Vad är en undersökning och kunskap egentligen?
Om undersökningar, kunskap och trovärdighet
En definition av en undersökning som Novus brukar använda är: En undersökning är en metod eller en process för att få kunskap.
Oftast sammanblandas datainsamling och undersökning, vilket lätt leder fel. Datainsamlingen är den metod som oftast används i undersökningsbranschen för att kunna leverera kunskap till våra kunder.
Kunskap är något vi tillbringar hela livet att jaga, det är något som vi börjar söka efter från den första sekunden vi föds och det slutar aldrig.
Novus uppgift är att ta fram och förmedla kunskap. Detta medför inte bara fantastiska möjligheter och en stor ära att vi får förtroendet från våra kunder och allmänheten att förmedla kunskap. Det ställer också höga krav på oss som företag, individer och de metoder och verktyg vi använder.
Vad är då kunskap?
Platon definierade kunskap som ”trosföreställningar som är både sanna och man har goda skäl att tro på”
Det finns flera definitioner och inte helt oväntat så blir definitionen av kunskap väldigt filosofisk, och de olika definitionerna är relativt omtvistade. Bara om man håller sig till delen om vad som egentligen är sant så blir det komplicerat.
Ett litet exempel på hur ”sanningen” kan förändras baserat på tid och kultur:
På 1500 talet var det sant inom bl.a. de katolska länderna att solen snurrade kring jorden. Däremot kunde man inte få kalendern att fungera tillsammans med en sådan världsbild. Copernicus gav sig på kalenderproblemet, vilket ledde till att han kom fram till att jorden måste snurra kring solen inte tvärt om. En heliocentrisk världsbild som gick emot kyrkans världsbild. Samtidigt var den inte ny i andra delar av världen, tex Aristarchos (grekisk astronom) ca 300 fkr var troligtvis den första som korrekt kom fram till den heliocentriska världsbilden.
Sanningar förändras baserat på auktoritet och okunskap. Vissa sanningar faller till glömska och andra passar för tillfället av olika anledningar inte in.
Oavsett exakt definition av kunskap har vi nog ändå en hyfsat likvärdig om än diffus syn på kunskap. Men det finns fler utmaningar i hur man värderar den.
Kunskap går inte att ta på. Samtidigt är den helt beroende vid förmedling av att både mottagaren och avsändaren tar den på allvar, vårdar och använder den på rätt sätt. För så fort man börjar slarva blir den värdelös. Men rätt använt är den ovärderlig. Utan kunskap är man i de bästa fall lite vilsen men helt utan kunskap i regel förödande för hur man skall klara av både vardag och sin framtid.
Det finns också värdefull kunskap och kuriosa. Man måste kunna filtrera och sortera aktivt.
Vad är då okunskapen?
Okunskap är egentligen inte gissningar. Okunskap är snarare misstolkning eller felaktigt användande av kunskap. Man kan se det som värdelös kunskap tolkat till att vara viktig.
Novus fokus på kunskap är framförallt den kunskapen om den kollektiva synen kring de frågor våra uppdragsgivare behöver förstå.
En viktig förmåga är att kunna uttolka och förstå mänskligt beteende och hur information sprids och tolkas. Utan att förstå det är det lätt att okunskap, missuppfattningar och rykten gör att all annan kunskap blir värdelös. Det händer hela tiden, okunskapen sprider ut sig och känslor tar över logiken. Rädsla triggar flykt- eller kamprespons. Panik riskerar att slå ut logiken och högsta prioritet blir att sätta sig i säkerhet och det får kosta vad det kosta vill. Rädda människor i grupp är en otroligt stark kraft. Detsamma gäller även positiva känslor så klart, dock är det mer sällsynt. Men kollektiva beteenden tenderar att slå ut individuell kunskap. Saknas en kollektiv kunskap eller ett kollektivt förtroende blir det lätt att okunskapen och med den misstron breder ut sig i allt från t.ex. forskning, produkt, politiker, polisen m.m.
Med andra ord: kunskapen om kollektiv uppfattning, känslor, rädsla och den kollektiva kunskapen är helt centralt. Det är nog den viktigaste kunskap du behöver i dagens samhälle. Får man inget fotfäste där blir t.o.m. fakta och vetenskap värdelöst; Jorden inte längre rund, evolutionsteorin felaktig.
Krig startas sällan eller kanske aldrig på grund av ofrivillig okunskap, utan tack vare medveten okunskap. Okunskapen och rädslan används aktivt för att antända och som bränslet som pumpas in för att konflikten skall starta och fortsätta.
Det betyder inte att vi som individer är dumma, men vi är kollektiva varelser i en konstant kamp mellan känslor och logik. En kamp som troligtvis är nödvändig för vår överlevnad, men samtidigt gör det oss också lättmanipulerade om man kontrollerar världsbilden, utnyttjar vår vilja att passa in i kollektivet, kanaliserar oron och skapar en gemensam ”sanning”. Ett egenintresse som är rätt hanterat kan då bli en kollektiv kraft.
Men även i mindre perspektiv är det minst lika viktigt. Förstår man inte den kollektiva kunskapen så är det nästan omöjligt att förstå det som sker kring ens egen nutid, varumärke eller medlemmar. Det är här Novus i många fall kommer in. Vi hjälper er att ta fram och förmedla den kollektiva kunskapen i de frågor ni behöver undersöka.
Del två är nu publicerad. Läs den här: Vad krävs av en kunskapsförmedlare?
