaliserade grupper chanser att spräcka glastak.

Kunder föredrar företag med mångfaldsfokus

Hur ser egentligen den svenska allmänheten på företagarnas arbete med inkludering och mångfald och hur värdesätts det arbete som görs?

Till att börja med frågade vi hur personers köpbeslut påverkas av företagens arbete med mångfald och inkludering. Drygt hälften (54%) svarade att de är mer benägna att välja företag som arbetar med mångfald och inkludering före de som inte gör det.

På frågan inom vilka områden mångfald och inkludering var viktigast svarade flest att mångfald bland anställda (68% svarade mycket/ganska viktigt) var viktigt, tätt följt av företagens produktutveckling (64%), därefter mångfald i ledande positioner (59%) och den visuella kommunikationen (54%).

Frågan huruvida respondenterna tror att företag som kommunicerar att de arbetar med mångfald även gör det i praktiken blev en vattendelare. Drygt en fjärdedel svarar att de litar på företagen (26%) – en lika stor andel gör det inte (25%).

Hur företag förhåller sig till och arbetar med inkludering och mångfald är alltså något som den svenska allmänheten tycker är viktigt. Resultatet tyder på att det arbetet inte bara måste synas, utan att det i praktiken måste innebära reellt arbete inom organisationen – i alla led.

Det finns en rad exempel på företag och representanter som agerat i vilja att uppfattas som inkluderande – men där slutprodukten i stället belyst brister. Ett exempel är Bookbeat som färgade en hand, inklusive handflatan, brun i sina reklambilder. Ett annat är H&M och Primark som skapade Pride-kollektioner utan att stödja HBTQI-frågor. Kanske ligger den typen av kampanjer till grund till varför en sådan liten del anser sig ha förtroende för att företag faktiskt kan backa upp det mångfalds- och inkluderingsarbete som de säger sig bedriva.

Visuell kommunikation och reklam bör spegla hur samhället ser ut, inkluderat de som avviker från gängse normer som funktions-, vithets- eller smalhetsnormer – och så bör även företag. Det gedigna arbetet för mångfald och inkludering behöver ta vid. Fler företag behöver ta det ansvaret, inte bara för att det är viktigt för samhället, utan även för att kunderna föredrar det.

Varje månad bjuder vi på kunskap, fakta och rapporter inom området varumärke och kommunikation i form av Novus Varumärkesbrev.
Vill du ta del av det? Prenumerera här.