Jonas Mellqvist är kommunikationschef på Officersförbundet – ett förbund som under 2025 var det snabbast växande fackförbundet i Sverige sett till procentuell medlemsutveckling. I takt med att försvaret blivit en av Sveriges mest omdiskuterade samhällsfrågor har också officerares arbetsvillkor och vardag hamnat i ljuset. I den här intervjun berättar Jonas om hur det förändrade säkerhetsläget märks i kontakten med medlemmarna, vad som driver engagemanget och om vikten av att lyssna lika mycket som att tala.

Omvärldsläget har förändrats snabbt de senaste åren. Hur märker ni av det i kontakten med era medlemmar? Har frågor om beredskap och säkerhet blivit mer närvarande i medlemsdialogen? 

Ja, väldigt tydligt. Våra medlemmar arbetar mitt i de frågor som nu dominerar samhällsdebatten. För några år sedan handlade många medlemskontakter om lön, karriärutveckling och arbetsmiljö. De frågorna finns fortfarande kvar, men idag sker de ofta i ett sammanhang där beredskap, tillgänglighet och Försvarsmaktens tillväxt också är närvarande. 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att för våra medlemmar är säkerhetsläget inte bara en nyhetsfråga. Det påverkar deras vardag, deras arbetsbelastning och deras familjeliv. Därför handlar medlemsdialogen ofta om hur man långsiktigt ska kunna bygga ett starkare försvar utan att slita ut de människor som ska genomföra uppdraget. 

Har det förändrade säkerhetsläget påverkat intresset för medlemskap eller engagemang inom Officersförbundet? Ser ni nya grupper som söker sig till förbundet eller engagerar sig på nya sätt? 

Vi ser ett mycket stort intresse för Officersförbundet. Under 2025 var vi det snabbast växande fackförbundet i Sverige sett till procentuell medlemsutveckling. 

Men medlemskap handlar också om något större än trygghet i arbetslivet. Många vill vara med och påverka utvecklingen av sitt yrke och sin myndighet. Vi ser ett starkt engagemang hos både yngre medlemmar och mer erfarna officerare som vill bidra till att bygga framtidens försvar. 

Omvärldsläget har gjort försvaret till en av Sveriges mest uppmärksammade samhällsfrågor. Vilka möjligheter och utmaningar innebär det för Officersförbundet? 

Möjligheten är att fler lyssnar. Det finns idag en bred förståelse för att försvaret är viktigt och att kompetensförsörjningen är en avgörande fråga. 

Utmaningen är att intresset ibland fokuserar mycket på materiel, organisation och ekonomi. Det är förstås viktiga frågor, men ytterst handlar försvarsförmåga om människor. Fartyg, flygplan och förband gör ingen nytta om det saknas utbildad personal som kan leda verksamheten. Där försöker vi bidra med perspektivet att försvarsförmåga också är en arbetsgivar- och kompetensförsörjningsfråga. 

Många medlemsorganisationer arbetar med att skapa relevans i en tid då människors tid och engagemang är hårt konkurrensutsatt. Hur arbetar ni för att behålla och stärka medlemsengagemanget? 

För oss handlar det om att vara relevanta i medlemmarnas vardag. Vi måste både leverera konkret medlemsnytta och samtidigt driva de större frågor som påverkar yrket på sikt. 

Jag tror också att människor engagerar sig när de känner att deras erfarenheter tas på allvar. Därför lägger vi stor vikt vid medlemsundersökningar, dialog med lokala officersföreningar och att faktiskt återkoppla vad som händer med de synpunkter vi får in. 

Du har tidigare arbetat på TCO och är nu kommunikationschef på Officersförbundet. Märker du någon skillnad i hur man behöver kommunicera i en organisation som verkar så nära försvars- och säkerhetspolitiska frågor? 

Det som slagit mig mest är att våra medlemmars vardag har blivit en del av den nationella samhällsdebatten. Frågor om kompetensförsörjning, beredskap och försvarsförmåga diskuteras idag långt utanför Försvarsmakten. Samtidigt har officerare en stark yrkesidentitet och ser ofta sitt arbete som ett uppdrag som sträcker sig bortom den egna arbetsplatsen. 

Det gör att kommunikationen behöver fungera på flera nivåer samtidigt. Vi kommunicerar förstås om löner, villkor och arbetsmiljö, men också om hur Sverige bygger ett starkare försvar. För mig har det blivit tydligt hur nära kopplingen är mellan medlemmarnas vardag och några av de viktigaste samhällsfrågorna i vår tid. 

Vad skiljer kommunikationen i ett yrkesförbund som Officersförbundet från kommunikationen i en bredare centralorganisation som TCO? 

I ett yrkesförbund kommer man mycket närmare medlemmarnas vardag och profession. Våra medlemmar delar ett gemensamt yrke, en gemensam utbildning och ofta en stark yrkesidentitet. Det gör att kommunikationen kan bli mer konkret och mer direkt kopplad till medlemmarnas verklighet. Samtidigt ställer det krav på att verkligen förstå professionen och de villkor som medlemmarna möter varje dag. 

Om ni skulle skicka med ett råd till andra medlemsorganisationer som vill bygga starka och engagerade medlemsrelationer – vad skulle det vara? 

Var nära medlemmarna och var nyfiken på deras vardag. Organisationer blir starka när medlemmarna känner att de blir lyssnade på och att deras erfarenheter spelar roll. Det är lätt att fastna i att kommunicera utåt. Men minst lika viktigt är att lyssna inåt. De bästa idéerna om hur en organisation ska utvecklas finns ofta hos medlemmarna själva. 

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Jonas Mellqvist

Kommunikationschef, Officersförbundet