Analys

Misslyckandet med att bilda regering skadar S och V tydligt

Vi såg det redan i den senaste förtroendemätningen, där Magdalena Andersson rasade och även Nooshi Dadgostar tappade kraftigt. Nu syns detta direkt i väljarbarometern, där både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tappar statistiskt säkerställt.

För Moderaterna gäller det omvända. Ulf Kristerssons förtroende har ökat markant och vi ser ett motsvarande kraftigt lyft för partiets väljarstöd med hela 4 procentenheter upp jämfört med valresultatet, även det en statistisk säkerställd uppgång. Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats.

Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M.

Väljarflödena visar att M tar från både S och SD

Flödena mellan vad väljarna röstade på i valet och vad de skulle rösta på i dag visar tydliga mönster. Moderaterna är det parti som vinner flest väljare från S. Väljarflödet mellan det rödgröna blocket och de tidigare regeringspartierna går alltså främst från Socialdemokraterna till Moderaterna.

Moderaternas uppgång förklaras också av att Sverigedemokraterna fortsätter att tappa väljare till M. SD:s tapp i slutet av valrörelsen berodde främst på att de uppfattades som för främlingsfientliga och den trenden har fortsatt efter valdagen. SD:s nedgång dämpas dock av att de i sin tur vinner väljare från S, till följd av att S inte har lyckats bilda regering och av att förtroende för Andersson har rasat.

Samtidigt tappar Vänsterpartiet till Socialdemokraterna. Tillsammans med förtroendetappet för Dadgostar kan detta tolkas som att dessa väljare hellre ser en S-ledd regering utan Vänsterpartiet än en M-ledd regering eller ett extraval.

Liberalerna har en stabilare grund trots väntat tapp

Liberalernas nedgång efter valet är inte särskilt överraskande. Deras kraftiga slutspurt byggde på stödröster från Moderaterna, det vill säga väljare som räddade kvar partiet i riksdagen men som egentligen sympatiserar med M. Om det vore val i dag skulle L återigen hamna strax under fyraprocentsspärren.

Ändå står Liberalerna i dag på en betydligt starkare grund än vid något tillfälle innan Simona Mohamsson tillträdde. Hon fördubblade sitt förtroende, gjorde en stark slutspurt och presterade väl i debatterna. Partiets möjligheter att klara spärren på egna meriter är avsevärt bättre i dag än en månad före valet, då deras enda framgångsrika budskap var att en riksdag utan L skulle ge en regering långt åt vänster. De har inte tappat alla nya väljare, med tanke på att de låg på 1,9 procent före uppgången. Netto har valet alltså stärkt Liberalernas förmåga att stå på egna ben.

Ytterkanterna straffas och mittenfältet avgör

Både M och SD fortsätter att tjäna på Socialdemokraternas problem med en svag valrörelse i ryggen och en låst regeringsbildning kring Vänsterpartiets ultimatum.

Det är viktigt att komma ihåg att väldigt få väljare befinner sig på ytterkanterna. Hela 92,8 procent sympatiserar inte med Vänsterpartiet och 82,0 procent sympatiserar inte med Sverigedemokraterna. Sammantaget skulle 74,8 procent inte rösta på vare sig V eller SD om det vore val i dag.

Vi vet att V och SD är de två partier som flest svenskar har svårt att acceptera i en regering. Det är främst Andersson och S som förlorar på det här läget, medan Kristersson och M just nu vinner på det. S och V straffas för sina hårda krav och V tappar till S. Att SD samtidigt har varit mer tystlåtna stärker M och bidrar till att förklara deras rekordökning efter valet.

Torbjörn Sjöström
Ordförande & opinionsanalytiker Novus

Om undersökningen

Novus väljarbarometer genomförs varje månad. Undersökningen ger svar på frågan om hur svenska folket skulle rösta om det vore val till riksdagen idag.

Novus väljarbarometer för oktober 2026 genomfördes under perioden 5–11 oktober 2026. Undersökningen besvarades av totalt 2512 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022. För ytterligare information, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. För frågor kring undersökningen, kontakta ”info @ Novus.se”.

För att en förändring jämfört med valet 2026 ska vara statistiskt säkerställd behöver respektive parti uppvisa en förändring på minst följande antal procentenheter: M 1,7; L 0,9; C 1,1; KD 1,0; S 1,9; V 1,1; MP 1,0; SD 1,6.

Andelen som skulle rösta på annat parti är 1,5 procent (-0,1) och andelen osäkra väljare, d.v.s. de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, är 1,9 procent. Om det vore val till riksdagen idag skulle mandaten fördelas enligt följande: M 88; L 0; C 25; KD 24; S 95; V 27; MP 24; SD 66.

Väljarflöden jämfört med valet 2026
M vinner väljare främst från L, S och SD och lite från C och KD.
L vinner inga väljare samt tappar till M, men även lite till KD och SD.
C vinner lite från S samt tappar till M.
KD vinner lite från L samt tappar till M.
S vinner väljare från V samt tappar till M, men också lite till MP och C.
V vinner inga väljare, men tappar till S och lite till MP.
MP vinner väljare från S och även V samt tappar inga väljare.
SD vinner främst väljare från S och även lite från L samt tappar till M.