Analys

MP är nu statistiskt säkerställt över 4% i denna undersökning, vilket också är värt att notera, även om huvudfokus i texten nedan handlar om de riktigt stora förändringarna över tid kring SD, M och S.

Moderaternas nedgång och SD:s uppgång har jag skrivit om tidigare. M har varit för fokuserad på regeringsbyte men missat att det är sakfrågor man behöver ha förtroende för. Genom att säga att SD är en bra samarbetspartner har man också öppnat dörren för fler att se SD som ett bättre parti. Förkortat är SD det enda parti som inte heller misslyckats. M har tappat flest väljare till SD sedan valet 2018, mer än hälften av dessa väljare har kommit den senaste veckan.

Alla andra partier förutom SD har på ett eller annat sätt varit med om att misslyckas med att lösa segregationen och röstat för att lägga ned kärnkraften. På ett sätt har man underskattat hur insatta väljarna är i frågor de behöver veta för att förstå sin nutid. Jag kallar det väljarförakt, som sen så klart leder till politikerförakt. Men det är inte ett envägsförhållande. Förtroende måste vara ömsesidigt. Detsamma gäller journalistiken och publiken, men går jag inte in mer på här.

Kanske blandar man ihop bristen på politiskt engagemang med ointresse för samhällsfrågor. Men politisk taktik är så fixerad vid konflikter och ett parlamentariskt nollsummespel att man missar väljaren. Man tänker att man skall underminera stödet för politiska motståndaren, man räknar med att väljaren tycker det politiska vem tar vem spelet är kärnan och att förtroendet finns när det väl behövs.

Men jag vet inte hur många gånger jag skrivit i mina analyser att det väljarna vill är att ha förtroende för politiska ledare och huvudfokus för den är att våra folkvalda löser problem. Det är faktiskt sekundärt vem som är statsminister, det är viktigare att man får ett land som är stabilt.

M verkar gjort som S gjorde 2014 och fokuserat på att underminera tilltron till makten. S lyckades rätt bra med att underminera tilltron till alliansregeringen och M, sen misstog man att ett lågt förtroende för M skulle innebär att man får förtroende för S. I praktiken såg fler att landet går åt pipan och ”motpartiet” SD ökade. Lite samma här, men nu är stigmat kring SD mycket mindre och valet blir då enklare för många än det var 2014.

Ungefär så här: ”Om man kan ta stöd av SD varför inte rösta på dom på en gång? De är ju de enda som inte gjort landet sämre i nutid”.

Varför kommer detta så sent?

Korta svaret, väljarna väntade på att politierna skulle komma med något konkret, det kom sent pga komprimerad valrörelse, och nu gillar inte väljarna politikernas förslag, de är inte trovärdiga nog och räcker inte för att lösa de akuta problem man ser.

Valrörelsen är komprimerad pga allt som hänt i världen.

Pandemin lade locket på politiska fokus, det skapade ett undantagstillstånd i svensk politik. Det var verkligen bara att rida ut stormen. Sen kom invasionen av Ukraina och NATO ansökan. Bra sa svenskarna!

Nu tror 9 av 10 svenskar att NATO ansökan går igenom och det finns tack vare Novus undersökningar ett bevis för det folkliga stödet som behövs för en ansökan och man tänker att det i praktiken redan är klart. Sverige kan inte göra annat än att vänta i alla fall.

Sen kom det dödliga våldet i gång med besked. Minst ett dåd om dagen detta år. Utöver det rusar elpriserna, när det är varmt ute. Hur kommer det bli när det blir kallt och vi verkligen behöver det? Svenskarna anser att de höga elpriserna är politikernas ansvar.

De har uppenbart misslyckats, något som politikerna med andan i halsen försöker lägga plåster på med att erbjuda rabatter för det. Inga lösningar för det tar för lång tid och går för sakta. Men inte nog med att man då ändrade strategi fort, så erkänner man också att man är ansvarig och kan göra något åt det.

För det är verkligen så att när politiken adresserar ett problem så bekräftar man att det finns för ännu fler. Syntes tydligt när man stängde gränsen. Först efter var invandringen den viktigaste frågan bland väljare. För att ta ett exempel.

I ett större perspektiv har man grävt en grop sedan många år genom att inte ha den beredskap som behövs vid kriser, och nu blir det oroväckande påtagligt.

Ett just in time samhälle funkar när det inte är krig och man inte tar elektricitet för givet. Man litar på att allt kommer exakt när man behöver det, inte att man har lite reserv om något händer. Trots påminnelse efter påminnelse i världen. Rysslands aggressioner har nu pågått i ca 10 år.

En bristande försvarsförmåga var väl det man kunde lösa snabbast genom att ansöka om Nato medlemskap. Sen tar det ändå tid, men vi var välkomna och timingen var rätt. Men andra inhemska problem måste lösas här och det tar tid.

Pandemin påminde oss om att man behövde läkemedelsmaterial. Kring pandemin pågår fortfarande inga diskussioner kring en bättre beredskap vilket jag tyvärr inte är förvånad över, men det behövs verkligen.

Att lägga ned elproduktion och i praktiken förflytta Sverige från att ha en helt CO2 neutral elproduktion till att bli beroende av europeisk elektricitet och faktiskt egen oljeeldad för att man lade ned innan man hade alternativen på plats. Ja det är ett problem vi nu lever med, men som kommer ta lång tid att lösa.

Allt detta leder till snabba väljarrörligheter på kort tid, nu kopplar väljaren ihop händelser med politik. Det är först nu det är relevant i en valrörelse då man skall fundera vem som skall få förtroendet nästa mandatperiod. Problemet är bara att det är svårt att se vilka politiker som förtjänar förtroendet. Bilden av politiken är ju inte riktigt den man vill se hos förtroendevalda. Märker ord, pekar finger, utdelar skuld. Inte precis de ledare man vill ha för att lösa problem… Alla politiker borde vara de vuxna i rummet, det är var väljarna förväntar sig. M försökte väl en stund, men vet inte om det var helhjärtat. Jag tror många ser ett dagis snarare än ett rum med potentiella ledare för landet. Obs det sista har jag inte undersökt. Men sandlåda har varit ett ord svenskarna använt vid problemen med regeringsbildningen tidigare.

Torbjörn Sjöström

VD

Om det var val idag skulle mandaten fördela sig enligt följande: Moderaterna 55, Liberalerna 18, Centerpartiet 27, Kristdemokraterna 23, Socialdemokraterna 105, Vänsterpartiet 27, Miljöpartiet 20, Sverigedemokraterna 74.

Novus har för den här undersökningen intervjuat 1619 personer per telefon, SMS och post under perioden 27 – 29 augusti 2022. Andelen osäkra väljare 4,6 procent.

Socialdemokraterna får idag ett väljarstöd på 29,8 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Sverigedemokraterna ökar med 0,3 procentenheter och får idag ett stöd på 20,9 procent. 15,6 procent uppger att de skulle rösta på Moderaterna, en minskning med 0,2 procent. Även Centerpartiet har minskat med 0,3 procentenheter sedan gårdagens mätning, de får idag ett väljarstöd på 7,7 procent. Tätt efter kommer Vänsterpartiet med ett stöd på 7,5 procent, en minskning med 0,4 procentenheter. Väljarstödet för Kristdemokraterna ligger kvar på 6,4 procent. Miljöpartiet ökar med 0,6 procentenheter och får idag ett stöd på 5,6 procent. Även Liberalerna ökar i popularitet och får ett stöd på 5,2 procent, en ökning med 0,7 procentenheter.

Felmarginal för denna enskilda mätning: M 1,8%, L 1,1%, C 1,3%, KD 1,2%, S 2,3%, V 1,3%, MP 1,2%, SD 2,1%, Annat 0,6%.

För att räkna signifikanta förändringar behöver förenklar en förändring vara större än summan av felmarginalen är. Men det tillkommer en extra dimension när vi har ett tredagars rullande medelvärde, vi genomför 500 intervjuer om dagen och tittar på de tre senaste dagarna. Förändringen kan inte jämföras med en undersökning där samma personer är med i båda. Så man behöver för att säkerställa en statistiskt säkerställd förändring jämföra dagens undersökning med en som är tre dagar gammal eller äldre.