Novus kan idag visa att svenska folkets associationer för orden
invandring, asylsökande och flykting blandas ihop, och att ordet
flykting utan definition inte är så känslomässigt laddat som det
borde vara.

Så fort orden definieras minskar antalet som ytterligare vill
begränsa invandringen till Sverige.

Fråga: Anser du att Sverige bör ta emot fler eller
färre…

Tre olika grupper fick tre liknande frågor, men där sista ordet
byttes ut mellan grupperna, första gruppen fick ordet invandrare,
andra gruppen asylsökande och tredje gruppen flyktingar

Svaren blir lika trots att vi frågar den ena gruppen om
invandrare, den andra om asylsökande och den tredje om flyktingar.
Inga skillnader är statistiskt säkerställda mellan dessa tre.

Grupp 1 fick sedan svara på en följdfråga där ordet invandring
definierades:

”Med invandrare menar vi personer som har tillstånd
att vara i landet och avser att stanna i mer än 12 månader Anser
du, med denna definition, att Sverige bör ta emot fler eller färre
invandrare”

Då minskade motståndet kraftigt, trots denna neutrala inledning,
nedgången är statistiskt säkerställd från 43 % till 33 %. Även
andelen som vill att vi skall bibehålla mottagandet som idag ökade
med en statistiskt säkerställd förändring från 32 % till 40 %
jämfört med när frågan ställdes utan inledning där ordet invandrare
definierades.

Att en så pass neutral inledning minskar motståndet kan tyda på
att det för bort kopplingen till asylsökande troligtvis för med sig
associationer till de kostnader som används som ett huvudargument
mot Svensk invandringspolitik.

Grupp 2 och 3 som fick frågan om asylsökande och flykting fick
denna följdfråga:

”Asylsökande som flyr från sitt hemland t.ex. p.g.a.
krig, oroligheter eller förföljelse p.g.a. politisk åskådning
brukar i dagligt tal kallas för flyktingar. Anser du att Sverige
bör ta emot fler eller färre flyktingar enligt ovanstående
beskrivning?”

Även bland denna grupp och med förtydligande definition minskar
motståndet, även här är nedgången statistiskt säkerställd bland de
som vill ta emot färre. Troligtvis på grund av tydligare associationer till
att asylsökande faktiskt söker asyl med anledning av att man söker skydd,
och att det då blir mer kopplat till individuellt lidande.

Slutligen en fråga som ställdes till alla tre grupper:

Alla tre grupper svarade likvärdigt och redovisas här
sammanslaget, då inga skillnader var statistiskt säkerställda.
Resultatet på denna fråga visar både att de olika tidigare frågorna
inte verkar har påverkat resultatet, att stödet är likadant kring
flykting eller asylsökande. Resultatet är också jämförbart med den
undersökning som genomfördes 18 augusti.

Helhetsbilden som framträder här är att kännedomen kring ordet
invandrare, asylsökande och flykting är lågt. Ordet flykting som
sådant är komplicerat då det används på två olika sätt, vilket
säkert bidrar till osäkerhet och sammanblandning.

Lärdomen av detta är framförallt att det är viktigt att hålla
isär definitionerna, och utan kunskap så är det omöjligt att läsa
av opinionen kring frågan.

Vi kan också utifrån detta konstatera att Novus undersökning den
18 augusti kring svenskarnas inställning till flyktingmottagning
inte var vinklad, utan krävde det förtydligande som lades in i
frågan, för att säkerställa att resultatet var svar på den fråga
som efterfrågades.

Men framförallt är det viktigt att i den politiska debatten och
mediala bevakningen inte ta för lätt på kunskapskraven som
förväntas av motagaren. Det krävs att man känner till kunskapsnivån
och att associationerna blir rätt. Något vi på Novus hela tiden
jobbar med, och har en generellt god kännedom om.

Kund: ingen

Fältperiod: 4- 9 september 2014
Antal intervjuer: 1500

Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel på ett
riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år.

Att denna undersökning publiceras idag är primärt på grund av den
märkliga kritik som uppstod i samband med kritiken från ett par
statsvetare på Göteborgs Universitet.

Men oaktat denna kritik så är resultatet mycket intressant, och
förhoppningsvis kan detta leda till reflektion kring undersökningar
och kunskapen kring frågor som eventuellt tas för givet.

Torbjörn Sjöström
VD
Novus