Analys: Uppgången för Liberalerna är statistiskt säkerställd

Liberalerna har fått starkt genomslag för budskapet att det inte blir någon Tidöregering utan dem. Uppgången i Novus sammanfaller tydligt med att partiet hamrade in detta i medierna. Varken sakfrågeägarskap eller förtroendet för partiledaren pekade mot en uppgång; L satsade allt på stödröstkortet genom att framställa sin överlevnad som avgörande för hela regeringsunderlaget. Rent matematiskt höll resonemanget inte från början, ett L på 1,9 procent hade inte skadat blocket om rösterna i stället gått till M eller KD.

Trots det fortsätter L att öka, en statistiskt säkerställd uppgång på bara tre dagar. Om det vore val i dag ligger partiet nu med god marginal över riksdagsspärren.

L vinner dock inga väljare av betydelse från oppositionen, utan plockar uteslutande inom Tidösamarbetet. Partiet fortsätter att ta väljare från Moderaterna, men tar nu i ännu något högre grad från Sverigedemokraterna jämfört med i måndags.

Vänsterpartiets nedgång bekräftas i mätningen. De tappar tydligt till Socialdemokraterna, även om tappet dämpas av att V samtidigt mobiliserar tidigare soffliggare. Väljarströmmarna inom båda blocken är påtagliga: S tappar till Miljöpartiet, som blir oppositionens vinnare med en uppgång på 1 procentenhet.

Samtidigt sker en mindre väljarflykt från S till SD, medan M tappar till S. Nettoskillnaden mellan blocken är därför oförändrad sedan mätningen den 1 september. Båda sidor stärker sina positioner på bekostnad av ”övriga partier”, som krymper markant. Med 48,1 procent för Tidö och 50,7 procent för oppositionen är skillnaden på 2,6 procentenheter inom felmarginalen, det pekar fortsatt mot en extrem rysare.

Frågan är om L:s momentum håller i sig. Eftersom både M och SD tappar till Liberalerna ställs kampen om vilket parti som blir störst inom Tidö på sin spets. Trots SD:s eget tapp innebär M:s tillbakagång att SD nu är statistiskt säkerställt större än M.

Moderaternas siffror är anmärkningsvärt svaga; man får gå tillbaka till augusti 2022 för att hitta en lägre nivå. Då lyckades partiet återhämta sig under slutspurten, men M befann sig då i opposition. I dag försvarar de statsministerposten mot ett historiskt starkt SD som öppet signalerar krav på ministerposter.

Huruvida den senaste tidens uppmärksammade skandaler kring SD har påverkat opinionen syns inte entydigt här. Det handlar inte om något ras, och partiet tar alltjämt väljare från S. En tänkbar förklaring är att en växande skepsis mot etablerade medier gör att avslöjanden av många väljare snarare tolkas som politiska attacker. Vänsterpartiet tycks ha större strukturella bekymmer, då de i princip uteslutande tappar till S utan att kompensera från andra partier.

Miljöpartiet är också värda att nämna lite, om detta resultat håller sig så skulle de göra ett rekordval, man får gå tillbaka till 2014 för att hitta samma höga stöd för MP. MP vinner i princip uteslutande från S, vilket kan tyda på att det är lite samma effekt som är bakom C och L:s ökade väljarstöd nu i slutskedet. Att man vill påverka regeringsbärande partiet i en viss riktning, att dom som nu skulle rösta på MP men tidigare röstade på S vill säkra ett lite grönare inslag i en S regering.

Den verkliga omsvängningen stavas ändå Liberalerna. Att gå från 1,9 till 5,8 procent på bara några veckor hör till de mest dramatiska rörelserna i modern svensk opinionsmätning.

Detta belyser varför säkra prognoser är omöjliga i en volatil valrörelse: opinionsmätningar speglar hur väljarna reagerar när ett parti lyckas dominera agendan. När L fick utrymme att etablera en existentiell ödesfråga för regeringsmakten svarade väljarna omedelbart.

Riskfaktorn för L fram till valdagen är mättnad. Om borgerliga stödröstare från M och SD känner att spärren är säkrad kan incitamentet att taktikrösta snabbt försvinna – och Ulf Kristersson har varit tydlig med att Moderaterna behöver sina väljare. Slutstriden kommer till stor del att avgöras av den interna dragkampen inom blocken och partiernas förmåga att i sista stund locka över faktiska blockbytare.

Väljarflöden jämfört med föregående väljarbarometer 7 september.

M vinner lite väljare från SD men tappar desto mer, främst till L men också S och KD.

L vinner främst från SD men också en hel del från M samt lite från C och tappar lite förstagångsväljare och till KD.

C vinner främst från KD samt S och tappar till soffan samt lite till L.

KD vinner främst från SD samt lite från M och L samtidigt som de tappar till C.

S vinner ganska stort från V samt tappar till MP, SD och C.

V vinner lite från soffan och förstagångsväljare, men framförallt tappar de till S.

MP vinner i princip endast från S och tappar några förstagångsväljare.

SD vinner väljare från S och förstagångsväljare men tappar stort till L samt även till KD och Soffan.

Torbjörn Sjöström
Ordförande & opinionsanalytiker Novus

Om undersökningen

Novus väljarbarometer genomförs normalt varje månad, men nu när vi närmar oss valet kan frekvensen öka. Datainsamlingen sker primärt via Kivra och SMS, samt telefon i den äldsta åldersgruppen mot ett slumpmässigt individ-urval av Svenska folket. Undersökningen ger svar på frågan om hur svenska folket skulle rösta om det vore val till riksdagen idag.

Novus väljarbarometer för 9 september 2026 genomfördes under perioden 6-8 september 2026. Undersökningen besvarades av totalt 2292 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022.

Andelen som skulle rösta på annat parti är 1,2 procent (-0,6) och andelen osäkra väljare, d.v.s. de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, är 0,7 procent

För frågor kring undersökningen, kontakta ”info @ Novus.se”  Dock får vi extremt många frågor just nu, så det är inte säkert vi hinner svara på frågor från allmänheten, vi måste prioritera kunder och nyhetsmedia.

Se även denna sida, för svar på vanliga frågor: https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/.