Meny

Vanliga frågor

Här får du svar på några av de vanligaste frågorna som ställs till oss.

Frågor om Novus

Vad är Novus svar på ESOMARS 37 frågor?

Novus är medlem i den internationella branschorganisationen ESOMAR.

Esomar har tagit fram 37 frågor som stöd för köpare av onlineundersökningar, med syftet att underlätta bedömningen av leverantörers arbetsmetoder, kvalitet och transparens. De 37 frågorna ersätter Esomars tidigare version med 28 frågor.

Novus svar på Esomars 37 frågor finns att läsa här.

Vilka är Novus publiceringsregler?

Novus varumärke är en garant för att en undersökning har gått rätt till och att slutsatserna kring densamma är korrekta utifrån målet med undersökningen. Enligt internationella branschregler (ESOMAR) är Novus som undersökningsföretag ansvariga för att våra undersökningar tolkas rätt vid första publicering.

För att säkerställa att våra undersökningar presenteras på ett korrekt sätt ber vi alltid att få se den text som skrivs med syfte att publiceras där Novus undersökningar omnämns.

Novus förbehåller sig rätten att korrigera felaktiga siffror och tolkningar som har publicerats.

Vad är Novus policyråd till redaktioner?

Varje seriöst undersökningsföretag strävar efter att genomföra undersökningar som korrekt representerar verkligheten. Företagets varumärke är en garant för korrektheten. Men redaktionerna behöver ibland lite handfasta råd att kunna hålla sig i.

Checklistan är ett hjälpmedel för att tolka aktörers undersökningar. Novus har regelbundet utbildat redaktioner och varit delaktiga i flertalet checklistor. Dessa listor är inte alltid publika. Därför såg vi ett behov av ett dokument som alla kan ta del av och som är baserat på den forskning och etablerad erfarenhet som finns.

Denna guide är fri att använda och utgå från som egen stomme. Viktigt är att inte exkludera de grundförutsättningar som specificeras. Då faller möjligheten att korrekt kontrollera undersökningens tillförlitlighet.

Ladda ned PDF versionen här: Novus Policy undersökningar v1

Frågor om undersökningar - statistik och metod

Hur beräknas deltagarfrekvens?

Endast de som bjudits in eller sökts och därmed haft möjlighet att besvara undersökningen inkluderas i beräkningen. Mailstudsar eller felaktigt telefonnummer inkluderas inte i beräkningen.

Hur beräknas svarsfrekvens för telefonundersökningar?

Det finns ett antal olika metoder för att beräkna svarsfrekvensen. Det går att väga sina bortfallsmått samt kategorisera bortfall på olika sätt.

Novus beräkningsmetod baseras på Svenska Statistikerförbundets standard för bortfallsberäkning. Enklare uttryckt är svarsfrekvensen andelen svar i bruttourvalet efter att bruttourvalet har rensats på individer som inte ingår i målpopulationen.

Hur går datainsamlingen till för Novus Väljarbarometer?

Novus väljarbarometrar genomförs i ett slumpmässigt befolkningsurval med folkbokförda svenskar. Slumpmässigt urval är en grundförutsättning för att kunna göra tillförlitliga undersökningar eftersom det når en representativ del av en målgrupp, som inte aktivt sökt sig till undersökningen för att ge sina svar. Det slumpmässiga urvalet kontaktas via elektronisk post, och SMS/telefon. Detta innebär att vi når en åsiktsmässigt representativ grupp av svenska medborgare som är röstberättigade.

Vad gör ett självrekryterat urval oberäkneligt?

Grunden i alla statistiska undersökningar är att urvalet ska vara slumpmässigt utifrån den grupp som undersöks. Det är undersökningsföretaget som slumpmässigt väljer ut vilka som tillfrågas.

Det ska inte gå att själv kunna anmäla sig frivilligt till att svara på frågor, det vill säga självrekrytering eller opt-in, som innebär att intresserade respondenter kontaktar undersökaren och skriver upp sig på en lista om att vilja bli tillfrågad till olika undersökningar. Det leder till att undersökningen inte har kontroll över vilka som svarar eller inte besvarar frågorna. Initiativet till att få svar behöver därför alltid komma från undersökningsföretaget.

Det finns ett undantag där slumpmässiga urval inte används; Totalundersökning. Här tillfrågas samtliga från målgruppen. Det kan exempelvis gälla en enkät till alla Sveriges riksdagsledamöter.

Vad är felmarginalen?

Alla undersökningar som är korrekt genomförda innehåller en känd felmarginal. Korrekt genomförda undersökningar innehåller en känd felmarginal. Felmarginalen är en statistisk osäkerhet som visar tillförlitligheten i undersökningsresultatet; vilken sannolikhet och inom vilken intervall undersökningsresultatet kan avvika från verkligheten. Felmarginalen varierar beroende på procentsnivå och antal intervjuer.

En bra tumregel är att felmarginalen på 1000 genomförda intervjuer ligger på max +/- 3 procentenheter. Den är som störst när resultatet närmar sig 50 % och blir lägre desto närmare 0 och 100 man når. Läs mer om felmarginalen här.

Är undersökningen statistiskt signifikant?

Signifikans eller statistiskt säkerställd förändring används vid jämförande mellan två undersökningar. Är förändringen statistiskt säkerställd innebär det att det går med 95 % säkerhet kan säga att det har hänt något från ett undersökningstillfälle till ett annat. Däremot, även om det inte är statistiskt säkerställt, kan det ändå ha hänt något.

Om alla förändringar är inom felmarginalen, då har det väl inte hänt något?

Det beror på och vi väger in den informationen i vår analys. Novus presenterar förändringen mellan två mättillfällen. Det kan vara så att en förändring inom felmarginalen bekräftas av annan data, händelser eller undersökningar som Novus har gjort. Att tolka undersökningar är en analys av sannolikheter och ett kvalificerat arbete som inte står och faller med en specifik siffra. Så fråga din Novus konsult kring analysen av resultatet. Det är i regel det mest relevanta som refereras till i dem.

Varför behövs det 1000 svar?

Det behövs inte 1000 svar. Sanningen är att det beror på. Det sker inget magiskt vid 1000 svar. Antal svar är beroende på hur pålitligt man vill att resultatet ska vara, även 1000 svar ger en viss felmarginal.

I regel innebär 1000 svar att man kan bryta ned undersökningen på undergrupper, till exempel säga något om vad män tycker, eller en viss åldersgrupp. Fler svar innebär däremot en högre statistisk säkerhet.

Telefon - eller webbundersökning?

En Novus-undersökning ska man kunna lita på

Man skulle kunna säga att grunden i alla undersökningar, lite förenklat, är slumpen. George Gallup byggde grunden för hela branschen i och med presidentvalet 1936. Gallup fick mycket uppmärksamhet när han förutsåg att Franklin Roosevelt skulle vinna över Alf Landon i valet – ett resultat som gick helt emot det Literary Digest förutspådde, nämligen att Landon skulle vinna. Literary Digest hade i sin undersökning tillfrågat 2 miljoner människor, George Gallup endast 50 000. Gallup fick rätt. Hur gick detta till? (Källa)

Det Gallup gjorde var att låta slumpen avgöra vem som skulle bli tillfrågad i undersökningen. Genom att fråga en liten grupp kunde han då ändå dra slutsatser kring hur hela amerikanska folket tyckte, eftersom slumpen lite förenklat gör att alla har känd sannolikhet att delta i undersökningen. Inget särintresse får ett oproportionerligt inflytande i undersökningen.

Samma sak gäller i dag. I alla undersökningar, förutom så kallade totalundersökningar (där samtliga i populationen ingår), krävs ett slumpmässigt urval för att resultatet ska bli tillförlitligt.

Telefon eller webbundersökning? Urvalet är centralt

Novus använder alltid den metod som är bäst för ändamålet. Dock pågår det i dag en publik debatt kring vad som är bäst, webb eller telefon.

Svaret är att det beror på. Tyvärr leder frågan ibland till en något snedvriden debatt som ofta består av två delar – metod och urval.

Metodmässigt är webbundersökningar i många fall bättre. För det första undviker man risken för s.k. intervjuareffekter. Detta kan tex uppstå när man blir uppringd och ombeds svara på känsliga frågor, då det finns en risk att svaret påverkas eftersom man pratar med en annan människa, eller så kanske intervjuaren ringer vid ett dåligt tillfälle. Rent tekniskt är webb då bättre eftersom man kan undvika denna typ av intervjuareffekter. En webbenkät är neutral, man kan svara på formuläret på en webbsida när man har tid, och man behöver inte oroa sig för att svara på känsliga frågor inför en människa. Har respondenten möjlighet att svara när han eller hon har tid ökar man även möjligheten att enkäten besvaras i lugn och ro.

Dock är dessa intervjuareffekter inte alltid särskilt påtagliga, i regel har de en liten inverkan på resultatet förutsatt att man använder professionella intervjuare. Novus anlitar alltid seriösa intervjuare och på så sätt hålls eventuella intervjuareffekter nere på ett minimum.

Ur ett metodhänseende kan det ju alltså tyckas att man alltid borde föredra webbundersökningar, men här kommer den viktigaste delen in: urvalet.

När man genomför webbundersökningar skickar man oftast ut ett e-mail med en länk till en webbsida till de personer som ska ingå i undersökningen. Dock finns inga nationella e-mailregister på samma sätt som det finns register för telefonnummer. Om man vill genomföra en undersökning med svenska folket kan man alltså inte hitta deras e-mailadresser som man hade kunnat hitta telefonnummer i telefonkatalogen.

Detta låter ju mycket komplicerat, ja rent av omöjligt. Hur går man då tillväga?

Som beskrivet i början av texten är slumpen grunden i alla undersökningar. Att få fram ett slumpmässigt urval på telefon är relativt enkelt, i stort sett alla har en telefon och ett telefonnummer i Sverige, men med e-mailadresser är det däremot svårare. Detta borde ju med andra ord tala för att undersökningar i regel bör genomföras på telefon.

För att komma runt detta behöver vi som undersökningsföretag bygga upp egna register med e-mailadresser, det vill säga en webbpanel. Det är här vi börjar komma till kärnpunkten. En webbpanel i Sverige kan dock i praktiken aldrig bestå av alla svenskar. Därför är det ytterst viktigt att den panel man bygger ändå bildar ett minisverige på alla sätt det är möjligt. Det räcker inte att täcka in enbart de mest uppenbara pusselbitarna – en motsvarande mängd kvinnor, män, stockholmare, skåningar och så vidare – utan även olika typer av värderingar.

Låt oss återgå till slumpen som grund i alla undersökningar.

På Novus använder vi just slumpen för att bygga ett sådant minisverige. Vi väljer slumpmässigt ut svenskar som blir tillfrågade om de vill delta i vår webbpanel. På så sätt minimerar vi risken för skevheter. Man kan inte själv aktivt söka upp oss för att gå med i vår panel, man måste bli utvald. På så sätt så gör vi allt vi kan för att bygga upp ett minisverige som representerar det riktiga Sverige på alla sätt.

Det finns andra undersökningsföretag som istället använder öppna (självrekryterade) paneler dit man kan anmäla sig själv. Genom annonsering, banners och olika typer av samarbeten med kundgrupper bygger man upp sin panel för att få den så stor som möjligt. Ett vanligt argument bakom metoden är att många olika ”insamlingsställen” och en stor panel jämnar ut eventuella skevheter i åsikter.

Men är det så att felen jämnar ut sig om man har flera olika källor, som alla är självrekryterade?

Det finns väldigt lite forskning kring hur man bygger upp en tillförlitlig webbpanel som är representativ för svenska folket. Av denna anledning genomförde vi själva en studie.

I studien jämförde vi åtta olika paneler, varav en var Novus egna webbpanel Sverigepanelen. Övriga intervjuer köptes in från våra konkurrenters motsvarande paneler.

Resultaten är entydiga: för att undvika snedvridningar i resultatet måste man bygga upp en panel via slumpmässig rekrytering.

Hela studien finns att läsa här

I korthet visade studien att medlemmar i självrekryterade paneler jämfört med slumpmässigt rekryterade:

  • Svarar 20% snabbare
  • Får många fler undersökningar, upp till 20 undersökningar i månaden
  • Drivs av belöning
  • Drivs av tidsfördriv
  • Vill påverka i högre omfattning, och drivs av en ideologi

Hur man bygger upp panelen är alltså en del. Två andra viktiga delar vi på Novus beaktar är hur många undersökningar våra panelmedlemmar bjuds in till. I Novus panel besvarar medlemmarna i genomsnitt en till två undersökningar i månaden. Vi strävar också efter att hålla undersökningarna korta och intressanta – vi brukar säga att det ska ta lika långt tid att svara på en underökning som det tar att dricka en kopp kaffe. På så sätt får vi så korrekta svar som möjligt.

I vår studie kan vi se att medlemmarna i självrekryterade paneler får upp till 20 undersökningar i månaden. Detta ökar risken för att man blir s.k. ”proffstyckare”. Tecken på det är att man svarar snabbare på frågorna (20% snabbare i vår studie), men också att man förflyttar sig åsiktsmässigt.

Men paneler där panelisterna får ett stort antal undersökningar varje månad drar också ned deltagarfrekvensen i varje enskild undersökning. Endast de panelister som är väldigt motiverade klarar av att svara på ett stort antal undersökningar.

Dessa delar är egentligen inte främst kopplade till rekryteringen, utan snarare mekanismerna bakom. Om man vill bygga upp en panel så billigt som möjligt så vill man kanske också nyttja den så mycket som möjligt. Har man redan tummat på pålitligheten i ett tidigt skede genom att inte använda sig av ett slumpmässigt urval, är steget inte så långt till att också se till att få in så mycket svar som möjligt på en begränsad grupp. Man kan öka marginalen och sänka priset samtidigt. Detta sker dock alltid på bekostnad av kvaliteten i undersökningar. Man kan helt enkelt inte lita på svaren.

Detta var ett kort nedslag i vikten av korrekta urval. Minst lika viktigt är dock att frågorna i undersökningen är korrekt formulerade och inte ledande, något som kräver den långa erfarenhet och kompetens som vi på Novus har.

Med en Novusundersökning lovar vi att du kan lita på svaren. Genom att vi väljer den metod och det urval som lämpar sig bäst kan du som kund alltid vara säker på att resultatet i undersökningen stämmer med den grupp du vill undersöka.

Frågor om Novus Sverigepanel

Vad är Novus Sverigepanel?

Novus Sverigepanel är en webbpanel som idag består av cirka 50 000 slumpmässigt rekryterade panelister från hela landet. Syftet med Novus Sverigepanel är att ge en representativ bild av vad vi som bor i Sverige tycker.

Här kan du läsa mer om Novus Sverigepanel.

Kan man anmäla sig till Novus Sverigepanel?

Nej, du kan inte själv anmäla dig till vår Sverigepanel. Vi använder oss av en slumpmässig rekrytering, det vill säga inte självrekrytering. Detta innebär att initiativet vid rekrytering alltid kommer från Novus och att ingen kan själv anmäla sig eller ”ansöka” om att vara med i vår webbpanel. Anledningen till att vi inte har någon självrekrytering, där man kan anmäla sig själv, är för att panelen ska ge riksrepresentativa resultat. Det är alltså viktigt att ha full kontroll över urvalet och det krävs dessutom ett slumpmässigt rekryterat urval för att kunna redovisa statistiska felmarginaler.

Panelrekryteringen sker via obundna slumpmässiga urval från folkbokföringen. Rekryteringen sker kontinuerligt via alla tillgängliga metoder, så som olika typer av postala utskick, SMS och telefon. Detta innebär att urvalen bearbetas med fler metoder metoder för att kunna nå alla.

Panel är en färskvara, vilket innebär att vi kontinuerligt nyrekryterar nya medlemmar till vår panel.

Vad är viktigt att tänka på när man genomför webbundersökningar i paneler generellt?

  • För att undersökningen ska vara en korrekt spegling av verkligheten behöver panelen vara slumpmässigt rekryterad
  • Undvik att skapa proffstyckare, innebärande respondenter som får för många undersökningar under en period. Får en respondent fler är två per månad uppstår risken att bli proffstyckare som svarar på undersökningen av fel skäl
  • Panelen ska skötas med en bra panelsupport och paneladministration avseende uppföljning av medverkan och svarsbeteende
  • Tid för fältarbetet (genomförandet av intervjuer) ska alltid redovisas och helst innehålla både vardagar och helgdagar

Frågor om undersökningar - generellt

Vad är en undersökning?

En undersökning är en process eller aktivitet som samlar in och analyserar kunskap med syftet att skaffa sig uppdaterad och förnyad kunskap om ett ämne.

Den kunskap Novus bidrar med utgår från åsikter i olika frågor där vi hjälper våra kunder att förstå vad bland annat allmänheten, medlemmar eller kunder tycker, som i sin tur kan användas som underlag till beslut eller verksamhetsutveckling.

En Novusundersökning består av dessa delar:

  • Definiering av området som ska undersökas och formulering av relevanta frågor
  • Insamling av svar
  • Rapportering och analys av resultatet

Samtliga steg krävs för att säkerställa att våra kunder kan skaffa sig den kunskap de behöver för att nå sina mål.

Varför är tillförlitliga undersökningar avgörande?

En tillförlitligt genomförd undersökning ger en korrekt bild av verkligheten motsvarande det ämne som önskas undersökas. Undersökningar kan vara avgörande för att utveckla sin verksamhet eller affär.

Undersökningar som publiceras ger vanligen svar på en grupps åsikt i en fråga samt består av en datainsamling och en analys av datan. Undersökningen är till för att ge en generell bild av en målgrupp eller samhället i stort. Felmarginaler och signifikanser är verktyg som en bra undersökning innehåller för att kunna värdera datan och de slutsatser som kan dras i analysen.

Varför behövs undersökningar trots att Big Data avancerar?

Big data betyder i praktiken en samling av omfattande, komplexa datamängder, oftast inom ett begränsat område.
Argumentationen är att dessa passiva data kan ersätta regelbundna, upprepande undersökningar genom att förutsäga resultatet. Men när det uppstår ett hack i kurvan, eller när det finns ett behov av att säkerställa resultatet, behöver undersökningar regelbundet komplettera resultatet. Undersökningar agerar här som ett facit som visar huruvida Big Data-förändringen var en verklig förändring hos kunderna.

På Novus använder vi Big Data som del i våra analyser men utgår alltid från undersökningar där vi ställer frågor till människor. Externa data kan dock vara ett bra komplement till undersökningar, men det innebär även att extra stor vikt bör läggas på noggrannhet, kompetens och förståelse för hur det genomförs på bästa sätt för att nå en precision till det representativa resultatet.

Frågor om personuppgifter

Hur hanterar Novus mina personuppgifter som kommer in via Novus hemsida?

De personuppgifter vi samlar in via vår hemsida är sådana som du själv uppger till oss via exempelvis formulär för offertförfrågan, kontaktformulär eller via anmälan till våra nyhetsbrev. Dina personuppgifter sparas i vårt CRM-system Lime. Vi använder dina personuppgifter för att kontakta dig gällande en offert eller annan fråga du har ställt oss, eller för att skicka vårt nyhetsbrev. Vi delar inte dina personuppgifter med andra aktörer.

Du har alltid rätt att begära att Novus, helt eller delvis, tar bort dina personuppgifter och/eller bakgrundsdata som vi sparat i vår databas. Vidare har du rätt att ändra eller, inom 30 dagar och i elektroniskt format, ta del av de uppgifter som vi har sparat om dig.

Novus integritetspolicy hittar du här.

Hur hanterar Novus mina personuppgifter som panelmedlem?

Ditt förtroende är viktigt för Novus och vi vill att du ska känna dig trygg med att lämna dina personuppgifter i form av din e-postadress till oss. Novus värnar om att skydda våra medlemmars personliga integritet.

Du har alltid rätt att begära att Novus, helt eller delvis, tar bort dina personuppgifter och/eller bakgrundsdata som vi sparat i vår databas. Du har även rätt att ändra, eller inom 30 dagar i elektroniskt format ta del av, uppgifter som vi har sparat om dig. Maila till panel@utskick.novusopinion.se eller info@novus.se för att dra tillbaka ditt samtycke.

Vi garanterar att ingen kommer att se att just du deltagit i en undersökning eller vad just du svarat. Det är frivilligt att svara på de undersökningar vi skickar ut och dina svar behandlas självklart konfidentiellt. Att skydda din personliga integritet är lika viktigt för oss som för dig. Novus kommer aldrig att lämna ut din e-postadress eller andra uppgifter om dig till tredje part.

När Novus genomför undersökningar sparar vi personuppgifter och insamlade svarsdata i krypterade databaser där personuppgifter och svarsdata är pseudonymiserad. Pseudonymiseringen innebär att personuppgifter och insamlade svarsdata lagras i olika databaser, i olika format och på olika ställen.

När en undersökning från Novus är genomförd och avslutad tas kopplingen mellan respondenten och de data som samlats in bort.

Den enda information som Novus sparar om dig är din e-postadress, samt svaren på de frågor som du besvarade antingen när du registrerade dig eller vid den senaste uppdateringsundersökningen där vi bad dig uppdatera dessa uppgifter. Denna information används endast för att bjuda in dig till relevanta undersökningar, samt för att på en aggregerad nivå ha möjlighet att redovisa resultaten för kommande undersökningar. Informationen sparas endast så länge du är medlem i Novus Sverigepanel.

Novus har upprättat nödvändiga säkerhetsrutiner för behandlingen av personuppgifter enligt de krav som uppställs i GDPR-lagstiftningen och av Integritetsskyddsmyndigheten. Alla personuppgifter sparas inom EU och tillgången till dina personuppgifter är begränsad till ett fåtal personer som ansvarar för all urvalshantering och bearbetning av all insamlade data. Novus har dessutom ett ”Service Level Agreement” med vår systemleverantör, Walr, vilket reglerar fysisk och teknisk säkerhet, tillgänglighet, backup, mm.

Novus följer även de regler som den internationella branschorganisationen ESOMAR tillämpar när det gäller hantering av kunddata och sekretess. Novus är fullvärdig medlem i ESOMAR.

Om du tror att Novus inte har uppfyllt dina rättigheter enligt GDPR-lagstiftningen, har du rätt att överklaga till den aktuella tillsynsmyndigheten. Detta görs genom att skicka ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Kontaktuppgifter finns på: www.imy.se

Novus integritetspolicy hittar du här.

{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.closedcontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}:
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}: