Novus bjuder in Ulrika Åkervall Westin
Novus bjuder in Ulrika Åkervall Westin – Folktandvården Stockholm
Folktandvården är ett av Sveriges mest välkända offentligt ägda varumärken, men att vara känd räcker inte. På en konkurrensutsatt marknad där kunderna aktivt väljer vårdgivare måste varumärket både vara attraktivt och förtjäna förtroende. Folktandvården Stockholm tar emot 1,4 miljoner kundbesök på 80 kliniker varje år, där varje besök är ett tillfälle att visa varför kunden gjorde rätt val. Samtidigt bär organisationen ett samhällsuppdrag att finnas till för alla, genom hela livet.
Novus bjuder in Ulrika Åkervall Westin, Kommunikationschef på Folktandvården Stockholm, som delar med sig av hur det är att bygga varumärke i skärningspunkten mellan samhällsansvar och konkurrens, från kundupplevelsen i väntrummet till Frisktandvård och bortamatchtandborstar på Stockholms krogar.
Hur viktigt är varumärket för en offentligt ägd organisation som Folktandvården?
Mycket viktigt. Det finns en föreställning om att offentligt ägda verksamheter inte behöver tänka på varumärke, eftersom de redan finns och tas för givna. Jag tror tvärtom.
Vi verkar på en konkurrensutsatt marknad där kunderna aktivt väljer vårdgivare. Varje år tar vi emot 1,4 miljoner kundbesök på 80 kliniker i Stockholms län, och varje besök är ett tillfälle att visa att de gjorde rätt val.
Samtidigt handlar varumärket för oss inte bara om att bli vald, utan om att vara betrodd. Invånarna ska kunna lita på att vi ger vård av hög kvalitet, använder våra resurser där de gör störst nytta för kunderna och finns där för alla genom hela livet. Vi behöver vara tillräckligt attraktiva för att konkurrera och tillräckligt trovärdiga för att förtjäna förtroendet.
Folktandvården är både en samhällsaktör och en aktör på en konkurrensutsatt tandvårdsmarknad. Hur påverkar den dubbelrollen hur ni tänker kring varumärket?
Vi konkurrerar om kundernas val precis som andra aktörer, men vi tar munnens perspektiv, inte pengarnas.
Folktandvården grundades ur ett samhällsansvar. Det uppdraget gäller fortfarande, att finnas till för alla, oavsett bakgrund, livssituation och behov, och att förebygga problem innan de uppstår. Vårt överskott går inte till avkastning utan återinvesteras i verksamheten och samhället, i fler tandläkare, modern utrustning och forskning.
För varumärket får det en tydlig konsekvens. Vi har ett regelverk att förhålla oss till som våra konkurrenter inte behöver, vi kan till exempel inte rikta olika erbjudanden till olika grupper för att vinna dem. Därför måste varumärket byggas på det som alla kunder ska kunna räkna med, kompetens, tillgänglighet och råd utifrån vad tänderna behöver.
Ett tydligt exempel är Frisktandvård, tandvård till fast pris, som vi var först med. Den finns för att människor ska behöva mindre vård, inte mer.
Hur mycket vågar ett offentligt ägt varumärke sticka ut? Finns det någon gräns där kommunikationen blir för kommersiell?
Invånarna jämför oss inte med andra offentliga verksamheter. De jämför oss med allt annat de möter varje dag, från kommersiella varumärken till flödet i sina sociala medier. Om vi vill nå fram måste vi våga överraska. Därför delade vi ut 6 000 ”bortamatchtandborstar” på krogar i Stockholm, med raggningsrepliker på tandborstarna. Den som vaknar upp hemma hos någon annan ska ha något att borsta tänderna med. Det är en rolig idé, men syftet är allvarligt, från 20 års ålder ansvarar man själv för sin tandvård, och vi vill göra det lätt att fortsätta ta hand om tänderna, även när livet har annat fokus.
Folktandvården är ett etablerat varumärke. Det är en styrka, men också en utmaning. När människor tror att de redan vet vilka vi är, slutar de bli nyfikna. Därför behöver vi våga utmana invanda bilder av Folktandvården.
Men ja, det finns en gräns. Den går där kommunikationen lovar mer än verksamheten kan hålla, eller där säljtänket kommer före förtroendet. Ett enkelt test är om vi skulle stå för budskapet även när kunden sitter i stolen.
Hur mycket ska Folktandvården vara ett gemensamt varumärke och hur mycket ska respektive region bygga sin egen identitet?
Vi delar namn och värderingar och samarbetar där det ger nytta, men varje region driver sitt eget varumärke.
För många invånare är Folktandvården ett och samma varumärke, oavsett var i landet man bor. Det är en styrka, eftersom namnet väcker både igenkänning och förtroende. Samtidigt arbetar vi på olika marknader, med olika kunder och under olika förutsättningar. Därför måste varje region bygga sitt varumärke utifrån sin verklighet och bedömas efter den.
Vilket beslut i varumärkesarbetet har varit svårast att få igenom internt? Hur hanterar ni det?
Det svåra har egentligen inte varit ett enskilt beslut. Det har snarare handlat om att få genomslag för att kundupplevelsen är lika viktig att utveckla som produktionen. Produktionsperspektivet är fortsatt centralt, men vi har kompletterat det med ett tydligt fokus på hur människor upplever varje möte med oss, från bokning och väntrum till bemötande och behandling.
Ett varumärke är som ett pussel. Alla bitar måste komma på plats för att bilden ska bli tydlig, och en enskild bit säger inte särskilt mycket. Bitarna är många, och vi är långt ifrån klara. Vi bygger om väntrummen till välkomstrum, gör det enklare att boka och arbetar med bemötandet på klinikerna. Internt har vi Arvid Axlands Tio spelregler, där korta filmer och övningar hjälper medarbetarna att bygga varumärket inifrån och ut.
Ingen bit räcker ensam, men tillsammans skapar de en helhet som kunden känner igen och kan lita på.
Vad har ni lärt er om varumärkesbyggande och kommunikationsarbete som du tror att andra stora offentliga organisationer ofta missar?
Att se dem som behöver våra tjänster som kunder. Det glöms ibland bort i offentlig verksamhet, eftersom människor inte alltid har möjlighet att välja mellan olika utförare. När valmöjligheterna är begränsade finns inte samma naturliga drivkraft att göra det enkelt, trevligt och begripligt.
Folktandvården verkar på en marknad där människor kan välja, så vi måste se dem som kunder. Men tänket borde gälla även där man inte kan välja bort. Ordet kund förändrar frågorna vi ställer. Vi frågar oss vad det är som gör det svårt, krångligt eller obegripligt att vara kund hos oss.
I Novus Varumärkesbrev bjuder vi kontinuerligt på kunskap, fakta och rapporter inom området varumärke och kommunikation. Vill du ta del av det i realtid? Prenumerera här!
