Väljarbarometrarna och riksdagsvalet
Inför riksdagsvalet 19 september 2010 publicerade fem svenska institut traditionella väljarbarometrar baserade på telefonundersökningar: Demoskop, Novus, Sifo, Skop och Synovate. En nyhet i valet var att United Minds presenterade väljarbarometrar genomförda med hjälp av webbintervjuer.
Från början av augusti fram till dagen före valet publicerades resultat från sammanlagt 45 väljarbarometrar. Det är en viss ökning jämfört med föregående val, men nästan en halvering jämfört med riksdagsvalet 2002.
De traditionella, telefonbaserade väljarbarometrar var mycket träffsäkra när det gäller stödet för de enskilda partierna. Den genomsnittliga avvikelsen på partinivå varierade i dessa mätningar mellan 0,62 och 0,74. För United Minds blev den genomsnittliga avvikelsen per parti större: 1,34 procentenheter.
Samtliga institut visade att alliansen skulle bli större än de rödgröna. De telefonbaserade undersökningarna visade på en fördel för alliansen på mellan 4,6 och 8,7 procentenheter. Den slutliga skillnaden blev 5,7 procentenheter.
Alla institut utom Sifo förutspådde att Sverigedemokraterna skulle ta sig in riksdagen. Stödet för Sverigedemokraterna underskattades dock något i de flesta telefonbaserade mätningarna. Synovate visade på ett stöd på 5,9 procent mot 3,8 till 5,1 procent bland övriga telefonbaserade mätningar. De telefonbaserade förvalsmätningarna gav inte Sverigedemokraterna den vågmästarroll de sedan fick.
United Minds överskattade stödet för Sverigedemokraterna och gav dem i sin sista mätning värdet 7,2 procent. United Minds blev därmed ensamma om att ge Sverigedemokraterna en vågmästarroll.
Novus arrangerade 27 september 2010 ett eftervalsseminarium där Ulrica Schenström, Sven-Erik Söder och Arne Modig analyserade valresultatet. Analysen visar att utfallet påverkades av att alliansen hade högt förtroende när det gäller valets viktigaste frågor, att valdebatten i hög grad dominerades av alliansens starka frågor och att de ledande företrädarna för alliansen hade stort förtroende bland väljarna. Alliansen fick också höga betyg av väljarna när det gäller förmågan att sköta landet ekonomi. I väljarnas ögon hade de rödgröna problem med att formera sin koalition och hade svårt att lyfta några av sina starkaste frågor som t ex socialförsäkringarna. Kanske var det också så att det rödgröna samarbetet fick möjliga mittenväljare att tveka att rösta på Socialdemokraterna.
Arne Modig