Analys: Skiftet i svenska folkets syn på omvärlden

Svenska folket är nu nästan lika oroliga för USA som för Ryssland. Jämfört med för ett år sedan har rädslan för Ryssland sjunkit med 8 procentenheter, medan oron för USA har ökat markant med 14 procentenheter. Även rädslan för Kina har rusat från 48 till 60 procent. Samtliga förändringar sedan 2025 är statistiskt säkerställda.

Ser vi tillbaka till 2024, innan Donald Trump återigen blev USA:s president, har rädslan för USA gått från 26 till 69 procent – en ökning med hela 43 procentenheter på två år. Siffrorna är häpnadsväckande och visar tydligt att svenskarna har insett det radikala skiftet i världsordningen. Exakt vad ”America First” innebär i praktiken må vara oklart för både allmänhet och politiker, men den oro politiken skapar är uppenbar: Sverige känner att vi inte längre kan lita på USA.

NATO: Mer än bara USA

Trots att USA:s agerande – inklusive diskussioner om att ta över Grönland – har fått vissa att utropa slutet för NATO, är stödet för medlemskapet fortsatt starkt. 67 procent av svenskarna anser att det är rätt att vara med i alliansen. Detta stöd består trots att man nu hyser nästan lika stor rädsla för USA som för Ryssland.

Sannolikt har svenskarna insett att NATO är större än en enskild medlemsstat. De europeiska medlemmarna har flyttat fram sina positioner, ökat sina försvarssatsningar och visat en enad front i stödet till Ukraina. Denna samstämmighet tycks ha skapat en tro på internationellt samarbete som sträcker sig bortom beroendet av Washington. Det är också troligt att synen på EU har stärkts i takt med att svenskarna ser hur vi pressas av tre globala stormakter samtidigt.

Det politiska ansvaret inför valet

Om nio månader är det val i Sverige. I ett läge där de geopolitiska hoten tornar upp sig blir det allt viktigare för svenska politiker att navigera rätt. Det kommer att ligga på deras axlar att öka tryggheten och bygga framtidstro nationellt och internationellt, utmaningen stannar inte vid gränsen.

Svenska folket är slitna efter åratal av omvärldshot. Samtidigt finns en känsla av att den inhemska tryggheten inte är vad den en gång var. Det kommer att krävas mycket av svenska myndigheter och politiker för att förvalta landet på ett sätt som bygger stabilitet på hemmaplan, samtidigt som vi måste stärka vår position och trygghet på det internationella planet.

Det europeiska alternativet och kärnvapenfrågan

Vi har även undersökt inställningen till ett gemensamt europeiskt försvar. Här är stödet i princip lika stort som för NATO: 66 procent är positiva och endast 11 procent negativa. Det framstår som en tydlig ”Plan B” om NATO:s sammanhållning skulle svikta. Även om NATO består av 32 länder, inser allt fler att USA nu prioriterar mål som skiljer sig fundamentalt från Europas säkerhetsintressen.

Slutligen, i debatten om kärnvapenskydd, Novus undersökningar har tidigare visat att det finns ett motstånd mot att placera amerikanska kärnvapen (Novus mars 2025 55 % mot 41 % kan tänka sig), men nu med USAs ändrade position är svenska folket fortsatt restriktiva. På frågan om Sverige bör anskaffa egna kärnvapen svarar 17 procent ja, medan 68 procent säger nej (15 procent är osäkra). Trots det osäkra världsläget finns det alltså en stark majoritet mot att Sverige ska bli en kärnvapenmakt.

Historisk data kring NATO opinionen

Nedan följer svenska folkets historiska inställning till NATO, innan och efter Rysslands invasion av Ukraina samt före och efter Sveriges medlemskap blev ratificerat.

Torbjörn Sjöström
VD
Novus

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Novus på eget initiativ den 15-21 januari 2026 i Novus Sverigepanel och besvarades av totalt 1007 personer och är åsiktsmässigt representativ för svenska folket i åldersgruppen 18–84 år.
För ytterligare information om Novus Sverigepanel, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. Vid osäkerhet om hur en siffra ska tolkas, vänligen kontakta info@novus.se.