Svenska folket anser att om någon skulle kunnat identifiera en varning som motverkat skolskjutningen i Örebro svarar nästan varannan svensk (44 %) socialtjänsten. 17 % anser att sjukvården borde sett något och 13 % menar polisen. Nästan var tredje svensk (27 %) anser att ingen kunnat se några förvarningar. 21 % vet inte, och 3 % anser att jägarkåren borde sett varningstecken.
15 % av svenskarna känner sig mer otrygga efter Örebrodådet. 78 % känner sig inte mer otrygga. Det är en relativt väntad nivå, eftersom detta dåd var annorlunda än de skjutningar och sprängningar som skett. Detta innebär däremot inte att befolkningen känner sig trygg, något vi noterat den sista tiden. I januari uppgav nästan varannan svensk, 45 %, anser att de blivit mer otrygga de senaste åren. Kvinnor (51 %) i högre grad än männen (39%) (undersökning från januari 2025: Oro för våldsbrott, vapen för skydd och tvivel på polisens snabbhet).
Det är tydligt att svenska folket ser en psykiskt sjuk människa som begått ett fruktansvärt dåd. 41 % av svenskarna anser att det är resurser till den psykiatriska vården som är vad som behövs för att öka tryggheten i Sverige. Skolan kommer på andra plats där 24 % uppger att det är viktigt att satsa resurser och som tredje i ledet uppger 21 % att Polisen är viktigast att satsa mer på. Att det kommer på en tredjeplats i denna undersökning ska också ses utifrån perspektivet att politiker under lång tid satsat resurser på Polisen, men den psykiatriska vården och skolan har hamnat i skymundan.
En påminnelse är att svenska folket inte ser frågor som endimensionella. Man önskar nu att prioritera sjukvård och skola före lag och ordning, vilket kan verka något förvånande om resultat som dessa exkluderas i analysen. Polisen är avgörande under ett pågående våldsbrott samt för att förhindra brott och skydda medborgaren, men är däremot begränsade i att hindra de mekanismer som driver människor att begå brott, så som lagar inte hindrar någon som bestämt sig för att begå ett brott.
Det är också intressant att politikerna var snabba att direkt enas kring att förbjuda ett jaktvapen, verktyget som användes helt i konflikt med befintliga lagar. Bara för man har ett vapen för jakt innebär ju inte att man har rätt att använda det till annat.
Denna undersökning visar tydligt att svenska folket undrar var samhället befann sig, var instanser som väntas fånga upp människor som är så tydligt psykiskt sjuka att de inte drar sig för att döda andra varit. När den delen misslyckas så är det ju upp till polisen att stoppa pågående eller misstanke till planering av våldsdåd.
Svenska folket fastnar inte på verktyget som användes, där politik och media kretsade kring. Utan mer: Vart tog samhället vägen som skulle fånga upp detta? Det handlar inte endast om batonger och vapen, utan minst lika mycket om ett fungerande välfärdssamhälle, som faktiskt minimerar risken att dåd och våldsbrott sker, oavsett vilket verktyg en gärningsman väljer att använda. Annars har samhället redan misslyckats på flera plan.
En ytterligare aspekt som också identifieras i undersökningen är att svenska folket inte betraktar jägarkåren som ansvariga. Det är tydligt att få svenskar anklagar dessa organisationer och de ca 600 000 jägare som finns i Sverige.
Torbjörn Sjöström
VD
Novus
Se nedan för mer information om undersökningen
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Novus på eget initiativ 13-19 feb 2025 i Novus Sverigepanel och besvarades av totalt 1085 personer och är åsiktsmässigt representativ för svenska folket i åldersgruppen 18–84 år.
För ytterligare information om Novus Sverigepanel, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. Vid osäkerhet om hur en siffra ska tolkas, vänligen kontakta info@novus.se.
