Kan AI vinna svenskarnas förtroende?
AI-producerat material blir allt vanligare inom reklam och kommunikation, samtidigt som den svenska opinionen om AI-genererat material inom reklam och kommunikation idag är övervägande negativ. Svenskarna visar en tydlig tveksamhet mot användningen av AI-genererat material över olika kommunikationsformer – från mycket låg acceptans i myndighetskommunikaton till lite högre, även om fortfarande låg, i företagskommunikation.
Det råder en bred och djupgående skepsis
En undersökning av oss på Novus visar att det råder en övervägande negativ inställning mot AI-genererat material, särskilt inom vissa sektorer som myndighetskommunikation.
Novus analys täcker fem huvudområden: företagskommunikation, personlig kommunikation eller arbete, reklam och marknadsföring, organisationskommunikation samt kommunikation från myndigheter.
Skepticismen är påtaglig inom myndighetskommunikation där en majoritet, 62%, uttrycker negativitet, och endast var tionde ser på det positivt. Även inom andra områden såsom företagskommunikation, personlig användning och reklam är det tydligt att en majoritet hyser reservationer.
Vi observerar en något högre acceptans inom företagskommunikation, men den övergripande attityden förblir övervägande negativ. Motståndet mot AI-genererat material i reklam och organisationskommunikation, med en betydande övervägande negativ attityd, tyder även på en stark motståndskraft inom dessa områden.
AI – en bedragare utan djup?
Bakom den övervägande negativa inställningen mot AI-material ligger en oro för teknologins karaktär.
Förklaringar som ”det signalerar fejk så inte särskilt förtroendeingivande tyvärr” eller ”inte att lita på” tyder på att material producerat med AI upplevs opersonligt, ytligt och saknar förtroende. Det finns en oro för att den ska användas på ett sätt som inte är ärligt eller som försöker lura oss.
”De kan förvanskas och skapa en bild som inte är sann och i och med det skapa ett behov som egentligen inte finns.”
”Jag upplever det mindre engagerat och man kan ifrågasätta hur autentiska budskapen är.”
”Svårt avgöra om det är seriöst.”
” Skapar osäkerhet i sanningshalten.”
”Känner mig manipulerad. Lurad rent av.”
”Opersonligt. Eventuellt en falsk bild av verkligheten.”
Anledningarna som anges för att motivera den negativa inställningen beskrivs med kraftfulla adjektiv. AI framställs som manipulativ, förrädisk, oärlig och opersonlig .
Unga är Mer Positiva
Men bland unga finns det en annan trend. Enligt den tillhandahållna datan är unga (18-34 år) generellt sett mer positiva till följande typer av kommunikation. De verkar vara lite mer positiva till att AI används i reklam och i sociala medier och ser fler möjligheter än hinder med den här tekniken.
Ungefär 18% av unga är mycket positiva eller ganska positiva till reklam och marknadsföring som använder AI-producerat material, vilket är något högre än genomsnittet för hela befolkningen. 27% av ungdomarna är positiva till att använda AI i den egna kommunikationen eller arbete. Motsvarande andel bland 65+ är 3%.
Trots en viss positivitet bland unga återspeglar den övergripande opinionen en negativ inställning även i denna åldersgrupp. Antalet personer som är negativa mot AI-producerat material i kommunikation överstiger de som är positiva, oavsett dess användningsområde.
I ljuset av denna data står kommunikationsbranschen inför en utmaning: att övertyga svenskarna om att AI kan användas på ett ansvarsfullt och trovärdigt sätt – genom att faktiskt tillämpa det ansvarsfullt och trovärdigt. Som de flesta av oss har nog insett för ett tag sen är AI inte bara en kortlivad trend, utan en integrerad del av framtiden.
Vid frågor, kontakta:
Ieva Englund
Client Development Advisor
Varje månad bjuder vi på kunskap, fakta och rapporter inom området varumärke och kommunikation i form av Novus Varumärkesbrev. Vill du ta del av det? Prenumerera här.
