Slussen

Den mätning som Novus genomförde på uppdrag kring nya slussen möttes av skarp kritik från ett antal individer.

Att undersökningen skulle vara riggad och styrd att få ett visst svar. Framförallt så centrerades kritiken kring denna fråga:

Kostnaden för Stockholms Stads förslag ”Nya Slussen” beräknas bli ca 8 miljarder. Många anser att det är dyrt och menar att man kan göra det billigare. Ett förslag är att riva slussen och bygga upp den ungefär som den ser ut som idag, och därmed få pengar över. Dessa pengar skulle kunna användas till annat, tex att bygga ut tunnelbanan exempelvis till Karolinska Sjukhuset/Hagastaden, eller liknande. Vilket av följande alternativ skulle du föredra?

Meningen ”Många anser att det är dyrt och menar att man kan göra det billigare” ansågs styra värderingen i en viss riktning. Att allmänheten tenderar att välja det billigare alternativet.

Först en kort utläggning om varför frågeformuleringen såg ut så över huvud taget.

Vad kostar en bro?

Hur mycket pengar är en miljard kronor?

Är 8 miljarder prisvärt för att bygga om slussen?

Detta är frågor som väldigt få kan svara på. Genom att försöka sätta det i relation till något annat så var det ett försök att göra frågan begriplig.

Men det betyder inte att frågan fungerar som en del i en publik debatt kring Nya slussens vara eller inte vara. Det går inte att läsa ut hur många som är för eller emot nya slussen utifrån detta. Man måste vara försiktig i sin tolkning och basera det utifrån frågans formulering och även vad man vill få fram. Som budskapstest eller koncepttest fungerar frågan, då man får en bild av hur svaren blir på den exakta formuleringen, men att dra större slutsatser än så blir i sakfrågan blir missvisande.

Det man kan utläsa från denna fråga är att om man pratar om kostnaden och även öppnar upp med ett påstående om att det finns ett billigare alternativ så är en klar majoritet mot att nya slussen byggs.

Novus var inte medveten om exakt hur undersökningen skulle användas och då publiceringen gav en skev bild av vårt arbete så fann vi det bäst att publikt snabbt säga att frågan i sitt syfte inte var bra.

Men om vi nu går vidare, vad hade hänt om man ställde om frågan utan att prata om 8 miljarder och om det anses vara dyrt eller inte?

Vi är också nyfikna och vill uppfattas som att vi gör ett bra jobb. Man skall kunna lita på våra mätningar och vi tar ansvar för de saker vi kan kontrollera. Kring denna mätning så dök det upp ett par frågor, både publikt men det öppnade också upp en intern diskussion kring frågekonstruktion. Hur mycket påverkade själva frågan här? Vad händer om vi försöker tona ned den?

Därför genomförde vi hela undersökningen igen. Vi ändrade formuleringarna lite där det var relevant, vi la till en fråga och vi korrigerade några svarsalternativ.

Fråga 1

En fråga som inte ställdes i vår första mätning var kännedomen, men visst vore det intressant att få reda på vad invånarna i Stockholms län känner till om Slussen:

Kännedomen måste anses vara låg, bara 6% anser att de känner till förslaget mycket väl. 73% känner i bästa fall till förslaget lite.

Fråga 2

Denna fråga var med i vår ursprungliga mätning, men samtidigt kändes det som det saknades ett alternativ, framkomlighet borde vara en relevant fråga för invånarna i Stockholms län, vi ändrade också svarsalternativet ”Att trafiken begränsas” till ”Att biltrafiken begränsas”. Vi gav möjlighet att svara vad som var viktigast och vad som var näst viktigast, något som inte heller fanns i ursprungsfrågan, slutligen gav vi möjlighet att ange ett annat skäl där respondenten fick skriva helt fritt, om det var så att vi missat något uppenbart.

Det svarsalternativ vi la till ansågs vara det viktigaste, hela 29% tyckte att det var viktigast, och 19% av de som ansåg att något annat var viktigast valde det som det näst viktigaste.

Efter det kom vill man få så få störningar som möjligt för pendlare, på tredje plats kom en önskan att nuvarande utseende bevaras.

Jämför vi detta med vår första mätning så är resultatet detsamma förutom att framkomligheten tillkommer som det viktigaste alternativet.

Om denna fråga korskörs med kännedomen, vad händer då?

De som angett att de känner ganska eller mycket väl till Slussenbygget prioriterar i första hand även de bättre framkomlighet, följt av så få störningar som möjligt för pendlare och att nuvarande utseende bevaras. I andra hand prioriterar de, kort byggtid, bättre framkomlighet och så få störningar för pendlare. Med andra ord så verkar inte åsikterna i denna fråga skilja sig åt nämnvärt mellan den mindre skara som vet mycket om bygget och de som vet lite.

Fråga 3:

Denna fråga gjorde vi inte om, utan det var samma fråga som innan. Resultatet blev också likvärdigt som den ursprungliga:

Kännedomen kring priset måste anses vara mycket låg. Det visar också hur svårt man har att relatera till denna typ av projekt och vad det kostar. 52% kan inte ens svara på frågan, och av de som svarar så tror 30% att det kostar max 5 miljarder.

Fråga 4:

Först den kritiserade frågan:

Denna angav att en klar majoritet valde alternativet att riva och bygga upp slussen som idag.

Istället testade vi nu två alternativa frågor. En utan att referera till kostnader över huvud taget:

Då är det ganska jämnt mellan ”Nya slussen”, ”Slussen som idag” och ”vet ej”. Det finns ingen klar majoritet för ”slussen som idag”.

Utifrån detta kan man ju dra slutsatsen att den ursprungliga frågan var ledande. Men det kan också vara så att då kännedomen är så låg kring vad ”nya slussen” faktiskt innebär så kan det ju betyda att många bara går på magkänsla.

Den grupp som känner ganska eller mycket väl till planerna skiljer sig inte nämnvärt åt från totalen, osäkerheten är mindre, ca 15%, men det är relativt jämnt mellan de som stödjer ”nya slussen” och de som stödjer ”slussen som idag” även inom denna grupp som känner till planerna.

Kostnaden har ju trots allt en viss relevans, om det stämmer att det går att spara stora pengar genom att riva och bygga slussen som den ser ut som idag. Men samtidigt vill vi tona ned skillnaden och komma bort från problemet med att allmänheten inte har en känsla för vad slussen kostar och att man inte kan relatera till 1 miljard kronor, eller vad som anses billigt eller dyrt när det kommer till Slussenbygget.

Frågan är här mycket mjukare i sin framtoning, men refererar ändå till möjligheten att det ena alternativet kan vara billigare än det andra.

Helt klart finns det en grupp som påverkas av priset och vill ha det billigare alternativet. Främst ser man att de som var osäkra nu anser att ”slussen som idag” är alternativet som föredras

Tittar vi endast på den gruppen som känner till planerna ganska eller mycket väl så är skillnaden i åsikt mindre mellan de två förslagen, men referensen till prisskillnaden gjorde även bland dem att åsikten tippade över till ”slussen som idag”, dock är skillnaden mindre inom denna grupp.

Samtidigt skall man komma ihåg att den grupp som anser sig känna till planerna ganska eller mycket väl endast består av en fjärdedel av invånarna i Stockholms län. (ca 250 stycken i denna undersökning på 1000 respondenter).

Vad säger då mätningen om slussenbygget? Vi kan konstatera att priset är relevant och påverkar allmänhetens åsikt om frågan. Kännedomen kring projektet är mycket lågt, framkomligheten verkar vara den viktigaste frågan. Det finns en opinion för att renovera slussen, den opinion är utifrån denna mätning minst lika stor som att bygga en ny. Men framförallt så verkar det som Stockholmarna prioriterar de praktiska aspekterna, framkomlighet och så få störningar som möjligt.

Längre än så vill vi inte analysera utifrån denna mätning. Vi skulle väldigt gärna göra en större mätning som en gång för alla tar reda på Stockholmarnas åsikter i frågan, vad jag kan se så har det inte gjorts. Alla mätningar som gjorts kring slussen öppnar upp för frågor, får kritik för bristande metodik eller att den är för snäv. Med denna publicering hoppas dock vi att vi tystat kritiken om vår mätning. Men syftet med mätningen är inte att täcka in alla aspekter kring slussenbygget. Då behöver man göra en mer omfattande mätning.

Torbjörn Sjöström
VD Novus