Om USA valet del 1 – Nationellt och internationellt

Jag inser att det nog förväntas att jag skriver lite om USA valet, det är ju på tisdag den 3 oktober (nästa vecka när detta skrivs).

Detta är första valet jag inte är på plats och följer som VD för Novus. Det känns lite skumt och dubbelt. Men det är som det är. Tanken med denna text är inte att tala om vem som vinner valet, det kanske vi vet nästa vecka. Utan lite hur jag ser på valet som sådant och saker jag tycker kan vara intressanta att förstå kring valet. Jag har varit runt och träffat tankesmedjor, ansvariga för federala valsystemet, knackat dörr, träffat valstrateger, kampanjmakare, undersökare osv. under åren. Men jag har inte bott i USA så detta blir från en svensk undersökningsnisses perspektiv. Jag tar allt detta från minnet nu, har jag några faktafel i detta så säg gärna till.

Detta blir spridda tankar en torsdag, veckan innan USA valet. Måste hålla igen. Det klagas på att jag skriver för långt hela tiden. Det kommer en del två inom kort. För denna text blev inte som jag tänkt och det är för mycket intressant. Den fick sitt eget liv när jag satte mig framför tangentbordet.

Först en övergripande tanke, som jag kommer återkomma till i del 2:

På grund av Coronapandemin och problem det skapat för människor i USA på grund av bland annat handelskrigen och annat BORDE inte den sittande presidenten vinna. Normalt straffar man den sittande regimen när det går illa, oavsett regim och land, det är en röd tråd jag ser i de flesta västländer. Men det är inte riktigt så enkelt nu tror jag. Men mer om detta i del 2 som kommer imorgon.

Nationellt

USA är stort och det heter ju United States of America. Viktigt att tänka på. Staterna har ett ganska stort självstyre, den Federala statsapparaten och presidenten kan påverka en del, men mycket sker lokalt i delstaterna.

Systemet är rätt ogenomträngligt även för medborgare som bor där. Till exempel har du barn i skolan och det sker en förändring, är det ibland svårt för dig att veta vem som är orsak till förändringen. Om det är rektorn, delstaten, eller om det är presidenten.

Detta kan tolkas på lite olika sätt. Men när då Trump säger att han skapat 3,3 miljoner jobb, är det svårt att veta om det är sant eller inte. Inte bara för att statistiken alltid skall tas med en nypa salt för att statistikinsamlingen som sådan är behäftad med osäkerhet, i Sverige är vi duktiga, men även här har vi problem (länk SCB). I USA är det ännu större utmaningar med offentlig statistik. Men inte bara det, det går inte heller enkelt att säga vem som egentligen är orsaken till detta. Det kan vara konjunkturen, företagen, delstaten eller den amerikanska statsapparaten. Men samtidigt när tilltron till vad som är sant är låg och sjunker kraftigt (kommer mer om det i del 2) så kan man utnyttja detta. Svårt att säga emot någon som tagit åt sig äran.

Valdeltagandet är lågt i USA, under 55 % (i Sverige 2018 hade vi 87%), det gick ned lite jämfört med föregåenda val, men det var stora förändringar under ytan. Det dök upp medelålders förstagångsväljare tyckte Trump äntligen var en kandidat värd at rösta på. Samtidigt som högutbildade i högre grad struntade i att rösta, personer som brukade rösta, och som i valen innan kanske röstat på Obama. Man undvek att rösta detta val delvis för man inte tyckte att Clinton var en bra kandidat värd att rösta på, men lika mycket för att det sas att det var helt klart att hon skulle vinna. Så att stå och köa i timmar för att lägga sin röst var inte värt det.

Just köerna är något som slår en som svensk när man är där. Jösses. Hur kan det vara så? I Sverige är det inga köer när man röstar. Det tar några minuter här och timmar där.

Valet är på en tisdag i USA, om jag minns rätt är förklaringen för att man åkte till marknaden och gjorde vad man behövde på måndagen, sedan kunde man stanna kvar och rösta på tisdagen på sent 1700 tal. Men att det fortsatt så här är mycket för att det finns flera grupper som faktiskt vill hålla ned valdeltagandet bland de som generellt inte brukar rösta på republikanerna exemplevis lågutbildade och låginkomsttagare, som kanske inte kan eller har råd med att ta ledigt för att rösta på en tisdag. Jag fick höra en historia från en republikans kampanj där de lyfte ett problem med att kyrkorna bussade folk till vallokalen. Problemet för republikanerna var att de var de svarta kyrkorna som gjorde det (detta var några val sedan, kanske första Obama valet, minns inte riktigt nu). Kampen handlar mer om vilka som röstar än vem man röstar på. Just det att man måste registrera sig för att rösta i förväg. Ofta anger man också vem man tänker rösta på i dessa register. Register som sedan partierna använder mest för att säkerställa att man verkligen går och röstar. I de dörrknackningskampanjer jag varit med på så går man till de som registrerat sig att rösta på det egna partiet och påminner dom att rösta och gärna påminner sina vänner att göra detsamma. Så det handlar inte om att övertyga någon utan att säkerställa att man också faktiskt röstar.

Florida var en viktig delstat i tidigare val. Bush vann ju över Gore genom ett domstolsbeslut och det grundade sig i tekniska problem med valmaskinerna i Florida. En väldigt uppdelad delstat, med klassklyftor, bakgrund och livsåskådningar. Så det var en delstat som stod och vägde och Bush vann sedan presidentvalet baserat på ett domstolsbeslut.

När Obama vann vände han upp och ned på mycket för Republikanerna, och jag har fått höra att många Republikaner började misströsta demokratin som lösning, eftersom demografin och valdeltagandet inte talade till deras fördel. Jag hörde talas om att republikaner inom Högsta domstolen inte tyckte demokrati var lösningen längre. Hur sant det är vet jag inte, jag har ingen insyn där.

Fixeringen vid demografins betydelse i USA är väldigt annorlunda jämfört med i Sverige. Där pratas det om Hispanic, black and white votes. Man rutar upp hårt, och det har varit sant till viss del. Men man ser också att det är lätt att gå vilse. Faktiskt något som Obamas kampanjchef Jim Messina (https://en.wikipedia.org/wiki/Jim_Messina_(political_staffer) påpekade var orsaken till varför Romneys kampanjteam inte vann, de var för fixerade vid demografin. Jag har träffat och lyssnat på Jim, ett par gånger, otroligt intressant att få höra både hans tankar och för den delen Romneys kampanjchefs tankar (minns inte vad han heter nu tyvärr) .

Denna demografiska fixering är sannolikt att härleda till klassklyftor lika mycket som ursprung. För i USA finns det enorma klassklyftor. När löneutvecklingen i Sverige skett i ungefär samma omfattning inom i princip alla inkomstgrupper så har låginkomsttagare i USA fått se sina löner gå ned samtidigt som höginkomsttagare och medelklassen fått mer pengar. USAs historia och nutid är en helt annan än den svenska, men vi tenderar att missa det, vi i Sverige kan språket och vi är uppvuxna med amerikanska TV serier. Lätt att tro att USA är som ett stort lite bättre Sverige. Så enkelt är det så klart inte.

Trump som ju faktiskt var självvald republikansk kandidat, han hade inte partiets stöd då. Han har det nu men när han var kandidat inför föregående valet var det inte så. Men Trump mobiliserade som jag skrev ovan helt nya förstagångsväljare som man inte trodde skulle rösta över huvud taget. Men det är ett tveeggat svärd utifrån veteranerna i Republikanska partiet. Jag pratade med Ken Reiz (jobbat med bl.a. Nixon och Reagan) inför valet 2016, han har skrivit den här boken, där står också lite om hans bakgrund.  https://www.amazon.com/Winning-Campaigns-Losing-Gaining-Insight/dp/1631777696

Han var inte särskilt förtjust i Trump, men han skulle rösta på honom ändå, för Clinton var det inte en chans att han skulle rösta på. Men som han sa, hans förhoppning var att Trump skulle påverkas av ”the humbling experience of becoming United States president”, som alla tidigare presidenter när det väl tillträdde. Ja vi vet ju hur det gick med det… Men Ken Reiz var nog inte ensam att tänka så. Att byta parti var otänkbart. Men hur kommer det se ut detta val? Kanske går valdeltagandet ned bland andra grupper av republikaner, för partibytande är nog inte lika nära till hands?

Internationellt

Man är inte så internationellt intresserad. USA är stort och många reser aldrig ens utomlands.

Jag var på en amerikansk konferens för något år sedan som var i Canada för första gången på ett tag. Det var under perioden då USA, under Trumps ledning, skulle skruva upp tullarna mot sina grannländer, och man behövde tulla mässmaterialet och kunna visa pass för att komma till Canada från USA. En bekant som jobbar i Washington på postverket som analytiker, han är i 40 årsåldern tog med sin fru på resan. Det var första gången hon skaffade ett pass.

Om man inte är kultursnobb och känner till Ingmar Bergman, så är kanske det man känner till om Sverige knivarna, osten och chokladen. Men då tänker man inte på Morakniven, Grevéosten och Marabou, utan man är i fel land och tänker på fällknivarna, schweizerosten och Tobleronen.

Men presidenten har en stor påverkan på USA:s internationella relationer, militärt och handel. Så från ett Svenskt perspektiv ser vi Trump och hans beteende kanske mer än man gör nationellt för många i USA.

Imorgon kommer del 2 där jag som nu har plan att skriva om:

• Popular vote vs valvinnare
• Att undersöka i USA och hur är det med ”Shy Trump voters”?
• Negative campaigning
• Folkräkningen
• Coronapandemin
• Medias roll och Vad är sant?

Men när jag börjar tänkta på detta blir det otroligt mycket som är intressant, igår tänkte jag att jag nog inte hade så mycket jag kunde säga om USA, men när jag börjar fundera på det jag inte sett i media och som är viktigt som bakgrund blir det rätt mycket ändå trots att jag håller igen, men jag skall försöka att inte prata om battleground states och swing states, sånt håller så många andra på med…

Torbjörn Sjöström

VD

Novus