Hur många köpte tidningen för TV tablån?
- Hur många köpte tidningen för TV tablån?
- Hur många köpte den för sporten?
- För matbilagan?
- För inredningsbilagan?
- För korsordet?
- Titta på ditt eget beteende och din omgivning under uppväxten.
Köpte du tidningen för att läsa alla nyheter?
Eller var nyheterna något där man läste det som var intressant och snabbt skummade rubrikerna för allt annat, samtidigt var det TV bilagan man letade efter och gick tillbaka till när man bläddrat igenom tidningen?
Hur lång tid spenderades till att bläddra igenom en kvällstidning? 5 minuter? 10 minuter?
Hur mycket tid läggs på att läsa nyhetsliknande texter på nätet?
Vad vill jag med detta inlägg?
Jo det jag vill få dig att tänka på är vad man mäter egentligen. Drivkraften bakom ett köp är lätt att tro att det är en sak, men samtidigt kan man inte bara genom t.ex. vikande tidningsförsäljning konstatera att ingen vill köpa nyheter längre.
TV tablån finns inbyggt i TV apparaten. Det finns oändligt med inredningsbloggar, Sporten finns överallt. Korsorden kanske ersatts av appar i mobilen.
Digitaliseringen har förändrat vårt beteende pga att utbudet har kraftigt förändrats. Men vikande tidningsförsäljning behöver inte betyda att man inte är intresserad av nyheter längre. Tvärtom tror jag att gemene man konsumerar mer nyheter nu än tidigare. Tyvärr är nyheterna tunnare.
Det finns fler tillfällen och möjligheter att läsa. Mobilen har man alltid med sig, och flasharna i apparna drar in oss till nyhetssiterna. Men när man väl är där så är det inte så mycket mer än rubriken. Och ofta är rubriken missledande.
Men vart går man för att gå på djupet? Hur påverkas nyhetskonsumtionen av att rubriken är missledande? Hur påverkas nyhetskonsumtionen av att alla säger exakt samma sak samtidigt, men nästan ingen går på djupet? Hur påverkas nyhetskonsumtionen av att gräv är något som tar 5 minuters tänkande att ifrågasätta korrektheten av?
Jag kom lite från ämnet här. Men det är lätt att tro att en siffra betyder ett visst beteende, tex alla som köpte tidningen förr läste hela tidningen. Nu när man kan mäta tid tillbringad i varje artikel på nätet så ser det ut som ett enormt ras.
Man måste förstå på riktigt vad siffrorna betyder och om de är jämförbara eller inte. Det är här ett riktigt undersökningsföretag kommer in. Genom kvalitativa och kvantitativa undersökningar så kan vi förklara inte en procentsats utan faktiskt vilket beteende som ligger bakom en siffra, om den är jämförbar med tidigare eller inte, och vilka nyckeltal som faktiskt är relevanta för att kunna mäta ett beteende framåt.
Det är alldeles för lätt att dra förhastade slutsatser och jämföra två siffror och helt missa att de faktiskt inte är jämförbara. Eller inte över huvud taget längre ens är relevanta. Man fastnar i ett introvert tänkande där man mer söker siffror som bekräftar den egna uppfattningen, när det man egentligen behöver är ett utifrånperspektiv. En undersökningskonsult som är van att titta på problemet utifrån, från konsumentens ståndpunkt, inte inifrån fabriken. Utan utifrånperspektivet så riskerar man att agera helt utifrån sina egna ”sanningar” och ta beslut som rent skadliga för sin affär. Man måste verkligen förstå läsaren/konsumenten. För gissar man fel där så är det ofta förödande. Rätt kunskap är ovärderlig, fel kunskap är värdelöst vetande.
Torbjörn Sjöström
VD
Novus