Läs hela rapporten här: Novus om SDs anonyma konton för GP 20240522

Analys

I princip alla svenskar känner till Kalla faktas granskning om SD:s hemliga konton, 37 %, motsvarande ca 2,5 miljoner har själva sett granskningen, och ca 4 miljoner känner till den. Det är bara 3 procent av svenskarna som inte säger sig känna till denna granskning

Med så bred kännedom av denna granskning så har också alla svenskar en åsikt om den, vilket det faktiskt inte är så ofta i undersökningar. Det brukar finnas en större grupp som är osäkra. Endast 2 % vet inte hur de ser på SD:s användande av anonyma konton. 61 % av svenskarna tycker att det är mycket negativt att SD använder anonyma konton.

Ytterligare 10 % anser att det är ganska negativt, som sammanlagt är de 71 % av alla vuxna svenskar som tycker SD:s agerande är dåligt. 4 % tycker det är mycket bra, tittar man på partisympatier ser man tydligt att dessa 4 % är SD:s kärnväljare. Men även inom SD är det lika många som tycker det är bra som dåligt. 23 % positiva och 23 % negativa. Främst vill SD:s sympatisörer inte ta ställning, att det inte gjort någon skada, lite så man kan tolka Åkessons förklaring. Att det skulle vara relativt harmlöst och satir. Men det är SD sympatisörerna rätt ensamma om.

Detta är tydligt en kamp om narrativ som en del i SD:s kommunikation, där man vill skapa bilden av att det är en naturlig del av kommunikationen. Fast även inom SD syns det att det inte är så enkelt, för om det varken är negativt eller positivt så kan det mycket väl betyda det till att det inte skulle ha någon effekt. Att det varken gör någon skada eller nytta.

Men svensken vill inte ha kampen mellan politiker, utan att de förvaltar landet på väljarnas mandat. Negativa kampanjer fungerar för att bygga lojalitet bland sina kärnväljare och demobilisera politiska fienderna. En taktik som främst kommer från USA, där det i praktiken är ett tvåpartisystem och väljarrörligheten mellan partierna är så små att det inte bedöms vara någon idé. Målet där är att stoppa motståndaren från att få röster. Den tekniken appliceras i de flesta västerländska demokratierna nu för tiden, en av anledningen till att vi ser polariseringen öka. Men det fungerar inte alls lika bra när vi har flera partier. Den tydligaste effekten är att populistiska partier vinner makt, att de gamla partierna tappar förtroendet från väljarna i denna modell som fokuserar på demobilisering av motståndarnas väljare.

Varannan svensk anser att det borde leda till konsekvenser kring regeringens samarbete med SD, men det betyder inte att man anser att Tidöavtalet skall brytas, den åsikt finns bland oppositionens sympatisörer, som ju redan innan inte ville att Tidöavtalet skulle tecknas och man skulle aldrig samarbeta med SD. Från det perspektivet är ju oppositionens sympatisörers syn på regeringsunderlaget inte nytt, det blir bara ytterligare en anledning. Men det intressanta är nog bland de som sympatiserar med regeringspartierna. De tycker inte att SD:s anonyma konton var bra, de tycker att SD skall få minska inflytande då de använder metoder man inte står bakom. Men anledningen till att regeringssamarbetet finns är att man absolut ville få till ett regeringsskifte, att S inte förvaltade landet bra, och att då driva detta till en regeringskris som antingen leder till konstanta regeringskriser, eller kanske ännu värre i dessa sympatisörers ögon att det återigen blir en S ledd regering vill man inte dra detta till. Jag är inte heller säker på att SD vill skapa en regeringskris, en viktig parameter för ett brett väljarstöd i Sverige är att visa att man kan leda landet om man har som ambition att leda en regeringen. Under Tidöavtalet har SD fram till nu kunnat visa att man kan lita på dem, vilket också gjort att fler väljare sett SD som ett valbart alternativ. Kärnväljarna som uppskattar anonyma konton är bara ca en fjärdedel av SDs väljare. Men hur detta utvecklas beror som sagt på hur detta narrativ landar.

Torbjörn Sjöström, VD Novus

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av GP under perioden 17–21 maj 2024 i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Undersökningen besvarades av totalt 1003 personer. Undersökningen är åsiktsmässigt representativ för svenska folket i åldern 18–84 år. För ytterligare information om Novus Sverigepanel, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. Vid osäkerhet om hur en siffra ska tolkas, vänligen kontakta info@novus.se.

Läs hela rapporten här: