Användes Ekot:s Poll of polls, Svensk Väljaropinion för att inför riksdagsvalet kalibrera mätningar med ”självrekryterade urval” innan de publicerades?

För att utvärdera de svenska väljarsympatimätningarna som gjordes under 2021 – 2022 fram till riksdagsvalet den 11 september gjorde Novus en genomgång av de olika väljarsympatimätningarna.

En poll of polls är en sammanvägning av flera likadana undersökningar där teorin är att flera oberoende undersökningar är mer träffsäkert än en. Det stämmer i teorin, men det förutsätter att de är oberoende. Något som inte är helt självklart tyvärr längre, men tittar man på de svenska undersökningarna som inte använder självrekryterat urval är dessa sannolikt fortfarande oberoende av varandra.

Vi jämförde resultaten mellan den poll of polls som Ekot kallar Svensk Väljaropinion. Den består av Novus, Kantar Sifo och Ipsos, det vill säga instituten med obundna slumpmässiga urval, och Demoskop som är ett institut som använder ”självrekryterade urval”, d.v.s. ett icke-sannolikhetsurval. Detta för att se huruvida skillnader föreligger mellan de obundna slumpmässiga urvalen och icke-sannolikhetsurvalet.

När vi sammanställt dessa resultat såg vi att den genomsnittliga differensen i absoluta tal för partierna minskade drastiskt i valspurten mellan de olika urvalsmetoderna, Svensk Väljaropinion med obundna slumpmässiga urval och icke-sannolikhetsurvalet. Under 2021 fram till sommaren 2022 var den genomsnittlig avvikelsen på ca. 1% men i valspurten minskade avvikelsen till 0,4%. Detta innebär att den genomsnittliga differensen i absoluta tal för partierna mer än halverades i valspurten, vilket är anmärkningsvärt.

Den genomsnittliga differensen för partierna mellan Svensk Väljaropinion och icke-sannolikhetsurvalet såg under 2021 och 2022 fram till riksdagsvalet ut enligt nedan, månad för månad.

Även på partinivå syns under valspurten mycket stora minskningar i differens mellan Svensk Väljaropinion och icke-sannolikhetsurvalet, även om skillnaderna varierar för olika partier. Den absolut största minskningen i differens ser vi för Socialdemokraterna men vi ser även samma mönster för framför allt Sverigedemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet och i viss mån även för Miljöpartiet och Vänsterpartiet, se tabell och diagram nedan.

Det kan också vara intressant att notera följande när det gäller publiceringsdatum i valspurten

Svensk Väljaropinion inklusive de separata mätningarna för Novus, Kantar Sifo och Ipsos publicerade sina sista mätningar inför valet innan mätningen med icke-sannolikhetsurval publicerades. Detsamma gäller för augustimätningarna där Svensk Väljaropinion publicerades två dagar innan mätningen med icke-sannolikhetsurval publicerades.

Mätningen för det Demoskops icke-sannolikhetsurval anpassar sig samtidigt anmärkningsvärt mycket till utfallet i Svensk Väljaropinion under valspurten, d.v.s. differensen mellan dessa minskar kraftigt.

Frågan man ställer sig är om sammanställningen av Svensk Väljaropinion inklusive de separata mätningarna för Novus, Kantar Sifo och Ipsos som publicerats i valspurten har använts för att kalibrera mätningarna med icke-sannolikhetsurval innan de publicerats?

Bakgrund

Ekot publicerar varje månad Svensk Väljaropinion, en sammanvägning av resultaten från ett antal partisympatimätningar. Fram till augusti 2016 har denna sammanvägning administrerats av Novus och därefter har Kantar Sifo sammanställt detta index.

De institut som ingår i sammanvägningen Svensk Väljaropinion är de som använder sig av obundna slumpmässiga urval, vilka i nuläget är Novus, Kantar Sifo och Ipsos. Demoskop ingår inte då företaget bytt metod och primärt använder sig av icke-sannolikhetsurval, vilka ofta benämns som ”självrekryterade urval” eller ”bekvämlighetsurval”. Skop ingår heller inte eftersom de relativt sällan genomför partisympatimätningar.

Resultaten för alla institut är efterstratifierade/viktade utifrån framför allt kön, ålder, region och valt parti i riksdagsvalet 2018:

Novus: Resultatet är efterstratifierade på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2018.

Ipsos: Resultaten är vägda på kön, ålder, utbildning, geografi, politisk geografi, politisk nyhetskonsumtion, parti i riksdagsvalet 2018 samt värderingsvägning enligt GAL-TAN- dimensionen.

Kantar Sifo: Beskrivningar saknas på Kantar Sifos hemsida.

Demoskop: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs svaren i väljarbarometern på kön, ålder (5 åldersgrupper), geografi (fördelning mellan storstäder inklusive förorter, större städer inklusive förorter samt övriga kommuntyper) samt vilket parti man röstade på i senaste riksdagsval.

Sammanställd av Mikael Ohlsson, Forskningsansvarig, och Anna Andersdotter, Statistiker.

Källor:

Svensk Väljaropinion: https://sverigesradio.se/artikel/grafik-svensk-valjaropinion-7-september-2022

Publicerade mätningar från instituten: https://val.digital/AllSurveys/