Nästan 9 av 10 svenskar tycker att det är viktigt att följa med i vad som händer i samhället, viktigast är det för åldersgrupperna 18-29 år och 65-79 år. Var tredje svensk mellan 18-79 år funderar ofta på sanningshalten i nyheter från public service.
Var konsumeras nyheter
Nästan var fjärde svensk tar del av nyheter i sociala medier, med en övervikt bland kvinnor och yngre i storstäder och närliggande kommuner. Bland unga 18-29 år tar nästan hälften del av nyheter i sociala medier och drygt var tredje 30+ tar del av nyheter i sin sociala kanaler. Drygt var tredje person läser helst traditionella dagstidningar med en klar övervikt i grupperna 50 – 79 år. Nyhetssajter online används av nästan 7 av 10 svenskar mellan 18 – 79 år med en klar övervikt bland 50-64 år boende i storstäder och jobbar som tjänstemän.
Har vi koll egentligen?
Sanningshalten i nyheter från public service är inte självklar och en hög andel tycker att det är viktigt att veta vad som pågår i omvärlden, vi anser oss vara både nyhetsintresserade och källkritiska.
Yngre tycker att äldre tror på allt som kommer från public service och är sämre på källgranskning. Äldre tycker att det är tvärtom, att yngre tror på allt som kommer i deras egna flöden och absolut inte är källkritiska.
Konsumtionen av nyheter sker alltså ofta i sociala medier och då i den egna filterbubblan. I sociala medier förstärks både positiva och negativa nyheter då blir polariseringen självklar och bredden och mångfalden i nyheterna får inte plats.
Så är det upp till oss att vara källkritiska, försöka se nyanserat på det vi ser i våra flöden och inte utgå ifrån att det vi läser är källgranskat innehåll.
Charlotte Stenbäck
Senior Consultant