Om hat och hot mot riksdagspolitiker
Novus genomförde 2017 en undersökning bland riksdagsledamöterna om bland annat hat och hot. Här är resultatet på frågorna:
2017 svarade 62 % av riksdagsledamöterna att de utsatts för externa hot i sin egenskap av riksdagsledamot. Nästan var tionde minst någon gång i veckan.
Var tredje uppgav att de påverkade deras riksdagsarbete negativt.
Bland kvinnor uppgav mer än varannan att det påverkade deras riksdagsarbete negativt.
Undersökningen visade också tydligt att hotet mot kvinnor ofta hade mycket en hårdare och personlig karaktär, vilket är förklaringen till varför de påverkas hårdare än män.
Märk väl, detta gäller inte partiledarna, som är mer utsatta än så här. Precis som ministrarna är, en makt och en större medienärvaro blir som ett rött skynke för vissa och hat och hot flödar på mycket mer mot dem. Både digitalt och fysiskt.
Med den digitala närvaron som finns till våra riksdagsledamöter, via sociala medier, epost och kanske hur lätt det är att hitta deras hemadress, kan detta lätt trigga någon som går från ord till handling. Även om det inte sker är detta en konstant påminnelse för våra politiker att de är illa omtyckta av vissa. Att de är utsatta dygnet runt, något som kommer in i deras hem digitalt dagligen oavsett tidpunkt.
Den tysta majoriteten som inte hatar och hotar hörs därmed minst. Det är några få som lätt kan underminera tilltron till hela väljarkåren och påverka våra beslutsfattare. Det är ett reellt hot mot demokratin, något som Novus undersökning visade 2017. Det verkar inte ha blivit bättre.
Den politiska debatten präglas ibland av en retorik där motståndare avhumaniseras och där samarbetsvilja verkar helt saknas. Debatten kan uppfattas som en kamp på liv och död, särskilt när insatserna beskrivs handla om Sveriges framtid. Detta förstärker intrycket av konflikt ytterligare.
Många medborgare tar avstånd från denna typ av debattklimat och upplever att demokratin inte känns relevant för dem. Samtidigt finns det personer i samhället som kan påverkas starkt av en sådan retorik och i vissa fall agera utifrån den, exempelvis individer med allvarlig psykisk ohälsa som kan uppleva sig manade att agera.
Frågan om hur hotad demokratin är diskuteras alltmer, vilket också bekräftas av undersökningar som pågått under lång tid. En tidigare Novusundersökning visar exempelvis att var tredje svensk anser att politiker skadar demokratin, till stor del kopplat till bristande samarbetsvilja och en debattkultur där konflikt tycks vara ett mål i sig snarare än ett medel.
Det är en komplex och enkel fråga på en gång.
Precis som man låser dörren när man lämnar hemmet, trots att det redan är olagligt att stjäla, bör inte våra folkvalda behöva vara så sårbara för hat och hot, vare sig det kommer från enskilda individer eller från utländsk makt och trollfabriker. På samma sätt är det alltför lätt att hota journalister, vilket snabbt uppfattas som ett hot mot demokratin. Det skrev jag om för länge sedan här:
Sjöström: Hot mot journalister ett arbetsmiljöproblem – Dagens Media
Hot mot journalister är ett hot mot demokratin, men problemet är att det är för lätt att nå fram till dem. Redaktionerna måste ta sitt arbetsmiljöansvar och inte utsätta sina medarbetare för detta, särskilt eftersom denna utsatthet i sig blir ett hot mot demokratin. Det får inte vara så enkelt att skada demokratin i Sverige.
Samtidigt måste politiker naturligtvis visa att de är resonerande människor som kan tänka efter och kompromissa. Nyhetsmedierna måste ge utrymme för det och inte förstärka det beteende som underminerar förtroendet för våra förtroendevalda. Faktum är att man i praktiken måste synas i tv för att bli vald, vilket innebär att politiken i hög grad anpassar sig efter tv:ns spelregler. I ett Novus Sanity Check-poddavsnitt med Annie Lööf, som går att lyssna på här, pratar Annie just om detta: säger man något provocerande i en debatt lever ens medienärvaro kvar hela veckan, medan den som inte gör det bara når dem som faktiskt såg debatten. För att lyftas fram i nyhetsmedia måste ett uttalande vara provocerande. Lyssna på avsnittet här:
#64 Annie Lööf – om politiken och medielandskapet – Novus – Kunskap och undersökningar
Hela undersökningen från 2017 finns att läsa här, som gjordes i samband med programmet Länge leve demokratin av Jan Scherman.
novus.se/novus-svensk-valjaropinion/svt-lange-leve-demokratin/avsnitt-2/
Avslutningsvis: Hat och hot mot makthavare är ett hot mot demokratin, men man kan inte förbjuda något som redan är olagligt. Däremot måste vi stärka skyddet för våra makthavare mot detta hot – vi kan inte låta vår demokrati vara så sårbar och själva stå passiva. Det måste naturligtvis gå att lagföra brott bättre. Redan i dag ser svenska folket en uppgivenhet kring polisens arbete i detta avseende. Men vi måste också göra det svårare att via digitala kanaler tränga sig in i våra makthavares hem och privatliv. Om hatet inte når fram till den person det är riktat mot, kommer det inte att få samma genomslag och samma skadeverkan på demokratin som det har i dag.

Torbjörn Sjöström
Opinionsanalytiker Novus