Väljarflöden från valet 2022 till november 2025

Generellt har väljarrörligheten varit mycket stor under de senaste mandatperioderna. Det ser vi bland annat i att omkring 4 procent av väljarna i de två senaste riksdagsvalen ändrade sig under de sista två dagarna före att vallokalerna stängde. Vi ser det också i de stora väljarrörligheterna under den sista månaden inför valen, både inför valet 2022 men också 2018. En hög väljarrörlighet är inget nytt, utan kanske det nya normala. För partier som ligger efter i väljaropinionen kan det upplevas som en livlina, och Ebba Busch visade det i valet 2018 när i debatterna mot Stefan Löfven lyckades rädda Kristdemokraternas valresultat.

Ur ett bredare perspektiv är det problematiskt i synen på den representativa demokratin. Den hänger samman med ett lågt förtroende för att regeringar kan leverera och hantera de problem som uppkommer, att förtroendet för partiledarna är mycket lågt och politiken generellt känns polariserad. Detta är ett generellt demokratiskt problem, eftersom väljarna i grunden vill att framtiden ska bli lite bättre. Nu väljer man snarare parti för att undvika att det blir sämre, vilket leder till en mycket hög väljarrörlighet och den stora västerländska trenden minst det senaste decenniet är att sittande regering straffas. Regeringsbildningen blir svårare, och fokus hamnar mer på att bibehålla makten än att leverera resultat. Väljarna har blivit mindre trogna partierna, eftersom de upplever att partierna inte är trogna dem.

I helgen valde jag att titta lite på väljarflödena i siffror

11 % av de svenska väljarna har bytt parti mellan riksdagsvalet 2022 och november 2025. Det motsvarar cirka 770 000 personer, det är alltså fler än alla som bor i Sveriges näst största stad, Göteborg som har ändrat vilket parti de skulle rösta på idag jämfört med vad de röstade på i senaste riksdagsvalet.

Om vi tittar på de tre största partierna, baserat på Novus senaste väljarbarometer (november 2025), och utgår från hur stora de skulle vara om det vore val idag, ser vi tydliga väljarflöden. Väljarflödena är avrundade till närmaste 10 000 tal, och jag särredovisar här endast förändringar på 20 000 väljare, för att tydliggöra på de stora dragen.

Socialdemokraterna har ökat 4 procentenheter sedan valet 2022, vilket är den största nettoökningen av alla partier under perioden. Socialdemokraternas uppgång har främst skett genom att ta väljare från regeringspartierna, framför allt M och L, samt i mindre utsträckning från KD. Men allra flest väljare har Socialdemokraterna vunnit från SD och C.

Att väljare straffar den sittande regeringen är en förklaring bakom detta. Sverigedemokraterna som stödparti till regeringen har klarat sig hyfsat netto, mer om det nedan, men de har förlorat väljare som som upplever att stora samhällsproblem inte blivit lösta. Det behöver inte innebära att väljarna tror att S skulle lösa problemen bättre, men om man ändå ska rösta så väljer man ofta ett parti som signalerar förändring. Alternativet är att inte rösta alls, men Sverige har en djup tradition av att rösta och en grundläggande tilltro till demokratin. Samtidigt visar Novus demokratirapport att allt fler inte längre tror att partierna är lösningen. Då röstar man på något annat än de som har makten idag och då blir S vinnaren. Framförallt för att medielogiken handlar om debatter och dueller, två partier och partiledare ställs mot varandra. Väljarna ställs då inför falska val att välja mellan antingen M eller S. Eller som senast där man försöker skifta fokus att det skall stå mellan S och SD. Partierna försöker naturligtvis alla utnyttja denna medielogik till sin fördel, särskilt under valår. Syns man inte i tv så vinner man inte väljarna. Sedan handlar det så klart också hur man presterar i tv, men en sak är tydlig, finns man inte där så finns man inte i allmänhetens medvetande som ett valbart alternativ.

Debatter och dueller tenderar också att reducera antalet valbara alternativ till ett fåtal. Som i Sverige där S, M och SD samlar tillsammans 74,7 % av väljarna, medan de övriga fem riksdagspartierna delar på 22,7 %. Ytterligare 2,6 % uppger att de skulle rösta på ett parti som inte sitter i riksdagen idag.

Näst störst om det vore val idag är Sverigedemokraterna, jämfört med valet 2022 har de ökat en halv procentenhet, men som bilden visar har deras position stabiliserats främst genom att de vunnit 90 000 väljare från M och 30 000 från KD, samtidigt som de tappat cirka 80 000 väljare till S som jag visade i bilden för S ovan.

Som stödparti till regeringen gynnas SD av missnöje med regeringens resultat bland dem som röstade på regeringspartierna 2022 och som hoppas att SD skulle kunna påverka mer om de fick större direkt makt. Samtidigt förlorar partiet väljare till Socialdemokraterna bland vissa av de som röstade på SD i förra valet, kanske på grund av missnöje med de problem man ser i samhället. SD:s sympatisörer är också de som uttrycker störst oro över samhällsutvecklingen.

Moderaterna är det tredje största partiet om det vore val idag. Jämfört med valet 2022 har de gått fram marginellt. Den till synes stillastående positionen förklaras av att Moderaterna vunnit väljare från Liberalerna och Kristdemokraterna. Alltså de två stödpartierna i regeringen. I Novus senaste väljarbarometer ligger både Liberalerna och Kristdemokraterna under fyraprocentspärren (L 2,2%, KD 3,7 %). Moderaterna har också tagit ett mindre antal väljare från Centerpariet (20 000), men inte alls i samma omfattning som Socialdemokraterna (70 000).

Detta positiva väljarflöde från stödpartierna kompenserar väljartappet där Moderaterna tappat störst till Sverigedemokraterna följt av Socialdemokratierna.

Om vi då kort berör frågan om stödröster som det ofta spekuleras kring, så ska jag avsluta med att ge min bild på det. Som jag visat gynnar medielogiken tre stora partier, det bäst dramaturgiska är två partier, två regeringsalternativ och två statsministerkandidater. Idag landar vi då i en sittande statsminister och ett regeringsbärande parti, men som sker med Sverigedemokraternas goda minne. Sverigedemokraterna är nu större än Moderaterna, framförallt för att de har vunnit väljare från Moderaterna och Kristdemokraterna.  Samtidigt har Moderaterna vunnit väljare från Liberalerna och Kristdemokraterna. Kvar är två stödpartier under 4 % spärren, ett längre ifrån än det andra. Men båda är förlorare och det till de två giganterna i ett nytt regeringsalternativ, där kampen för M kommer vara att de är större än SD och sannolikt detsamma för SD. Vem som blir störst av M eller SD kan avgöra en hel del. M har inte råd att avvara några röster till KD eller L, tvärtom har de tagit röster därifrån sedan valet. SD:s väljare röstar på SD för de är oroliga för samhällsutvecklingen och vinner nu mest regeringsväljare. Att regeringen under M inte lyckats lösa de problem man ser i samhället men hoppas att SD kan lösa detta. Samtidigt tappar SD till oppositionsledaren S. Förutom att SD sympatisörer aldrig skulle ge en stödröst på L, tvärtom är det tydligt att de hoppas på att L inte klarar 4% spärren. De kanske kan offra sig på en röst på KD om de närmade sig SD mer. Men när SD aldrig suttit i en regering så kräv det sannolikt väldigt mycket att man inte skulle göra allt för att SD skulle bli så stora som möjligt.

Jag stannar här, genom att titta på väljarflödena kring de tre stora partierna har jag täckt in de stora dragen, och även där det mesta fokus är, men det tydliggör också de andra fem partiernas utmaning, genom att inte vara en möjlig ledare, eller åtminstone vågmästare finns det inte plats för dem i det mediala rummet, och då också i mycket mindre omfattning i väljarnas medvetande. De har svårt att vinna sakfrågeägarskap, för nationella politiska sakfrågor som blir viktiga i valet.

Några intressanta länkar för att läsa vidare

Bästa parti i politiska sakfrågor november 2025

Viktigaste politiska frågan november 2025

M ökar och SD tappar

Torbjörn Sjöström

VD