Inkluderande kommunikation. Något som börjar bli mer av ett buzzword än sanning. Det pratas mycket om det. De flesta vill ha det och säger sig prioritera det. Men vad är det egentligen?

Inkluderande kommunikation handlar om att skildra alla människor och verkligheter i samhället, oavsett ålder, könsidentitet, religion, etnicitet, kroppsform eller funktionsvariation. Så är man automatiskt då inkluderande i sin kommunikation om man har med alla?

Risken med mångfald kopplat till kommunikation är att den ofta inte alls blir inkluderande. Med det menar vi att varumärken i sitt material gärna använder rasifierade personer, olika åldersgrupper eller andra som osynliggörs i medielandskapet, men att de fortfarande verkar i en normativ kontext. Ett sammanhang, ett scenario, en plats eller berättelse som fortfarande tillhör normens verklighet. Man placerar människor i ett skyltfönster för att assimileras och se bra ut i statistik. För att det ser bra ut i mätningar när man visar olika typer av kroppar, vi kan ju räkna på att vi visar upp olika.

Men vems historia är det vi berättar, vems verklighet befinner vi oss i egentligen? Är det fortfarande den vita, smala, unga, heteronormativa verkligheten? För då är det inte inkludering på riktigt. Inte när vi tvingar in personer i någon annans verklighet.

Det vi är ute efter är att alla företag, varumärken och organisationer först måste bestämma sig för varför man vill vara inkluderande i sin kommunikation. Och vi har tre förslag på vad detta varför kan vara:

1. Nå ut och beröra

Ett Sverige som är ett av världens mest multikulturella länder kräver att vi skildrar, engagerar och relaterar till olika subkulturer. En generell syn på samhället gör att man riskerar att missa många stora grupper i samhället. Engagerar vi flera så bygger man också relationen till varumärket bland fler – man breddar sin målgrupp helt enkelt.

2. Differentiera

Vi vet att kommunikation som bryter stereotypa normer attraherar och engagerar fler målgrupper. Att sticka ut i bruset av all annan marknadsföring och kommunikation är viktigt för att differentiera sig. Genom att vara inkluderande i kommunikationen differentierar man sig starkt från majoriteten och tar en egen plats som varumärke.

3. Normalisera

Marknadsföring och kommunikation bygger normer. Det skildrar människor och reproducerar ofta troper och stereotyper. Därför har det en stor roll i att bryta fördomar och stereotyper och istället sätta människor i sin egen kontext, sin egen verklighet och skildra dem ur sitt eget perspektiv. Gör man detta kan man genom sin kommunikation öka normaliseringen och bidra till att minska fördomar i samhället.

När man väl sätter detta varför, så blir även riktningen tydlig och kan byggas på från olika håll inom organisationen, precis som när man lägger grunden för varumärkesroller eller kommunikationsplattformar.

Det fina i just detta ämne är att oavsett om ni vill inkludera för att nå ut och beröra, differentiera eller normalisera – så gör de varandras jobb. Är ni ute efter att differentiera så kommer ni per automatik att nå ut, att beröra och normalisera och vice versa. Men för att göra detta framgångsrikt behöver ni ett tydligt syfte och svar på frågan – varför ska just vi inkludera i vår kommunikation?

Roshanak Fatahian och Nicole Kavander, kommunikatörer och grundare av All of Us

All of Us arbetar med att föreläsa och utbilda företag, organisationer och skolor inom mångfald och inkludering. I arbetet ingår även rekrytering och organisationsförändring samt affärsutveckling med fokus på mångfald. Sedan starten 2018 har All of Us blivit utnämnda till Årets förebild i Diversity Index Awards 2021, #2 av Näringslivets Superkommunikatörer 2019, nominerade till Rättvisepriset, sitter i Komm’s, Open Act’s och Swedish Fashion Associations styrelser och är en aktiv röst i opinionsbildningen kring mångfald och inkludering.

Varje månad bjuder vi på kunskap, fakta och rapporter inom området varumärke och kommunikation i form av Novus Varumärkesbrev. Vill du ta del av det? Prenumerera här.