Analys: Splittring bland väljarna och utmaningar för Liberalerna

Splittring bland de egna väljarna

Bland dem som uppger att de skulle rösta på Liberalerna om det vore val idag är det endast drygt varannan som stödjer att släppa in SD i regeringen

När Mohamsson tillträdde under Almedalsveckan 2025 hade L ett väljarstöd på 2,1 %. Vid den tidpunkten var Mohamsson helt okänd, och partiet har sedan dess inte lyckats bygga upp ett förtroende för henne. Enligt Novus senaste partiledarförtroendemätning har endast 4 % av svenska folket förtroende för henne.

De få sympatisörer som är kvar i liberalerna har sannolikt i stort förlikat sig med SD som ett stödparti, men det är tydligt inte samma sak som att de vill sitta i en regering med partiet.

När partiet på landsmötet mars 2021 gjorde vägvalet att kunna samarbeta med SD tappade var det en tredjedel på kongressen som var för det beslutet, L tappade sedan ungefär en tredjedel av de väljare de hade då, från att i mars 2021 ha 3,3 % i väljarstöd, och man hoppades på en uppgång, istället gick det stadigt nedåt till att i oktober 2021 endast ha ett väljarstöd av 2,1 % av svenska folket.

När vi nu ser att en tredjedel av L:s sympatisörer anser att det är fel att bjuda in SD i en regering, kan det leda till samma sak som 2021. Med tillägget att partiet inte längre har 3,3 % i stöd, utan reda nu ligger på rekordlåga nivåer; i Novus väljarbarometer för februari 2026 landade partiet på 2,1 %.

Om kritiken inifrån partiet fungerar som vägvisare kommer Mohamsson att få mycket svårt att öka sitt förtroende hos väljarna. Förenklat är det bara de som känner förtroende för partiföreträdaren som kan tänka sig att faktiskt rösta på partiet (förutsatt att de även uppskattar politiken). Partiledarförtroendet öppnar dörren – politiken får väljaren att kliva in. Även sannolikheten att partiet får genomslag för sin politik spelar givetvis roll, men ett stabilt förtroende för ledaren är ett centralt första steg.

Stödet för stödröster

Frågan om stödröster är ofta avgörande för Liberalernas överlevnad vid fyraprocentsspärren. Att öppna dörren för SD ser dock inte ut att vara den enkla lösning som vissa hoppats på:

Vid en första anblick kan siffran på 11 % framstå som en räddning, särskilt som intresset främst finns hos M- och SD-väljare. Men här krävs eftertanke. Stödröster aktualiseras främst i valrörelsens slutskede och på själva valdagen. En väljarbarometer mäter vad man skulle rösta på idag – det är ingen framtidsförutstägelse, utan en spegling av nuläget.

Därför kommer stödröster inte att synas i någon större omfattning i väljarbarometrarna under valrörelsen. Att stödrösta handlar om att rädda ett parti över spärren, men det innebär också en risk för en bortkastad röst. Om L ligger på 2 % när valet närmar sig – vågar väljarna då chansa?

Strategiska hinder inför valet

I år finns det dessutom fler faktorer som påverkar väljarna. Om M fortsätter att vara betydligt mindre än SD, kommer prioriteringen för M-sympatisörer vara att hålla det egna partiet så stort som möjligt. Man vågar sannolikt inte ”offra” sin röst på L om det riskerar att göra SD ännu starkare i förhållande till M.

Ur en SD-väljares perspektiv har L regelbundet varit emot dem – varför ska man då lita på L nu? Dessutom är SD det enda parti som ännu inte suttit i regering. Det säkraste sättet för en SD-väljare att maximera sitt inflytande är att rösta på SD, så att partiet blir så stort som möjligt. Samtidigt ligger KD farligt nära spärren och kan även de komma att behöva stödröster. Visst regeringsalternativet bör ligga över 50 %, och om L inte klarar 4% spärren kan ett par procent försvinna. Men det kan ses som ett problem på marginalen snarare än ett existentiellt problem för ett eventuellet regeringsalternativ. Som det ser ut idag är kommer nog den första prion för M, KD och SD vara att de själva måste bli så stora som möjligt, något som ju även Kristersson tydligt signallerat kring M i intervjuer.

Den enda utmaningen för L är dock inte bara risken att tappa ytterligare en tredjedel av sina nuvarande väljare, samt frågan kring stödrösterna. Möjligheten att vinna väljare från oppositionen försvåras avsevärt, då SD fungerar som en stark ”stoppskylt” för dessa väljare. Regeringsunderlaget behöver vinna röster från oppositionen för att nå 50 %.

Med nuvarande beslut, kombinerat med Mohamssons låga förtroendesiffror, har man sannolikt stängt dörren för liberalt sinnade oppositionsväljare. L:s vägval gör att en röst på partiet i praktiken blir en röst på SD i regeringen – något som oppositionen garanterat kommer att påminna väljarna om vid varje givet tillfälle.

Torbjörn Sjöström VD

Om Novus snabbundersökningar

Novus genomförde denna undersökning och levererades under loppet av tre timmar i fredags. Mellan klockan 11:30 och 14:00 samlades cirka 1 700 svar in – alltså precis innan Liberalernas beslut offentliggjordes.

Undersökningen fokuserade på två delar: allmänhetens syn på stödröster samt ett särskilt fokus på de väljare som idag uppger att de skulle rösta på L, för att fånga deras direkta inställning till vägvalet. Bland de svarande finns cirka 200 L-sympatisörer, vilket ger ett statistiskt underlag som är fullt tillräckligt för att dra tillförlitliga slutsatser om ett parti av Liberalernas storlek.

Rapporten färdigställdes kl. 14:30 och levererades till TV4 för bearbetning inför publicering.

Det hör till ovanligheterna att undersökningar genomförs med denna hastighet, men för Novus är det fullt möjligt att med kort varsel leverera en representativ bild av både folkopinionen och specifika väljargrupper i högaktuella frågor. Trots det snabba tempot ger metoden en statistiskt säkerställd bild av det rådande opinionsläget.