Undersökningen består av en global studie som Novus genomfört i samarbete med Gallup International om världens stabilitet med Donald Trump som president. Den har kompletterats med en svensk undersökning om oro för polarisering och populism, Elon Musks utspel och dess påverkan på hans företag samt sociala mediers roll och ansvar jämfört med traditionell nyhetsmedia.

Merparten av undersökningen genomfördes i Sverige 6–11 februari 2025, medan de globala frågorna ställdes i 40 länder under september 2024.

Novus VD Torbjörn Sjöström har analyserat resultaten.

Stabilitet i världen med Donald Trump som president i USA

Enligt Novus och Gallup Nordics undersökning, genomförd i samarbete med Gallup International inför USA-valet 2024, framgår det att svenska folket, liksom våra nordiska och baltiska grannar, med överväldigande majoritet anser att världen skulle bli mer instabil med Trump som president. Att detta nu sker kommer därför inte som en överraskning för medborgarna. Många minns hans tidigare presidentperiod, och att en andra mandatperiod skulle innebära ännu större instabilitet var tyvärr väntat.

81 % av svenskarna anser att det amerikanska valet har stor påverkan på Sveriges ekonomiska utveckling, handel och fred. Därför är det som nu sker i Ukraina och Gaza, liksom handelsfrågor som tullar, ingen överraskning för svenska folket och inte heller för våra nordiska och baltiska grannar. Många såg detta komma redan innan Trump vann valet i USA.

Ansvar för åsiktspolarisering i samhället

Polariseringen är drivkraften bakom den populism som breder ut sig i västvärlden. Enligt undersökningen anser svenskarna främst att sociala medier bär ansvaret, men även traditionell media och politiken har ett stort ansvar. Sociala mediers framfart som också politiker och nyhetsmedia anpassar sig efter. Här-och-nu-rapporteringen och provocerande inlägg på sociala medier innebär som politiker att de får komma till aktuellt och debattera, vilket skapar en dynamik där politiken belönas av sociala mediernas logik.

Det innebär dock inte att politiker och media går fria från ansvar. De har fortfarande ett eget ansvar, även om sociala mediers disruptiva effekt förändrat det offentliga samtalet.

Denna undersökning genomfördes under perioden 6–11 februari 2025, till skillnad från de tidigare frågorna som ställdes i cirka 40 länder globalt under september 2024.

Svenska folket är väl medvetet om de effekter som sociala medieplattformar har på samhället, och oron för demokratin är påtaglig, något Novus har rapporterat om i över fem år genom olika undersökningar. Falska inlägg på sociala medier har ibland även spridits vidare i traditionella nyhetsmedier.

Samtidigt speglar detta hur medier och politiker själva talar om sociala mediers roll, ofta utan att reflektera över sitt eget ansvar i utvecklingen.

Elon Musks påverkan på företag kopplade till honom

Elon Musk provocerande gest, provocerade verkligen och skadade omedelbart både Teslas anseende och hans eget. Vi har i andra undersökningar den senaste tiden kunnat konstatera att Musk anses vara en belastning för både Tesla och X.

Detta anseendetapp är på grund av hans armviftning och visar att det är ingen tvivel alls om hur svenska folket uppfattade gesten. De såg precis vad det såg ut som, och hur det tolkades. Det var inte något positivt för Tesla eller Musk.

47 % av svenskarna är inte aktiva på sociala medier, en viktig aspekt att ha i åtanke när dessa plattformar beskrivs som demokratiska arenor. Med ett valdeltagande på över 80 % i Sverige är det tydligt att fler deltar i det demokratiska systemet än i debatten på sociala medier.

Tidigare Novus-undersökningar visar att många avstår från att uttrycka sig på sociala medier av rädsla för hat och hot. Men det handlar också om att man vill hålla sig uppdaterad om vänner och bekantas aktivitet, snarare än för att själva delta i diskussioner.

Den tysta majoriteten är en kraft som ofta underskattas. De ställer upp när det behövs, de reagerar på det som händer, men de har inget intresse av att ställa sig på en scen och basunera ut det. Om denna tysta majoriteten marginaliseras eller skräms till passivitet, förlorar samhället en central del i det demokratiska samtalet. Tystnad misstolkas ofta som acceptans, när det i själva verket oftare handlar om avståndstagande.

Sociala mediers ansvar

Sociala media anses ha ett stort ansvar, men värt att notera att ansvaret är störst bland den äldre generationen, som är mindre digital, de yngre förstår mer och lägger mindre krav på plattformarna än de äldre.

Det är tydligt att många anser att sociala medier har ett stort ansvar för det de publicerar, men jämfört med redaktionell nyhetsmedia är skillnaden slående som det ju också skall vara. Var tredje svensk menar att sociala medier har litet eller inget ansvar, eftersom man förstår att det är privatpersoner som skriver. Jämfört med det som nyhetsmedia producerar där endast 7 % anser att media har ett litet eller inget ansvar.

Skillnaden mellan redaktionell media och social media är något som medborgaren förstår i ganska stor omfattning.

Samtidigt som man ser en skillnad mellan sociala medier och redaktionell media, anser många att sociala medier inte tar sitt ansvar. Här kommer troligen kännedomen om algoritmer in, där plattformarna kan premiera osanningar, hat och hot. Den låga tilltron till redaktionell nyhetsmedias ansvarstagande borde dock vara en väckarklocka. Endast 9 % anser att nyhetsmedia helt tar det ansvar man kan förvänta sig. Var tredje svenska anser att medierna inte tar särskilt stort eller inget ansvar alls i förhållande till vad som borde förväntas.

Med tanke på att man tycker att det ansvar som redaktionell media har för det som publiceras är mycket större än vad som förväntas av sociala medier, är det en påminnelse för redaktionell media att själva reflektera över vad de gör, inte bara kritisera sociala mediers tillkortakommanden.

Var tredje svensk anser att sociala medier bör hindra användare från att skriva vad de vill. Detta blir ju en lite filosofisk fråga, vi har kanske alla skrivit något vi ångrar, men här handlar det snarare om att människor inte vill se hat och hot på sociala medier. Svenska folket uppskattar inte den typen av ton i det offentliga rummet.

I samband med koranbränningen visade våra undersökningar att en stor andel svenskar ville förbjuda demonstrationer som kan uppfattas som provocerande eller stötande för någon. Vilket ändå är själva kärnan i demonstrationer och yttrandefriheten. Samtidigt finns det en stor uppgivenhet och frustration över hur stort utrymme oacceptabelt beteende får i det offentliga rummet, och att staten ofta skyddar den som provocerar, snarare än den som blir provocerad. Detta har också konsekvenser för Sveriges nationella intressen, som i fallet med koranbränningen, som hotade att förstöra Sveriges chanser att bli medlem i Nato.

Bakom detta börjar det också växa fram en vantolkning av yttrandefriheten som inte svensken står bakom. En uppfattning att du har rätt att säga vad som helst utan att behöva stå för konsekvenserna. Att provocera en hel religion och sedan kräva skydd från polisen genom att åberopa yttrandefriheten är ett exempel på detta.

För att sätta detta i ett mer vardagligt sammanhang, tänk dig att någon går fram till den största mannen på krogen och säger något oerhört stötande, för att sedan gömma sig bakom väktarna när han med rätta blir arg. Det är inte olagligt att säga vad man vill i Sverige, men man måste vara beredd på konsekvenserna, även om ingen har rätt att bryta mot lagen som respons till vad någon säger. Det extremt osvenskt att öppet provocera någon och sedan kräva skydd mot ens egna handlingar. Detta är en viktig aspekt att beakta när man ser dessa siffror som framkommer i undersökningarna.

Följande fråga ställde vi för att ännu mer visa på det som föregående fråga indikerade. Man vill inte att hat, hot och lögner ska få ta ett sånt utrymme i det offentliga rummet. De flesta svenskar skulle aldrig ens komma på tanken att uttrycka sig på det sätt som ledande makthavare och offentliga personer helt plötsligt gör, och man ser den skada som det åsamkar. Eftersom detta nu sker och leder till negativa konsekvenser, finns en växande känsla av att det kanske måste förbjudas. Orsaken är att grundlagar, inklusive yttrandefriheten, upplevs bli missbrukade för egen vinning. Rättshaveristiskt eller antidemokratiskt beteende vill man inte att det ska kunna ske i skydd av våra demokratiska principer.

Samtidigt är lösningen inte förbud. Snarare är detta ett uttryck för uppgivenhet, där varannan svensk känner att lagstiftning verkar vara den enda lösningen. Tidigare har denna typ av normer upprätthållits av det kollektiva samvetet, där nyhetsmedier fungerade som en måttstock och ifrågasatte offentliga personers beteende. Men idag belönas beteenden som man tidigare fick stå till svars för, genom att de som agerar så ges ännu mer utrymme i media.

Det är denna utveckling som ligger till grund för varför varannan svensk nu tänker att lagarna behöver skruvas åt. För det offentliga samvetet som tidigare upprätthölls främst av nyhetsmedia har försvunnit.

Merparten av undersökningen genomfördes i Sverige 6–11 februari 2025, medan de två första globala frågorna ställdes i 40 länder under september 2024.

Novus VD Torbjörn Sjöström har analyserat resultatet.

Torbjörn Sjöström, VD Novus