Metoduppdatering Novus svensk väljaropinion

På grund av det metodförändringar som skett under året hos våra konkurrenter så stoc vi som jag skrev inför två val, att lägga ned Novus svensk väljaropinion eller att revidera modellen. Det är ingen stor förändring, men dock än förändring.

Det mesta i detta inlägg stämmer fortfarande: Om Novus Svensk väljaropinion, poll of polls

Hur vi resonerar kring grunderna för förändringen kan läsas här: Alla dessa metodförändringar och synen på Novus Svensk väljaropinion

Från November 2017 så ingår

• Novus
• Sifo
• Demoskop
• Ipsos

Grunden i alla dessa är fortfarande ett sannolikhetsurval baserat på Sveriges befolkning. Dock kompliceras detta i olika grad hos olika aktörer.

Av dessa är det bara Novus som har ett urval som är baserat på endast ett sannolikhetsurval utifrån ett urval baserat på befolkningsregistret. De andra har en kombination av flera urvalskällor i olika omfattning.

Idag finns det bara ett sätt att få fram ett sådant register, och det man får fram är adress och telefonnummer. Vill man få fram e-postadress behöver kan kontakta individerna och fråga om e-postadressen.

Det finns också en utmaning med just väljarbarometern och det är att den är extremt träffsäker, så IT vana hos äldre är en fråga vi inte kan ignorera utan att påverka träffsäkerheten negativt. En grupp man inte når kan man inte . Därför är telefon det bästa för att få ett urval som inte systematiskt ignorerar vissa grupper. Bortfallet på telefon leder till slumpmässiga urvalsfel, inte systematiska, som enbart web skulle leda till, utifrån en åsiktsrepresentativitet.

Därför är telefon idag kärnan i alla trovärdiga väljarbarometrar, som inte är beroende av andra undersökningar för att få ett träffsäkert resultat.

Genom att utgå från detta, att det är ett sannolikhetsurval baserat på befolkningen som är det enda pålitliga sättet att genomföra en väljarbarometer, samt att det finns urvalsproblem som i vanliga fall inte spelar så stor roll, men för väljarbarometern så har det en negativ inverkan på träffsäkerheten. Så kommer vi till en modell som tar hänsyn till detta.

Sedan innan är det antal intervjuer som anger hur stor inverkan på en Poll of polls en undersökning har. T.ex. Novus 4000 intervjuer har 4 gånger så stor inverkan på slutresultatet jämfört med en undersökning på 1000 intervjuer.

Men här väljer vi att räkna på det som bidrar positivt: sannolikhetsurval som kontaktas via enbart för denna undersökning.

Sen räknar vi av det som bidrar negativt i olika grad: Urval som kontaktas för att fylla på av olika anledningar, här används web av Sifo, Demoskop och Ipsos. Dock i olika grad. Sifo räknar sina webb till 10%, Ipsos har 600 telefon och sedan 1000 web som räknas till 50% av deras 600 telefon. Vi räknar av ned inverkan baserat på andelen web. Men förenklat, ju färre intervjuer och ju mindre andel av resultatet som kommer från ett urval som kontaktas primärt för väljarbarometern desto mindre inverkan har den väljarbarometern  i Novus svensk väljaropinion.

I November ser fördelningen ut så här.

Ja det blir lite fånigt när Novus gör nästan lika många intervjuer 11 gånger om året i sin väljarbarometer som “stora” SCB gör 2 gånger om året. Det blir extremt tydligt i en poll of polls. Så har det varit länge och inte bara i Novus utan även i Sveriges radios, men för transparensen skull vill vi att det skall redovisas. Och som ni ser så är det inte bara antal intervjuer som vi har med i beräkningen, utan också andelen som är i grundurvalet i undersökningen. Antal intervjuer är de som genomförts i den månaden. I bilden ovan är det November. Om en undersökning har en fältperiod som överlappar flera månader så räknas antal intervjuer om utifrån antagandet att antal intervjuer är jämnt fördelat över hela fältperioden.

Återigen, väljarbarometern är extremt träffsäker i Sverige, och förväntansgraden är på decimalen. Det går att göra mycket pålitliga undersökningar genom slumpmässigt rekryterade webpaneler. Men inte med den extrema träffsäkerhet som förväntas i en väljarbarometer, där vi vet att grupper utanför urvalet också räknas i minst lika hög grad. Man måste alltid välja metod utifrån behovet. Väljarbarometern är nog det tydligaste exemplet på det. särskilt i ett land med så högt valdeltagande som Sverige har. Här ställs det på sin spets.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus