När Novus för tredje året i rad mäter svenskarnas inställning till AI-producerat material framträder en tydlig bild. Trots vissa rörelser mellan åren är huvudmönstret stabilt och i samtliga undersökta områden är det fortfarande fler som är negativa än positiva till att AI används för att skapa innehåll. 

Den tydligaste skillnaden i attityderna handlar om vem som använder AI. Minst motstånd möter AI i den egna kommunikationen eller det egna arbetet. Här har acceptansen också ökat något sedan den första mätningen 2024. Samtidigt är även här de negativa fler än de positiva, vilket visar att utvecklingen handlar om en viss uppmjukning snarare än ett genomgripande attitydskifte. 

I kommunikation från företag och organisationer syntes en försiktig förbättring mellan 2024 och 2025. Årets mätning visar dock att utvecklingen inte har fortsatt. De positiva attityderna har stagnerat eller minskat, samtidigt som de negativa åter ökat. 

Reklam och marknadsföring är den kategori som förändrats tydligast i karaktär sedan 2024. Färre förhåller sig neutrala till AI-producerat material och fler tar ställning, både positivt och negativt. Även om andelen positiva har ökat har de negativa attityderna ökat mer, vilket gör att motståndet är starkare i dag än när mätningarna inleddes.  

Myndighetskommunikation är den kategori där attityderna tydligast har förskjutits i negativ riktning. Andelen negativa har ökat år för år, medan andelen positiva i stort sett ligger still. 2026 är myndigheter den avsändare som möter starkast motstånd mot AI-producerat material. 

Även AI-genererat innehåll i privatpersoners sociala medier möter omfattande skepsis, vilket visar att motståndet inte enbart gäller institutioner och organisationer utan även kommunikation mellan privatpersoner. 

Det mest framträdande mönstret är att attityderna skiljer sig tydligt beroende på avsändaren. AI möter minst motstånd när den används i den egna kommunikationen eller arbetet, och störst motstånd när avsändaren är en myndighet. Fritextsvaren visar att skepsisen inte bara handlar om tekniken i sig. Den handlar i hög grad om förtroende: om innehållet uppfattas som äkta, trovärdigt och granskat, eller som vilseledande, opersonligt och svårt att lita på. 

För frågor om undersökningen:

Ieva Englund
Varumärkesexpert
ieva.englund@novus.se