Analys: Väljarna närmar sig sitt slutgiltiga val?

Det är tydligt att Novus väljarbarometer förra veckan var den första opinionsundersökningen i Sverige som fångade det faktiska startskottet på valrörelsen, förändringar som i stort bekräftades av övriga institut som publicerade senare. De radikala skiften som sker när väljarna väl tar sitt demokratiska uppdrag på allvar (något man ju bara gör vart fjärde år) visar med all tydlighet att väljarna inte tar lätt på sin röst.

Nu när vi går in i valets absoluta slutvecka ser vi att det övergripande läget står sig, men med tydliga interna rörelser inom blocken. Sannolikt kommer vi att se fortsatta förflyttningar ända in vid valurnorna. I Novus eftervalsundersökning 2022 såg vi att hela 19 procent av väljarna bestämde sig under själva valhelgen.

Gapet mellan oppositionen och Tidö krymper i denna mätning ytterligare marginellt med 0,2 procentenheter (från förra veckans minskning med drygt 2 procentenheter mellan blocken). Oppositionen samlar 50,3 procent mot Tidös 47,9 procent, vilket innebär att skillnaden mellan blocken fortsatt ligger inom den statistiska felmarginalen.

Partier och väljarflöden

Liberalerna (4,3 %, +1,0)

Liberalernas uppgång med 1,0 procentenhet är statistiskt säkerställd. Partiet kryper nu upp över 4-procentsnivån till 4,3 procent. Berättelsen om att ett fortsatt borgerligt regeringsunderlag faller utan Liberalerna har uppenbarligen bitit. Partiet hämtar framför allt stödröster från Moderaterna och Kristdemokraterna.

Även om ökningen i sig är statistiskt säkerställd är nivån 4,3 procent inte med statistisk säkerhet över riksdagsspärren givet felmarginalen. Men dynamiken är central: om Liberalerna skulle falla ur på exempelvis 3,5 procent vore det ett hårt slag mot Tidös regeringsmöjligheter, särskilt då Tidö i nuläget inte tar väljare från oppositionen i någon större utsträckning.

L tangerar nu den nivå de hade vid motsvarande tidpunkt 2022. Skillnaden är att partiet då befann sig i en nedåtgående trend som bottnade precis före slutspurten, medan de nu har en uppåtgående trend.

Socialdemokraterna (27,0 %, +1,2) och Centerpartiet (7,7 %, -0,6)

S förra veckans kraftiga tapp dämpas och partiet återhämtar 1,2 procentenheter till 27,0 procent. Det sker främst genom att de vinner tillbaka väljare från Centerpartiet.

Centerpartiet bryter därmed sin tidigare uppgång. Den funktion C har fyllt, att ge den breda mitten en röst och samtidigt balansera Vänsterpartiets inflytande vid ett maktskifte, mattas av något när väljare som vill säkra ett regeringsskifte inser att en S-ledd regering i grunden kräver ett tillräckligt starkt Socialdemokraterna.

Moderaterna (17,9 %, +0,7) och Sverigedemokraterna (19,7 %, -1,0)

Moderaternas nedgång dämpas och vänder upp till 17,9 procent, samtidigt som Sverigedemokraterna backar till 19,7 procent. M vinner framför allt väljare från SD, men tappar samtidigt röster till Liberalerna. Skillnaden mellan M och SD ligger inom felmarginalen.

Om detta resultat står sig på valdagen hamnar Moderaterna 1,2 procentenheter under sitt valresultat från 2022 (19,1 procent), vilket ryms inom felmarginalen för valresultatet.

Kristdemokraterna (6,0 %, -0,5)

KD tappar väljare i två riktningar: till Sverigedemokraterna (efter den senaste tidens ordväxling om huruvida KD kan tas för givet i regeringen) och till Liberalerna i form av räddningsröster för Tidö-alternativet. Tappet motverkas delvis av att KD attraherar väljare från Centerpartiet.

Vänsterpartiet (7,8 %, -0,6) och Miljöpartiet (7,8 %, +/-0)

Vänsterpartiet backar något, och det intressanta är att deras tapp främst går till gruppen osäkra/soffan snarare än till andra partier. Miljöpartiet ligger kvar på 7,8 procent; de tappar marginellt till S men kompenserar genom tillskott från V och L.

Nettoflöden mellan partierna i korthet

• M: Vinner främst från SD, samt förstagångsväljare och S. Tappar till L och lite till C.

• L: Vinner främst från M och KD samt något från soffan och C. Tappar marginellt till MP och V.

• C: Vinner lite från M, soffan och förstagångsväljare. Tappar främst till S, samt till KD och L.

• KD: Vinner lite från C. Tappar till SD och L.

• S: Vinner främst från C, men även från MP och soffan. Tappar till M.

• V: Vinner lite från S och L. Tappar främst till soffan, samt förstagångsväljare och MP.

• MP: Vinner väljare från L och V. Tappar till S.

• SD: Vinner nästan uteslutande från KD. Tappar främst till M och en del förstagångsväljare.

Det klassiska slutspelet: Regeringsbärande partiernas återhämtning och medielogiken

Det mönster vi ser i slutskedet följer en välbekant logik:

Regeringsfrågan skärps: De mindre partierna växer ofta initialt under valrörelsen när specifika sakfrågor debatteras. Men under de sista dagarna ställs allt på sin spets: Vem ska styra landet? Då tenderar de två traditionella regeringsbärande partierna (S och M) att återhämta väljare på bekostnad av sina samarbetspartier.

Medierapporteringen styr stödrösterna: Väljarna trimmar in sina röster efter nyhetsläget. Ett tydligt exempel var valet 2022, då medierapporteringen under slutveckan om att Miljöpartiet riskerade att åka ur riksdagen mobiliserade stödröster så att MP vände sitt ras och landade på 5,1 procent. På samma sätt ser vi nu hur larmet kring Liberalernas överlevnad direkt har aktiverat borgerliga stödröster.

Till skillnad från 2022, då valrörelsen kom igång tidigare och pågick under en dryg månad, har årets valrörelse komprimerats till två extremt intensiva veckor med mycket snabba opinionsförskjutningar.

Huruvida rörelserna under valhelgen räcker för att ändra mandatfördelningen återstår att se. Svaret får vi på valnatten och i Novus kommande eftervalsundersökning, är du intresserad och hur den kan köpas läs mer här: Novus Eftervalsundersökning 2026

Se en presentation av Väljarbarometern på Youtube genom att följa länken här eller klicka på bilden ovan 

Torbjörn Sjöström,

styrelseordförande Novus

Om undersökningen

Novus väljarbarometer genomförs normalt varje månad, men nu när vi närmar oss valet kan frekvensen öka. Datainsamlingen sker primärt via Kivra och SMS, samt telefon i den äldsta åldersgruppen mot ett slumpmässigt individ-urval av Svenska folket. Undersökningen ger svar på frågan om hur svenska folket skulle rösta om det vore val till riksdagen idag.

Novus väljarbarometer för 7 september 2026 genomfördes under perioden 1-5 september 2026. Undersökningen besvarades av totalt 2888 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022.

Andelen som skulle rösta på annat parti är 1,8 procent (-0,2) och andelen osäkra väljare, d.v.s. de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, är 1 procent

För frågor kring undersökningen, kontakta ”info @ Novus.se”  Dock får vi extremt många frågor just nu, så det är inte säkert vi hinner svara på frågor från allmänheten, vi måste prioritera kunder och nyhetsmedia.

Se även denna sida, för svar på vanliga frågor: https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/.