Begreppslista – bra att veta om undersökningar
Undersökningsvärlden har sin egen terminologi. Här förklarar vi de vanligaste begreppen så att du vet vad som faktiskt avgör om en undersökning går att lita på eller ej.
Vad är slumpmässigt urval? Ett slumpmässigt urval innebär att deltagarna väljs ut av slumpen från ett register, till exempel folkbokföringen. Alla i målgruppen har lika stor chans att bli tillfrågade, och ingen kan ansöka om att delta. Det är den metod som ger åsiktsmässig representativitet och möjlighet att beräkna felmarginal. Kallas även sannolikhetsurval. Läs mer →
Vad är åsiktsmässig representativitet? Åsiktsmässig representativitet innebär att de som svarar i en undersökning faktiskt speglar målgruppens åsikter och beteenden som helhet, inte bara dess demografiska sammansättning. Det räcker alltså inte att ha rätt fördelning av ålder och kön om de som svarar är ovanligt engagerade eller åsiktsstarka jämfört med genomsnittet.
Vad är självrekryterat urval? Ett självrekryterat urval, ofta kallat opt-in, innebär att respondenterna själva anmäler sitt intresse att delta. Det skapar en systematisk snedvridning eftersom de mest engagerade och åsiktsstarka tenderar att svara, medan den tysta majoriteten uteblir. Det går heller inte att beräkna en meningsfull felmarginal i självrekryterade undersökningar.
Vad är stratifierat urval? Ett stratifierat urval innebär att målgruppen delas in i undergrupper, till exempel ålder, kön eller geografi, och att urvalet sedan sker slumpmässigt inom varje grupp. Det säkerställer att alla relevanta grupper finns representerade i rätt proportioner i undersökningen.
Vad är demografisk representativitet? Demografisk representativitet innebär att urvalet speglar målgruppens sammansättning avseende faktorer som ålder, kön och geografisk plats. Det är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för en tillförlitlig undersökning. En undersökning kan vara demografiskt representativ men ändå ge missvisande resultat om åsikterna hos de som svarar skiljer sig från målgruppen som helhet.
Vad är felmarginal? Felmarginalen är ett statistiskt mått på osäkerheten i ett undersökningsresultat. Den visar inom vilket intervall det verkliga resultatet sannolikt ligger. Ett resultat på 30 procent med en felmarginal på 2,8 procentenheter innebär att det verkliga värdet med 95 procents sannolikhet ligger mellan 27,2 och 32,8 procent. Felmarginaler kan bara beräknas i undersökningar med slumpmässigt urval.
Vad är bortfall? Bortfall är de personer i urvalet som av olika skäl inte svarar på undersökningen. Ett högt bortfall behöver inte vara ett problem i sig, men om de som inte svarar skiljer sig systematiskt från de som svarar kan det påverka resultatet. Hur bortfallet hanteras och analyseras är därför en viktig del av undersökningens kvalitet.
Vad är deltagarfrekvens?
Vad är deltagarfrekvens? Deltagarfrekvensen är andelen tillfrågade som faktiskt svarar på en undersökning. En hög deltagarfrekvens är generellt sett ett tecken på god panelkvalitet. Novus deltagarfrekvenser ligger vanligtvis runt 50 procent.
I beräkningen inkluderas endast de som bjudits in eller kontaktats och därmed haft möjlighet att besvara undersökningen. Mailstudsar eller felaktiga telefonnummer räknas inte in.
Vad är viktning? Viktning är en statistisk metod för att justera resultaten i efterhand så att urvalet bättre speglar målpopulationens sammansättning. Om till exempel för få personer i en viss åldersgrupp svarade kan deras svar ges större vikt i beräkningarna. Viktning kan korrigera för demografiska obalanser men kan inte rätta till skillnader i åsikter som beror på vem som valde att delta.
Vad är Gallupmetoden? Gallupmetoden är en vetenskapligt beprövad undersökningsmetod som bygger på slumpmässigt urval. Metoden fick sitt genombrott 1936 när George Gallup lyckades förutspå det amerikanska presidentvalresultatet genom att fråga femtiotusen slumpmässigt utvalda personer, trots att en konkurrerande tidskrift frågade tio miljoner och fick fel. Grundprincipen är att ett representativt urval ger ett tillförlitligt resultat, oavsett hur stort det totala urvalet är. Novus har moderniserat Gallupmetoden och
Varför gör man väljarbarometrar? Väljarbarometrar mäter hur svenska folket skulle rösta om det vore val idag. De är ett viktigt verktyg för att följa opinionsförändringar över tid och ge medborgare, journalister och politiker en löpande bild av det politiska läget. En väljarbarometer är en nulägesbild, inte en prognos. Människor ändrar sig, och saker händer som påverkar opinionen fram till valdagen.
Vad är herding? Herding innebär att opinionsinstitut låter andra aktörers publicerade resultat påverka de egna siffrorna, särskilt i närheten av ett val. I praktiken används konkurrenters undersökningar som ett slags facit där institutet justerar sina resultat med utgångspunkt i vad andra redan visat, och ser till att de egna siffrorna landar i närheten av den rådande bilden. Som facit kan fungera en enskild konkurrerande undersökning, eller ett aggregat av flera sammanvägda mätningar. Novus tillämpar inte herding och våra undersökningar står helt på egna ben och påverkas inte av vad andra institut publicerar.
