Förtroende för politikers hantering av försvarsupprustning

Inför Folk och Försvars rikskonferens genomförde Novus en undersökning där vi ställde frågor till den svenska allmänheten gällande Sveriges totalförsvar och försvarsupprustning. Vi har tidigare publicerat material från en av frågorna som ställdes i undersökningen och nedanför är material från en av de övriga frågorna. Del 1 hittar du här.

Kommentar och Analys

Resultatet visar att fyra av tio (42%) har ett stort förtroende för politikers hantering av försvarsupprustningen och en av fyra (25) har ett litet förtroende. Ser man till nedbrytning av resultat på partisympati syns kraftiga skillnader i förtroendet. Samma stora variation syns inte vad gäller kön och ålder, även om det finns vissa signifikanta avvikelser.

Den stora skillnaden som kan ses när vi bryter på partisympati kan nog förklaras av att det oftast är regeringspartiernas politiker som syns i media gällande försvarsfrågorna, och då inte sällan med budskap om hur totalförsvarets ska stärkas. Ett budskap som med största sannolikhet går hem idag hos ens väljare. Sedan är det så att regeringen typiskt sett åtnjuter högre förtroende av sina väljare oavsett sakfråga. Vidare kommer mycket av debatten kring försvarsupprustningen från organisationer och inte från politiska partier.

Det ska ändå lyftas att försvarsupprustningen inte enbart faller på riksnivå utan även på region- och kommunnivå. Myndigheten för civilt försvar skriver på sin hemsida ”Kommuner och regioner ska enligt lag minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar”.

För att vidare sätta resultaten i lite kontext visar rapporten Försvarsvilja och gemenskap – om betydelsen av förtroende och demokrati för försvarsviljan (FOI, 2024) att det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan förtroende för svenska politiker och allmän försvarsvilja. Även om inte frågorna i denna undersökning är identiskt formulerade som FOI:s bör ändå resultaten tas på allvar. Det är viktigt att landets politiker, oavsett nivå, arbetar för att skapa förtroende.

Hur ska då förtroende förbättras? Det kanske görs bäst där samhällsinvånarna kommer i direktkontakt med politiska beslut. Att som invånare verkligen sätta sig in i och förstå alla beslut på riksnivå är ett väldigt högt ställt krav. Däremot kan man som invånare ta till sig beslut som rör ens vardag. För kommunpolitikerna kan det handla om att visa hur beredskap inom skola och hemtjänst ska tryggas. För regionpolitikerna hur sjukvården planeras för att hantera kris och krig.

Resultat

Nedan är resultat för frågan redovisad på totalnivå och fördelad på kön, ålder och partisympati.

Hur stort eller litet förtroende har du för politikers hantering av försvarsupprustningen?

Något fler än fyra av tio skulle säga att de är en del av Sveriges totalförsvar medan nära fyra av tio inte skulle säga det.

Fördelat på kön

Sett till kön anger nästan hälften av männen (47%) att de har stort förtroende, vilket är en signifikant högre andel jämfört mot totalen. Nästan fyra av tio kvinnor (37%) anger sig ha ett stort förtrende, vilket är signifikant lägre andel jämfört mot totalen. Det är ingen signifikant skilland i andelarna som har litet förtroende

Fördelat på ålder

En av tre (34%) i åldern 35-49 år anger att de har ett stort förtroende, vilket är den lägsta andelen av åldersgrupperna. Jämfört mot totalen är den andelen signifikant lägre än totalen. Ser man till andelen hos denna åldersgrupp som angett att de har ett litet förtroende är den nästan fyra av tio (38%), vilket är den största andelen bland alla åldersgrupper. Andelen är även signifikant högre jämfört mot totalen. Ser man till den äldsta åldersgruppen (65-84 år) svarar nästan hälften i denna grupp (48%) att de har ett stort förtroende vilket är signifikant högre jämfört med totalen. Denna åldersgrupp svarar även i signifikant lägre grad att de har ett litet förtroende (19%) jämfört mot totalen. Även yngsta åldersgruppen (18-34 år) svarar i signifikant lägre grad att de har litet förtroende (18%) jämfört mot totalen (25%).

Fördelat på partisympati

Sju av tio (69%) av de med partisympati M+L+KD har ett stort förtroende för politikers hantering av försvarsupprustningen vilket jämfört mot totalen är signifikant högre. Inom denna grupper är andelen som angett att de har ett litet förtroende knappt en av tio (8%) vilket är signifikant lägre jämfört mot totalen. Drygt en av tre (35%) av de med partisympati S+V+MP+C har ett stort förtroende för politikers hantering av försvarsupprustningen vilket jämfört mot totalen är signifikant lägre. Drygt en av tre (35%) av de med partisympati SD har ett litet förtroende för politikers hantering av försvarsupprustningen vilket är en signifikant högre andel jämfört mot totalen.

Här hittar du del i i undersökningen.

Kontakt för frågor:

Mattias Lövgren

Research Advisor på Novus
Mobil: +46 738 68 13 76

mattias.lovgren@novus.se

Om undersökningen

Riksrepresentativ undersökning genomförd av Novus i Sverigepanel bland den svenska allmänheten 18–84 år. 1 028 intervjuer, fältperiod: 19–29 december