En analys baserat på Novus eftervalsundersöknings 2022, en undersökning genomförd efter valet baserat på 12351 intervjuer.

När debatterna, sociala medier och kampanjerna söker tydliga konfliktytor, hamnar fokus i den mediala bevakningen ofta på vem som ska regera med vem – trots att målet för väljaren egentligen är att rösta på den politik man tror blir bäst för en själv och för landet. Att regeringsfrågan är en förutsättning för att politiken ska genomföras är sant, men väljarens mål är fortfarande att samhället ska utvecklas positivt i den riktning man själv önskar. Målet är att lösa problem; det är anledningen till att man går till valurnorna.

Det är värt att påminna om att stödet för demokratin är urstarkt i Sverige; 97 % av svenska folket anser att demokratin är värd att försvara, enligt Novus Demokratirapport 2025. Samtidigt ser vi en utmaning i misstron mot demokratins leveransförmåga, där bland annat 35 % av svenskarna anser att våra politiker försvagar demokratin. Det är en trend som politiker bör ta på allvar.

Valkompassernas roll för väljarna

Var hittade svenska folket information om vad man skulle rösta på i valet 2012? Genom att titta på Novus eftervalsundersökning får vi ledtrådar. Förutom att SVT, SR och TV4 fick högt betyg för att skapa ökad förståelse för var partierna står, uppgav 19 % av svenskarna att valkompasserna var en av de viktigaste orsakerna till att man röstade på det parti man gjorde.

Fördelat på ålder uppgav nästan var tredje i gruppen 18–29 år att valkompasser var viktiga. Denna siffra sjunker med stigande ålder och i den äldsta gruppen uppgav drygt var tionde att det var en av de viktigaste orsakerna. Att nästan var tredje ung väljare ser kompasserna som en av de viktigaste faktorerna säger en hel del om ansvaret och risken med dessa verktyg. Politik och samhällsfrågor blir för de flesta inte intressanta förrän man är myndig, betalar skatt och får rösta. Då är det extra viktigt att informationen är korrekt och att väljaren får bästa möjliga guidning in i det demokratiska ansvaret.

Vem gynnas av valkompasserna?

De partier som ser ut att ha gynnats minst av valkompasserna är M, S och C. Att S och M inte vann så mycket genom valkompasserna beror sannolikt på att de normalt dominerar den politiska diskussionen som de två regeringsbärande partierna. De mindre partierna vinner mer då de får ett proportionellt större utrymme i kompasserna, där väljarna har mer att lära sig om dem.

Att SD också var en vinnare av valkompassen innebar sannolikt att verktyget flyttade uppfattningen om SD från ett enfrågeparti till ett parti med en bredare politik. Att Centerpartiet hamnade i samma grupp som S och M är intressant. De som röstade på dem gjorde det främst för att man stod bakom Annie Lööf och var emot Sverigedemokraterna. Centerpartiet lyckades inte alls positionera sig i sina traditionella frågor. Det blev ett parti som kretsade kring en stark partiledare. När domen mot almedalsmördaren kom under valrörelsens sista skede där det framgick att Annie Lööf var ett ytterligare tilltänkt offer såg vi i de dagliga väljarbarometrarna att stödet för C ökade direkt, en uppgång som höll i sig fram till valdagen.

Rent generellt ser vi stora väljarflöden under valrörelsen. Väljarna reagerar på händelser, och nyheternas roll påverkar väljarna i en tid då partiernas koppling till traditionella sakfrågor i stort försvann för ungefär 15 år sedan. Både 2018 och 2022 ändrade sig cirka 4 % av väljarkåren de sista dagarna.

Bland de som informerade sig om valet via internet, nästan varannan svensk gjorde detta, så är de två vanligaste källorna man uppsökte nyheter och valkompasser.

Även här bekräftas bilden av de ungas stora fokus på valkompasserna som en viktigt del i sitt beslut och användandet av kompasserna går ned ju längre upp i åldrarna vi kommer.

Varannan svensk som sökte information om valet via internet uppgav att de använde valkompass innan valet 2012.

Om valkompasserna ger en rättvisande bild eller inte av partierna är upp till andra att avgöra, men det är ingen tvekan om att de har en stor påverkan i valet.

Hur kommer det vara i valet 2026? Sannolikt kommer de ha minst lika stor inverkan, om inte än mer aktuellt.

Torbjörn Sjöström
Ordförande & opinionsanalytiker Novus

Om Novus eftervalsundersökning

I samband med varje nationellt val genomför Novus en omfattande eftervalsundersökning som finns tillgänglig för våra kunder. Detta är en unik undersökning baserad på över 10 000 intervjuer med personer som precis har avlagt sin röst. Genom ett djuplodande frågebatteri kartlägger vi väljarnas resonemang, vilket gör undersökningen till ett ovärderligt verktyg för alla som vill förstå väljaropinionen på valdagen och under hela valåret.

Även under 2026 kommer Novus att genomföra sin eftervalsundersökning. Är du intresserad av att ta del av resultaten? Vi erbjuder olika nivåer av tillgång – från möjligheten att ställa egna frågor till tillgång till hela datamaterialet eller en sammanfattande executive summary.

Hör av dig till oss så berättar vi mer om hur din organisation kan dra nytta av insikterna.